Prag? Måste jag...?

Efter mitt sjuka Valborgsfirande (14 timmar på jobb, varav 11 var ett konstant springande, utan rast och utan vila) har jag varit lite off. I måndags sov jag 14 timmar non stop, men livet jävlas så hårt med mig för tillfället att det kvittar hur mycket jag sover, för jag är ändå trött. Så nu ska jag skita i att sova, vilket förmodligen är lika bra för jag har inte tid att sova. Om en vecka åker jag till Prag, och jag är nog den enda som inte är pepp på det. Det kan bero på att jag inte har några pengar att leva på när vi är där, men det kan också bero på allt som ska göras innan vi åker: en uppsats på minst 7 sidor, en projektrapport, en fotografering, försöka byta bort alla tider på jobb som jag har de dagarna vi är borta... Det är bara en handfull va allt det som står på min to do-lista för tillfället. Så nej, jag är inte pepp på Prag, men det kommer kanske.

Idag pallrade jag mig till skolan av en enda anledning: historiska museet. Jag är ingen sucker för museer om ni nu får för er det, men det är rätt coolt. Spännande. Och hade jag inte gått dit med klassen idag hade jag antagligen fått gå dit på min fritid, och vem fan vill hänga med mig på ett museeum? Listan på frivilliga är kort, kan jag tala om. För tillfället känns det som om listan på folk som vill hänga med mig i allmänhet är rätt kort... Men så går det väl när man jobbar bort sitt liv.

Och just det, alla minns väl att jag gnällt om att jag har ont i ryggen? Det är förmodligen diskbråck. Kul. Kul! Verkligen inte. Men det är inte säkert, men jag ska i alla fall till en sjukgymnast som ska klämma och titta på mig, sedan får vi se vad som händer. Jag vill bara bli av med det onda. Det är rätt drygt att stå upp på lektionerna för att det gör alldeles för ont för att sitta...

take care / s.pehrson