Det känns som om jag är förföljd. Av kaos. I morse var allt kaos. Martina och jag inser att vi är ensamma, för Irvin kan inte komma förrän 08, och utanför håller femtioelvatusen ton varor på att lastas ut. Jag dog. Vem fan skulle ta dem? Ringde och väckte Stoffe och Evelina. Inte mycket hjälp egentligen. Vilken jävla tur att jag har min älskade Frida! Min darling kom in tidigare så att jag kunde börja ta varorna. Lyckades stänga in oss båda i frysen med en pall pommes framför. Efter ett antal skrattattacker lyckades vi få ut palljäveln och det firades med en segerdans mitt i frysen. Såg antagligen lika roligt ut som det var! Sålde 300 minus på lunchen, så fruktansvärt deppigt. Jag säljer hellre 3000 minus än 300. Hellre långt ifrån än så nära. Inga större katastrofer annars. Eller jo, alla är sjuka inatt så jag måste jobba 22-06 också. Öppning och natt, igen! Dubbelpass börjar bli min grej.
Innan jag ska tillbaka till jobb ska jag dock hinna med en dejt med Polly. Så det så!
take care / s.pehrson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar