And off I go!

Det är inte varje dag jag pallrar mig ur sängen innan klockan 12 på förmiddagen, men idag var jag så illa tvungen. Jag hade ställt mobilen på klockan 08.00, snoozade frm till klockan 09.00 (jag älskar personen som uppfann snooze, han/hon är min gud!) och tänkte att tio minuter till kunde jag i alla fall få stnna i sängen. 09.21 ringer Sofie och säger, olagligt pigg vid den tidpunkten, "Good morning sunshine!". Och precis som vanligt när folk ringer till mig på morgonen och frågar om jag är vaken så svarar jag "Jadå, jag har varit vaken länge"! . Yeah right.

Nu har jag i alla fall packat allting (det enda som fattas är en kudde för bilresan) och ätit en stadig frukost som bestod utav ett glas sagft och tre nutellamackor. För tro det eller ej, min mamma köpte Nutella till mig häromdagen! Min lycka visste inga gränser, förrän jag utav en säker källa fick höra att min pappa går runt och äter den... MED SKED! Det är förfärligt, enligt mig.

Nej, nu ska jag ut och röka, sedan bär det av mot Smålands djupa skogar!

take care / s.pehrson

Nya youtubefenomenet!

Sugen på att se lite catfight i riktigt bra mobilkvalité? Kolla här: http://www.youtube.com/watch?v=ASW6nt2Taas . Och ja, det är jag som slåss (onykter), och nej, Rebecca vann INTE!

take care / s.pehrson

Ändrade planer

Jag nämnde nog inte i det förra inlägget att jag inte kommer vara borta så länge som det var tänkt rån början. Nej, ändrade planer kan man säga. Vi skulle egentligen stannat till söndag, men pågrund av något som kom i vägen så kommer vi nu hem på fredag i stället. Jag kan utan att ljuga säga att jag är ganska besviken, för jag hade verkligen sett fram emot att komma hemifrån i alla fall mer än ett dygn. Nu kommer vi ha en heldag däruppe i stugan, vilket knappast kommer kunna få mig att koppla om från tempot här hemma och slappna av till 100%, men jag antar att det är bättre än ingenting. Jag är glad att jag får komma iväg någonstans i alla fall...

Jag ska försöka slänga ihop ett kort inlägg imorgon innan vi åker, vi får dock se hur det går med den saken, för jag kanske väljer att sova lite längre i stället.

take care / s.pehrson

Public Enemies

För andra gången inom en vecka så har jag varit på bio, och åter igen så var det en klart sevärd film, och att Hugo dessutom bjöd gjorde det hela ännu lite bättre. Som rubriken avslöjar så såg vi Public Enemies, och den var väldigt bra. Jag har egentligen inte så mycket att säga om den, förutom att det emellanåt blev lite väl mycket pang-pang, men det var ju trots allt en gangsterfilm, så vad kan man vänta sig? Johnny Depp var snygg som vanligt, och han är ju minst lika bra på att skådespela som han är på att vara snygg, och det kan man ju verkligen inte klaga på!

När vi satt och väntade på bussen vid Domkyrkan slog klockan midnatt, och kyrkklockorna började ringa. I samma stund kraxade ett par kråkor och hon en hund bbörjade skälla. Det var som taget direkt ur en skräckfilm! Det enda som fattades var lite blod, och kanske lite mer mörker. Men det var klart läskigt!

Jag och Linda cyklade inom McDonald's när vi var på väg hem, och jg kan erkänna att det mest var för att jag faktiskt saknar det. Eller saknar och saknar, jag tycker det är hur skönt som helst att vara ledig, men jag gillar rutinerna man får när man jobbar, och jag saknar det rent sociala med det. Men jag har inte mitt första schemalagda pass förrän nästa fredag, så det är ett tag kvar, och jag tycker som sagt att ledighet är något som jag förtjänar och jag behöver just nu!

Nej, nu ska jag tillaga lite nudlar och sedan packa. Jag åker ju upp till Småland med Sofie redan vid 11 imorgon, så jag ska försöka få ett par timmars sömn, även om jag inte är det minsta trött för tillfället. Jag kanske till och med bloggar igen då jag packat färdigt, vem vet?

take care / s.pehrson

Jag är överallt!

Det har varit en ganska hektisk dag än så länge, men jag gillar när tempot är högt så jag klagar inte. Mamma kom och hämtade mig hemma hos Lukas i Vallkärra vid tolv, och vi åkte direkt in till stan för att köpa en laptopväska. Mamma och jag kom överens om det igår, eftersom ingen av oss tycker att det är värt att riskera datorn hälsa nu när jag precis har köpt den. Vi gick till Teknikmagasinet, och så fick vi titta på tre olika väskor, varav två utav dem tydligen var av något märkvärdigt märke. När expediten skulle tala om priserna på de olika väskorna visade sig att den ena märkesväskan kostade 300, medans den andra bara kostade 100 spänn. Gissa vilken vi tog?

Utanför Teknikmagasinet träffade vi Lulu, och då mamma körde hem gick jaag och Lulu mot biografen. På vägen dit träffade vi Kajsa och Thea, så vi pratade lite med dem. Därefter satte vi oss utanför bion, där jag skulle hämta biljetter till en förhandsvisning nästa vecka, och efter en stund kom även Linda. Vi satt där fram till klockan 14, då bion öppnade, och jag och Linda fick våra biljetter. Linda var överlycklig, för det här var första gången som hon lyckats få biljetter till en förhandsvisning, för alla andra gånger haar hon kommit försent. Jag däremot, är ju alltid först på plats.

Lulu, och även Jack som anslöt sig till oss ett par minuter innan bion öppnade, försvann, och jag och Lindaa begav oss mot McDonald's för det kurrade lite i Lindas mage. Jag köpte 2 cheeseburgare, men jag orkade äta en och en halv, sen mådde jag illa och var proppmätt. Vi satt och pratade om det mesta, sedan gick vi ut på Mårtenstorget för att träffa Sofie, Ludvig och mamma. Jag, Sofie och mamma gick in på Systembolaget, och Linda och Ludvig väntade utanför. Det blev en flaska likör med smak av smörkola som jag och Sofie ska dela på i Småland, det ska bli spännande att testa det!

Nu däremot, är jag hemma, och jag ska kasta mig in i duschen så fort pappa kommer ut från toaletten. Klockan halv sex kommer Linda hit, och då ska vi cykla ner till stan och träffa Mauritz, äta lite, sedan träffa Hugo, Ludvig och Sofie och sedan klockaan nio är det bio som gäller. Det ser ut att bli en bra kväll med andra ord!

take care / s.pehrson

Bakfullt äventyr

Nu har jag varit ute på äventyr med min kära mamma, och det hela är egentligen min systers fel. Sanne har länge klagat på sin madrass och att hon får ont i ryggen pågrund av den, så idag fick mamma nog och släpade med mig till Jysk. Eller släpade och släpade, jag följde med av egen vilja, mest för att h något att göra och inte bara sitta hemma och mögla i min bakfylla. Vi fick inhandlat en ny madrass till Sanne, samt en garderobsstång till min garderob. För tillfället är min garderob rena katastrofen med kläder huller om buller, och jag måste i princip gräva fram de kläder som jag är ute efter. Men det ska det bli ändring på nu! Eller ja, förmodligen fixar vi till det när jag kommer hem från Småland.

Nu ska jag snart smsa Hugo och fråga om han har reserverat biobiljetter till imorgon. Igår lovade han fyra personer att han skulle bjuda på bio, Public Enemies imorgon, varav jag är en utav dem. Det hade han dock glömt i morse, så det fick jag påminna honom om. Det ska bli härligt med lite bio, och Johnny Depp är ju bara så snygg så det finns knappt!

take care / s.pehrson

Bakfull men nöjd

Igår var det som sagt lite fest här hemma hos mig, och det blev väldigt lyckat. Vi befann oss ute i trädgården och det blev många glada skratt och livliga diskussioner om bland annat sex, rasism och Andra Världskriget, något som även grannarna hörde med tanke på vår ljudnivå. En del av oss blev riktigt runda under fötterna, och man kan utan tvekan säga att jag var en utav dem. Trots att dte var en kanonkväll så blev det även lite tårar, men såhär i efterhand inser jag att det var ganska fint, och att det förmodligen behövdes.

Jag har ett par minnesluckor, men jag minns att jag, Sofie och Rebecca helt plötsligt hamnade i badkaret, och att Ludvig då dök upp med sin kamera. Det ska bli väldigt spännande att se dem bilderna sen! Jag minns dessutom att jag aldrig gick på toaletten ensam, vi var alltid minst två personer. En utav dessa gångerna blev Sofie tvungen att ställa sig i mitt knä för att nå upp på skåpet där toapappret låg, och det slutade med att vi både skrek och skrattade. Det var en mycket bra kväll, med andra ord, och jag vill definitivt göra om det snart igen!

Idag däremot är jag bakfull som en kamel, vilket alla tycks gilla på Facebook. Jag vet inte riktigt om det bara är så att folk är väldigt skadeglada eller om det är det faktum att jag var full igår som de gillar... Hur som helst så är det inget jag gillar, men jag har bara mig själv att skylla, och det är faktiskt värt det. Idag ska jag bara sitta och mysa med min laptop, äta mycket tjockismat och sedan ska jag till Lukas lite senare. Han åker bort imorgon och jag åker till Småland med Sofie på onsdag, så vi ses ju inte förrän jag kommer hem på söndag. Det ska dock bli skönt att komma hemifrån, jag känner att jag behöver det.

take care / s.pehrson

Ett uravl utav alla de bilder som finns efter gårdagen, dock är de här de enda trevliga som jag själv är ägare utav.

I like!

Nu är jag redo för en kväll med underbara människor, mycket skratt och x antal cigaretter med tillhörande dricka. Jag är med andra ord taggad!

take care / s.pehrson

Shantaram

Jag fick lite tid över mellan all städning och diverse andra saker som ska fixas, så jag passade på att läsa det sista kapitlet i Shantaram. Jag måste säga att det är utan tvekan en utav de bästa böcker jag någonsin har läst, och definitivt en utav de mest välskrivna.

Boken handlar om en man som rymmer från ett australiensiskt fängelse och som på falskt pass lyckas ta sig till Bombay i Indien. Där bygger han upp ett liv med vänner, jobb inom maffian och mer därtill, allt utan att avslöja vem han egentligen är. Det som är så otroligt med den här historien, är att allting är sant. Allting har hänt författaren, varenda litet ögonblick är taget direkt ur hans liv, och det är det som gör boken så otroligt fascinerande. Jag fastnade direkt för handlingen, och jag har sträckläst flera kapitel hur många kvällar som helst, och det är verkligen som det står på baksidan, boken är verkligen ett 900 sidor långt läsäventyr!

Jag måste även ge en eloge till författaren, Gregory David Roberts (eller Lin, som han kallas i Bombay) för hans otroligt vackra språk. Varje mening är en språklig njutning, och hans kärlek till Bombay och människorna som lever där går inte att ta miste på då han med sina överväldigande beskrivingar ger läsaren en bild utav dem. Den här boken är ett måste i varje bokmals bokhylla!

take care / s.pehrson

Partytime!

Just nu kan jag inte komma på något härligare än att ligga i sin säng med laptopen på magen, det är riktig lyx! Något som däremot inte är lika härligt är att för andra morgonen i rad så vaknade jag och var extremt kissnödig. Jag vände och vred på mig i kanske en timmes tid, precis som igår, men sen fick jag nog och pallrade mig upp. Lukas däremot han låg kvar och sov, vilket han fortfarande gjorde då jag kom ner en halvtimme senare. Dock fick jag liv i honom, så nu har han cyklat hem för att sedan komma tillbaka om ett par timmar igen.

Ikväll är det party som gäller här hemma hos mig. Det ska bli mer än trevligt, och jag inser nu att jag nog borde städa lite innan det hela drar igång. Önska mig lycka till!

take care / s.pehrson

Första bilden!

Den här bilden får representera min glädje över min nya, safirblåa laptop (ja, jag upptäckte nyss att den var blå, inte svart...). Den är inte alltför snygg, men jag skyller på att klockan är kvart över två och att jag suttit x antal timmar framför en skärm.

take care / s.pehrson

Äntligen!

Gissa vad jag gör? Jag sitter vid min sprillans nya laptop! Jag är så glad och stolt över mig själv som har lyckats spara ihop pengar till något som jag verkligen vill ha. Det ger en viss tillfredställelse att kunna köpa lite dyrare saker för sina egna pengar. Det var dock nära att det inte blev någon laptop över huvud taget. När vi kom dit så tittade vi på den dator som jag hade spanat in på internet, men då vi sedan fick lite experthjälp visade dedt sig att den datorn inte riktigt var vad jag behövde, så den otroligt trevliga expediten visade en annan. Så jag bestämde mig för den, men sedan visade det sig att den datorn inte fanns inne, och att det skulle dröja lite mer än en vecka innan den kom in igen. Jag blev grymt besviken, men reserverade trots det en dator. Mamma däremot, hon nöjde sig inte med att jag skulle vänta så pass länge, så hon gick tillbaka och frågade om den fanns inne i något annat varuhus. Det gjorde den, men expediten erbjöd oss något ännu bättre. Jag kunde få köpa utställningsexemplaret. Sagt och gjort, jag köpte den, fick 200 kronor i rabatt och nu sitter jag här och är lagom nöjd!

Nu ska jag installera The Sims 3, och sedan nörda i evigheter!

take care / s.pehrson

Det blir bara bättre och bättre!

Idag är dagen som jag har längtat efter i cirka två veckors tid; idag ska jag äntligen köpa min laptop! Det hela har blivit lite av en familjeangelägenhet då hela familjen ska följa med när jag ska köpa den. Mycket spännande, med andra ord.

Jag hatar att vakna av att man är extremt kissnödig, och anledningen till att jag tar upp det just idag är för att det var precis så jag vaknade idag. Jag vaknade först vid tolv och kände att jag nog var ganska kissnödig. Dock var jag fortfarande trött, så jag lyckades somna om i ungefär en timme till, men då jag vaknade igen blev jag så illa tvungen att uppsöka toalett. Därefter, när jag ändå var uppe och gick, passade jag på att äta frukost, samt se hur pappa, ganska omotiverad, torkade upp kattspya från mattan i hallen. Min dag har alltså startat som en succé, och jag är övertygad om att den kommer fortsätta i samma stil!

take care / s.pehrson

Farbror Fluffig, del 1

"En dag när Farbror Fluffig var busig kastade han en blick över häcken och in på Bonden Berts åker som var full av färska, gröna sallatshuvuden. Fabror Fluffig, däremot, var inte full av sallatshuvuden. Det kändes inte riktigt rättvist."

- Ur Farbror Fluffig på äventyr

take care / s.pehrson

LÖNING!

Yesbox, idag är det dagen då pengarna tar plats på kontot, och det känns bra. Man ska ju inte klaga på närmare 4600 kronor, eller hur?

Jag vaknade vid tolv, tack vare min mobil som jag hade ställt på alarm för att jag inte skulle sova bort hela dagen och i så fall inte hinna till banken. Jag ville ha frukost, för min mage kurrade, men det slutade bara med att jag blev bitter och lite elak mot Lukas. Vi hade ingen mjölk, så jag kunde inte äta några honungspuffar, och något bröd hade vi inte heller, så jag satte mig och läste dagens tidning i stället. Nu när jag tänker efter hade vi ju faktiskt bröd, för Lukas åt ju det... Jag tror nog att jag var alltför upprörd över att mina planer på honungspuffar gick om intet för att lägga märke till det.

Sedan begav vi oss mot stan, där jag skulle in på banken och Lukas skulle byta ett spel. Jag började med att göra ett kontoutdrag på närmaste bankomat, och därefter gick jag in på banken, tog ut 6700 kronor och gick därifrån. Jag kan säga att jag var inte det minsta bekväm med att springa runt med så mycket pengar i plånboken! Jag höll hårt i väskan och jag sprang runt som en vessla för att undvika kontakt med människor, för jag trodde att alla kunde se på mig att jag hade jättemycket pengar i väskan. Jag betedde mig med andra ord en aning underligt...

Jag mötte upp Lukas igen och vi bestämde oss för att gå till McDonald's. På vägen dit träffade vi både Danne och Marre, så de följde med oss. Lukas köpte frukost till mig, om man nu kan kalla det frukost när klockan är två på eftermiddagen, men jag fick hur som helst två cheeseburgare. Vi satt på McDonald's ett tag, och det regerande samtalsämnet var utan tvekan laptops. Jag ska ju köpa min imorgon, och Danne ska köpa sin nästa vecka, så vi är båda två hellt uppslukade av tanken på våra små älsklingar. Vi yrad runt lite på stan, Marre tog bussen hem, jag och Danne följde med Lukas till Malmborgs och därefter skildes vi åt.

Jag har migrän för tillfället, så jag planerar att gå och dö i min säng ett par timmar, och sedan äta nudlar. Det kåter hälsosamt och bra, tycker jag.

take care / s.pehrson

Vad vore jag utan er?

Bara för att jag har världens bästa vänner och världens bästa pojkvän!

take care / s.pehrson

Ice Age 3

Som ni säkert vet vid det här laget så var jag på bio innan idag, och det var väl spenderade pengar! Inte för att jag betalade ett öre då jag hade en gratis biljett på mitt bioklubbskort, så det var väl mer väl spenderade poäng om man ska vara exakt. Filmen var jätterolig, definitivt bättre än tvåan och helt klart jämförbar med ettan. Det märktes dock att den är klassad som barnfilm, med tanke på medelåldern i salongen, och att vi såg den på svenska gjorde nog inte saken bättre. Att de små sedan inte förstod den perversa undertonen i majoriteten utav filmen skämt är ju en annan sak...

Då det kanske var tjugo minuter kvar på filmen och det är som allra mest spännande, utbrister en unge (på sin bredaste skånska är värt att tillägga) "Dän steora dinusaorien, vaor äe dän?", och jag och Sofie dog. Jag skrattade så jag grät, och jag fortsatte att skratta resten utav filmen och jag skrattade fortfarande då vi kom ut ur salongen. Ni kan ju gissa vad det första jag berättade för Mauritz (som vi träffade efter bion) var?

Efter bion stack vi allesammans hem till mig. Jag, Sofie och Linda spelade The Sims 3 på Lukas dator, och grabbarna slog sig ner framför tv:n. Helt plötsligt stängde Lukas dator av sig, och den gick inte att starta igen. Jag blev livrädd att processorn hade smält eller att datorn hade gått sönder på annat vis, för jag har verkligen inte råd att betala en ny dator till Lukas! Som tur var så fungerar den nu igen, och vi drog slutsatsen att den bara var överhettad. Lite synd dock på vår riktigt snygga simssnubbe, för han var något alldeles extra!

Nu är det bar jag och Lukas kvar, och vi ska väl se film som vanligt, sedan sova. Imorgon ska jag till banken och ta ut något i stil med 6000 kronor, för på lördag ska jag äntligen köpa min laptop. Jag är dock lite ledsen, för det verkar inte finnas någon laptopväska med Pikachu på... Jag får lösa det, på något sätt.

take care / s.pehrson

Utelåst med 9 katter

Det blev inte mycket till bloggeri igår, och jag ber om ursäkt för det. Men det var en lagom bra dag. Jag åkte hem till Lukas på kvällen, såg lite film och annat mysigt. Inte mer med det.

Idag lyckades jag vakna till liv vid tolv, och jag och Lukas åt då lite frukost och sedan ebstämde vi oss för att gå ut och röka samt mata katterna. Sagt och gjort, vi gick ut, rökte, matade katterna och då vi var färdiga insåg Lukas att vi var utelåsta. "Jag blir tvungen att döda dig om du menar allvar", var min första tanke, och även om han menade allvar så dödade jag inte honom. Det utbröt lite panik då vi insåg att alla dörrar var låsta, alla fönster stängda och nycklarna inomhus. Lukas ringde sin syster, som trots att hon flyttat hemifrån fortfarande har nyckel, så hon lovade att hon skulle komma så fort hon kunde. Vi var ute i 40 minuter, i stekande hetta, och underhöll oss med att bland annat hoppa studsmatta och äta körsbär. Det kunde varit värre, med andra ord.

Fanny kom, vi kom in, Danne kom, jag åkte hem. Nu har jag precis fixat till mig inför kvällen, som bland annat kommer innehålla bio och vänner på stan. Jag klagar inte!

take care / s.pehrson

Min syster är en förrädare

Jag sitter här och försöker boka biobiljetter, och det är inte själva bokandet som är svårt, för det har jag gjort säkert en miljon gånger, det svåra är att få tag på de personer som ska med. Vilken tid ska vi se filmen, vem ska med och när ska vi ses? Jag är i alla fall grymt besviken på min lillasyster, som vägrar att följa med, trots att vi ska se Ice Age 3! Hon och jag hade ju planerat att gå och se den redan förra året då vi fick reda på att det skulle komma en uppföljare, men nu dissar hon mig. Besvikelsen är total, och enorm också för den delen.

Nu fick jag bokat biljetterna, tack vare Sofie. Jag hade ingen aning om Ludvig ville följa med, men Sofie ringde och upplyste mig om att han ville det. Så nu blir vi ett sällskap på sex personer; jag, Linda, Ludvig, Sofie, Hugo och så Lindas lillasyster Lisa. Det var länge sedan jag var på bio, nästan så länge sedan så jag skäms lite. Det var nog i maj...

take care / s.pehrson

Fattiga ungdomar på stan

Det blev en riktigt bra dasg trots allt, om man bortser från griniga Mauritz som inte inser sina egna fel och brister. Jag tror att jag ska låta bli att bry mig så mycket, det kanske flyter på bättre då? Hur som helst, Hugo och Niklas kom hit vid fyra, och då var jag vänlig nog att ge Hugo bilderna från grillfesten hemma hos Niklas förra veckan. Därefter satt vi en stund ute i trädgården och pratade bland annat om billig tysk öl, Michael Jackson och diverse klasskamrater, och det var synnerligen underhållande. Jag fick reda på att de senare skulle ner till stan för att äta pizza på Vespa tillsammans med Ludvig och Oskar, och jag fjäskade lite så att även jag fick följa med. Skämtåsido så behövde jag inte fjäska, jag bjöd i princip in mig själv.

Väl nere i stan träffade vi Lukas, Danne, Ludvig och Oskar, och det uppstod då väldiga diskussioner om vart vi skulle äta. Då somliga av oss befann sig i en liten ekonomisk kris tycktes Vespa lite väl dyrt, och det föreslogs att vi skulle ta en helt vanlig pizzeria i stället. Visserligen var jag en utav dessa med ekonomiska problem, men jag hade redan blivit lovad en hundring av Hugo, så mig spelade det ingen större roll vart vi åt. Huvudsaken för mig var att jag fick mat, för jag hade inte ätit ett smack på hela dagen. Till slut, efter många om och men, bestämde vi oss för att gå till Viggo's, som för övrigt har de största hamburgarna i stan, och antagligen de godaste också (förlåt Donken...). Vi åt, blev mätta och rullade i princip fram på stan en stund, och vi passade på att tvinga ut Sofie också. Klockan tjugo över åtta bestämde jag mig för att ta bussen hem, för jag hade svag migrän och var som sagt riktigt mätt.

Nu sitter jag här, nyduschad, patetisk och lite grinig, men jag ska inte klaga. Lukas sitter i en fåtölj ett par meter ifrån mig och spelar ett nytt spel. Jag tror jag ska spela The Sims 2 nu...

take care / s.pehrson

Sova, sova, sova

Att sova till halv två är inte helt fel, faktiskt. Speciellt om man vet att man skulle kunna ligga kvar ännu längre, hela dagen till och med. Men som sagt, halv två räckte för mig idag. Hugo ska komma förbi och hämta bilderna från festen hos Niklas, och enligt hans sms igår så ska han dyka upp mellan två och tre. Sedan får vi se om Mauritz behagar hitta på något, för det var ju trots allt hans idé att vi skulle ses. Jag hoppas bara att han inte är på sitt tråkiga, gnälliga, irriterande humör...

Nu måste jag städa till mina gnagare, så det så.

take care / s.pehrson

Glas på köpet!

Nu har jag efter många om och men äntligen satt upp min väldigt tjusiga reklamaffisch som jag fick utav Emeli (eller Elin, vilket ni vill...) häromdagen. Den fick, precis som jag lovade Elin, hedersplatsen ovanför sängen mittemot trappan, så alla som kommer ner kommer att se sex stycken enorma Colaglas innan de ser någonting annat. Gratis reklam, absolut, men kampanjen är snart slut. Men inför nästa år kanske?

take care / s.pehrson

Svensk sommar

Första dagen på semestern, och givetvis inleds två veckors ledighet med ett skyfall med tillhörande åska. Jag är inte nöjd med vädret, det är ett som är säkert!

Jag vaknade vid halv tolv hemma hos Lukas, dock inte utav mig själv. Lukas satt och kollade på en film på sin dator, så jag vaknade pågrund av det. Jag blev lite bitter, men lite The Sims 3 lättade upp mitt humör. Jag åt en frukost som bestod utav nutellamackor, vilket är den bästa frukosten man kan tänka sig! Dock får jag bara en sådan frukost hemma hos Lukas, för det finns inte en chans att mamma skulle köpa hem Nutella, tyvärr. Resten av dagen har jag i princip spenderat i soffan, antingen framför Lukas dator eller framför tv:n. Mysigt värre!

Klockan sex kom mamma och hämtade mig, och då regnade det som värst. Vi avverkade därefter ett besök på ICA samt en kort visit hemma hos farmor innan vi till slut kom hem. Nu sitter jag här, lagom skraj för åskan och lite hungrig. Ikväll kommer Lukas och Sofie, och om det blir som planerat så ska vi se på Beck och ha det allmänt trevligt.

take care / s.pehrson

Sista dagen - bra dag!

Sista passet på jobb idag på två veckor, och jag måste medge att det var lite sorgligt. Jag har i princip jobbat varje dag i ett antal veckors tid, och nu ska jag helt plötsligt vara ledig! Bara ordet ledig får mig att tappa andan; finns det något sådant som att vara "ledig"? Hur som helst, det gick bra att jobba, inget märkvärdigt direkt. Elin hade lite svag panik pågrund av att vi varken kunde sälja Chicken Tasty, grekisk sallad samt att fullkornsbrödet var slut. Och det var lite nojigt att behöva tala om för gästerna att vi inte kunde servera något utav ovanstående... En snube i en bil blev jättearg när jag sa att den grekiska salladen var slut, så han skrek något ohörbart till mig i speakern och sedan rivstartade han och körde iväg. Jag skrattade lite åt honom, det handlade ju trots allt bara om en sallad.

Efter jobb åkte jag hem till Lukas i Vallkärra, där jag fortfarande befinner mig. Jag har hälsat på min lilla kattunge, Mr.Muffin, som förhoppningsvis ska flytta hem till mig så fort han är gammal nog och så fort jag har lyckats övertala mamma. Men jag är nog på god väg, så mamma, om du läser det här; Snälla? Jag och Lukas har sett lite film, och vi lyckades se hela Aladdin och halva Bambi innan Lukas somnade, så jag antar att vi kan räkna det som en lyckad kväll.

Nu ska jag ta med mig Lukas dator in på hans rum och spela lite The Sims 3, sedan läsa och sedan sova till jag vaknar utav mig själv, för första gången på en hel vecka.

take care / s.pehrson

Näst sista dagen - på riktigt!

Sist jag skrev ett inlägg med rubriken "Näst sista dagen" trodde jag att det faktiskt skulle bli näst sista dagen på jobb, men ack nej. Idag är det däremot andra bullar, för nu ska jag bara jobba imorgon och sedan är det Donkenfritt för min del i hela två veckor! Jag är nöjd, minst sagt.

12-17 idag, helt okej. När jag kom dit så var det tre pers på golvet, och absolut noll gäster. Det var Anna framme i kassan, Kani i driven och så Måns i köket, och de klagade över "hur mycket de hade att göra". Ironin riktigt forsade fram! Dock blev det mer att göra lite senare, och då passade den ena köttfrysen på att explodera. Det kom en smäll och ett vitt ljus, sedan blev det tyst. Efter en stund hör man Måns ifrån köket "KÖTTFRYSEN SMALL!". Det var ganska kul, men det var väl inte riktigt lika lägligt. Hur som helst, dagen flöt på bra, och klockan fem kom mamma och hämtade mig.

Nu är Sofie här, jag vet inte riktigt vad vi ska göra, men vi lär hitta på något.

take care / s.pehrson

Marilyn Manson - The high end of low

Jag förstår inte hur jag har kunnat missa att Marilyn Manson hade släppt ett nytt album för inte mindre än en månad sedan! Det var min kära syster som upplyste mig om det innan idag, och jag hade inget annat val än att vara lite olaglig... Jag har nu lyssnat på hela skivan och den är så bra! Jag hoppas att han kommer till Sverige för ett par spleningar, för då ska jag verkligen se honom. Jag har ju redan sett honom en gång, och jag gör gärna om det!

take care / s.pehrson

Workaholic

Vet ni vad jag har gjort idag? Ni kommer aldrog kunna gissa det... JAG HAR JOBBAT! Skämtåsido så är det ju i princip det enda jag gör, men å andra sidan så blir jag rik, så jag klagar inte. Och nästa lördag ska jag köpa min laptop, och då kommer jag vara lycklig på heltid.

Som sagt, jobb idag, 11.30-17, inte helt fel. Det var inte alltför mycket att göra, vilket senare syntes då Tonnie kollade hur mycket vi hade sålt. Under lunchen låg vi på minus 3600... Inte helt okej! Jag stod i driven, blåste ballonger (åter igen så blev det "Harmoniska Havsfärger") och lekte med Hanna som stod i tvåan. När Hanna sedan gick hem vid halv fyra lekte jag med Anna, och vi sprang mestadels runt och gjorde konstiga ljud, samt åt McFlurry. Elin blev lite sur för att vi åt glass på arbetstid, men vid närmar eftertanke så var det ju faktiskt hennes eget fel. Hon hade tagit betalt för tre McFlurry av någon som bara skulle ha en, och då det felet upptäcktes hade jag redan hunnit göra tre stycken, vilket resulterade i att Anna och jag tog de två som blev över.

Tio minuter innan jag skulle gå hem så blev det ett väldigt bråk framme i kassan mellan Elin och en gäst. Gästen klagade på att hon inte fått sina nuggets (som hon inte ens hade beställt och ännu mindre betalat för!), och hon kallade oss bland annat för idiot, att vi var dumma i huvudet osv. Jag vet inte riktigt hur det slutade, men det var helt klart högljutt! Klockan fem smet jag hem tillsammans med Lukas, som dök upp fem i fem, så jag tog med mig två chokladonuts till oss som vi festade på utanför Donken. Inte helt fel!

Nästa vecka börjar min semester, och jag längtar faktiskt efter lite ledighet. Dock har jag lovat Anna att komma och hälsa på henne på någon av hennes stängningar. Det ska jag hålla, och kanske kommr jag varenda kväll om jag inte har något bättre för mig, vem vet?

Nu fick jag ett sms från McTime där det stod att schemat är publicerat för 4 veckor framåt, så nu ska jag kolla hur det ser ut!

take care / s.pehrson

Förvirrande ballonger

Det blev en ganska lång arbetsdag för min del. Jag började klockan tre och fick inte gå hem förrän tio i elva. Dock klagar jag inte, lite extra cash sitter alltid fint, speciellt med tanke på att jag ska leva som en tiggare nu under en månads tid. På jobb var det relativt mycket att göra, jag stod i ettan för det mesta och allt som allt två timmar i kassan. Jag fick order av Jenny att jag skulle göra ett ballongträd, och jag brukar oftast köra på ett tema, men idag hade jag lite svårt för att bestämma mig hur det skulle se ut, så jag rådfrågade Hanna. Vi bestämde oss för "Harmoniska Havsfärger", vilket innebär ett ballongträd med blåa, gröna och lila ballonger. Mycket tjusigt om jag får säga det själv! Dock blev jag lite väl upptagen utav dessa ballonger, så när jag skulle ta emot en beställning lät det ungefär såhär "Hej och välkommen till Ball..öhmnn..McDonald's det går bra att beställa". De i bilen skrattade åt mig, vilket även Hanna och till och med jag själv gjorde.

Nu kommer snart Lukas, för han vågar inte sova ensam hemma ute i Vallkärra, så då är det ju tur att jag finns. Imorgon ska jag jobba, förmodligen på lördag också såvida inte Jenny frisknar till, och likaså på söndag. När jag satt utanför jobb idag innan jag började fick jag ett sms från McTime där det stod att det fanns en ledig tid på söndag, 11-15. Jag sprang in och sa till Emeli att jag ville ha den tiden, så jag fick den. Men sedan är det minsann två veckors uppehåll, och det ska faktiskt bli riktigt skönt. Jag har jobbat varje dag denna veckan, och ungefär så har det sett ut hela mitt sommarlov, så det ska bli skönt med lite ledigt.

take care / s.pehrson

Näst sista dagen

Nu ska jag snart iväg till jobb och jobba ett okänt antal timmar, och sedan är det bara imorgon kvar (förhoppningsvis...) och sedan har jag två underbara veckor framför mig där jobb verkligen inte är ett alternativ. Jag ska ha semester, med andra ord. Och nästa vecka ska jag köpa min laptop, trots att jag fattas 700 kronor, men jag har snälla föräldrar som hjälper mig lite på traven.

Jag är lite trött efter igår, har lite huvudvärk också.

take care / s.pehrson

Partaj i Hofterup

Det blev en väldigt trevlig "klassfest" hemma hos Niklas igår, trots att vi bara var åtta personer, varav jag var den enda tjejen. Jag, Lukas och Danne kom dit vid halv sex, och innan dess hade vi tagit två bussar, en till Bjärred och därifrån bytte vi till den som skulle ta oss till Hofterup. Det här var mitt första besök i Hofterup, som i princip är en liten mysig håla som ingen känner till. Väl hemma hos Niklas blev det grillning och väldigt mycket snack och skratt. Vi spelade även kubb, men mitt lag förlorade stort, vilket kanske berodde på att det andra laget bestod utav de nyktraste...

Sista bussen från Hofterup gick halv tio, så vi hade inte mycket till val när det kom till när vi skulle hem. Så vi tog den bussen, bytte i Bjärred och vi var i Lund vid elva. Jag och Lukas tog en promenad ifrån sjukhuset till McDonald's, där vi dick i oss lite fyllemat (gratismat också för den delen!). Jenny övertalade mig att jobba längre imorgon (det blir alltså idag), så i stället för 15-19.30 blir det 15-22 någonting, hon visste inte riktigt hur länge jag skulle behöva stanna. Sedan fick Lukas en backstagevisning av McDonald's, och vi gjorde en insats genom att vika ihop alla kartonger, och som tack för det fick vi gratis glass. Vi begav oss hem vid tolv, och vi somnade ganska omgående.

En väldigt bra kväll, och tack till Niklas som anordnade det hela!

take care / s.pehrson

Morgonpigg, för en gångs skull!

Det var trots allt inte så hemskt att gå upp klockan 6 i morse som jag hade trott att det skulle bli. Jag hann till och med äta frukost, något som jag aldrig hinner om jag till exempel börjar klockan 11. Lite galet. Hur som helst, då jag kom till jobb så rådde det en febril aktivitet som till största delen gick ut på att städa. Hela lobbyn var dränkt i skurvatten, köket var upp-och-ner och så vidare. Allt detta för att någon höjdare skulle komma och kolla på restaurangen. Väldigt fjäskigt att städa så enormt noga för hans skull, men det är sådant som förväntas av oss antar jag...

Tiden flöt på och under lunchen fick jag stå i driven, och det var helt okej. Inte alltför mycket att göra, men lagom. Varför är det bara vi svenska som har ett ord som "lagom"? Det går ju inte ens att förklara... Det stör mig, faktiskt! Hur som helst, halv tre fick jag gå hem.

Nu har jag precis gjort mig färdig för Niklas klassfest, så jag och Lukas ska snart ner till stan, träffa Danne och därefter försöka ta oss till Hofterup. Önska oss lycka till!

take care / s.pehrson

Sova, innan klockan tre?!

Det blev en liten trevlig stund med Ludvig och Sofie trots allt. De kom hit vid nio, och vi såg Trainspotting (galet bra film!), pratade och hade det som sagt allmänt trevligt. De stack nyss och nu måste jag sova om jag ska orka börja jobba redan klockan 07.00 imorgon. Det känns inte helt rätt att gå och lägga sig vid den här tiden, det är något som jag verkligen inte är van vid. Men som sagt, jobba tidigt och sedan är det fest hos Niklas. Tydligen så är det inte så många från klassen som hade tänkt komma, men jag hoppas, och tror, att det blir trevligt ändå.

take care / s.pehrson

Barn är vidriga, iPods är underbara

Åter igen en "tidig" dag som tog sin ordentliga början på jobb klockan 11. Jag stod i kassan, och där hände en del spännande, faktiskt. Till en början så var Emeli tillbaka, så jag fick klippa av hennes armband från Hultsfred, eftersom hon klippte av mitt från Siesta. Det kändes som en ljuv hämnd! Därefter flöt det på ganska lugnt, tills en familj på fem personer (mamma, pappa samt tre barn) kliver in. Mamman står hos Emelie i kassan och beställer då den ena ungen vänder sig om och spyr rakt ut på golvet. Och han spydde inte lite heller... En utav de andra ungarna börjar gallskrika/gråta, den tredje springer runt och yrar om vad han vill ha i sitt Happy Meal och kräket som ställde till allt det här fortsätter att spy. Jag kan säga så mycket som att den familjen blev inte långvariga på McDonald's. Och stackars Anna som fick torka upp! Jag hade aldrig klarat det, jag ville bara böja mig ner under disken och kräkas när jag såg ungens ansikte som var kletigt utav spya. Barn är äckliga, det har jag alltid sagt.

Efter jobb cyklade jag snabbt hem, bytte om och tog bussen ner till stan för att träffa Lukas. Jag fick vänta en bra stund på honom, men till slut dök han upp och vi gick då till Teknikmagasinet. Där köpte jag en alarmklocka/dockningsstation till min iPod, en riktigt praktisk pryl som fungerar både som högtalare, väckarklocka och laddare! Därefter träffade vi mamma på Mårtenstorget, tog en vända in på Systembolaget och sedan begav vi oss hem.

Imorgon ska jag börja jobba klockan 07.00. Jag dör lite inombords när jag tänker på det. Jag skulle egentligen börjar 11.30, men Danne övertalade mig att börja tidigare. Förhoppningsvis tar det inte död på mig, för på kvällen är det ju klassfest hemma hos Niklas i Hofterup! Hoppas det är många från klassen som kommer, jag ser fram emot det riktigt mycket!

Ikväll kanske jag ska träffa Sofie och Ludvig, det beror på när de hör av sig. Det kan ju inte blir för sent, för jag är redan trött så det räcker...

take care / s.pehrson

Schema 13/7 - 19/7

Schemat för denna veckan, för er som är intresserade.

Måndag: 11:00-14:00
Tisdag: 11:00-14:00
Onsdag: 11:30-14:30
Torsdag: 11:00-15:00
Fredag: 11:30-17:00
Lördag:
Söndag:

take care / s.pehrson

Pizza - grym låt!

Ah, nu sitter jag äntligen här framför min lover nr 2 och lyssnar på Adiam Dymott. Jag sitter fortfarande i min läckra jobbuniform och jag funderar starkt på att byta om... Den är trots allt inte min mest bekväma outfit.

Att jobba idag gick bra, dock var det lite segt att vakna redan vid tio. Jag är ju van vid att kunna sova till i alla fall ett och sedan inte börja jobba förrän vid fem, men idag skulle jag som sagt börja redan klockan elva. Jag stod i köket, lyckades bränna mig på rosten. Ett riktigt rookie-misstag, men det är sådant som händer.

Jag ska nog plocka lite på mitt rum idag, se till så att mysfaktorn höjs rejält! Min bokhylla ser rent ut sagt för jävligt ut, den är proppad med saker som jag skulle slängt för flera år sedan. Jag skyller på pappa, det är hans fel att jag är en samlare...

take care / s.pehrson

Ett helt nytt rum!

Jag och Lukas gjorde faktiskt slag i saken och möblerade om mitt rum ikväll. Trots att det inte blev riktigt som de ursprungligen var tänkt, så blev det perfekt! Mitt rum känns mycket, mycket större nu, och så har jag min säng i en hörna, så nu kan jag ligga och mysa intill väggen. Jag är med andra ord mycket nöjd.

Imorgon är det jobb igen, dock ett väldigt kort och ynkligt pass, 11-14. Jag har i princip bara sådana pass hela denna veckan, som för den delen även är min sista vecka innan jag ska ha två veckors semester. Men jag klagar inte på korta pass, inte efter alla dessa kvällar med 17-23...

Nu har Lukas nästan somnat, så jag ska krypa ner hos honom och läsa lite, kanske se en film också om jag orkar.

tak care / s.pehrson

En lycklig Sara

Jag fick aldrig något bra tillfälle att blogga igår kväll, jag var alltför upptagen med att vara lycklig. Lukas kom som sagt hem igåt, och han kom hit vid halv tolv på kvällen. Det är helt galet härligt att han är hemma, jag har verkligen saknat honom till max!

Idag har vi bara varit allmänt mysiga, vilket innebär att vi har sovit länge, sett film, ätit massor med choklad osv. Senare ikväll funderar vi på att möblera om mitt rum, såvida Lukas inte bangar så jag får göra det helt på egen hand...

take care / s.pehrson

Vänta, vänta, vänta

Jag hatar att vänta, det är det värsta som finns. Och att vänta på Lukas är snäppet värre än det värsta som finns. Han kommer hem inatt, mellan tolv och två tror jag. Jag är glad att jag jobbar 16-23 så jag slipper gå hemma och gå familjen, óch mig själv för den delen, på nerverna.

take care / s.pehrson

Ingen big deal

Nej, verkligen inte. Mitt arbetspass är ingenting att prata om, egentligen. Det hände inte mycket, om jag tänker efter. Rebecca och hennes pappa kom i driven, och så sa jag min standardfras (Hej och välkommen till McDonald's, det går bra att beställa), och då sa Rebeccas pappa "Hej Sara". Inget fel med det, förutom det faktum att jag inte hade någon aning om att det var han, så jag blev lagom skraj och trodde att jag råkat ut för någon stalker.

Av okänd anledning berättade jag även för Madde om min hamster som begick självmord. Jag tror att hela den här ett-år-på-donken grejen steg mig åt huvudet...

Imorgon kommer Lukas hem och jag kunde inte varit mer nöjd! Jo, i och för sig så kunde han kommit hem idag, eller för en vecka sedan, eller så kunde han stannat hemma helt och hållet...

take care / s.pehrson

1 år på McDonald's Norra Fäladen!

Finns det något härligare än att sova tills man vaknar utav sig själv? Nej, jag tror inte det. Jag vaknade nyss, eller ja, en kvart sedan för att vara mer exakt, och jag börjar jobba om fyra timmar. Fram tills dess ska jag bara slappa.

Idag är det exakt ett år sedan jag jobbade mitt första pass som anställd på McDonald's! Dock hade jag ju sommarjobbat där i tre veckor innan dess, men jag tycker att de veckorna inte riktigt räknas. Det var därför jag hade tänkt baka, men nu låter jag bli det. Kanske nästa år.

take care / s.pehrson

En dag på stan

Ah, vilken bra dag det här har varit! Som ni säkert redan vet så skulle jag träffa Lulu i stan klockan 14, vilket jag också gjorde. Vi begav oss då ut på jakt efter en vit kofta till mig, något som jag så sent som i förrgår kom på att jag är i desperat behov utav. Vi gick in på H&M, där vi antog att de skulle ha ett sådant basplagg som en vit kofta, men nej, det fanns koftor i alla modeller och färger - utom vitt! Vi besökte därefter Indiska, Åhléns och Lindex, men ingen lycka där heller. Till slut bestämmer vi oss för att gå in på Gina Tricot, femte och sista affären innan vi hade tänkt ge upp, och vad tror ni är det första vi får syn på om inte en vit kofta? Vi jublade, och köpet var ett faktum.

Därefter gick vi vidare till Carlings, där det var rea. Jag hittade en jättesöt tröja med en tax på, och jag köpte den för Lulus skull, eftersom hon är en stolt taxägare. Sedan ville Lulu till Stadium för att kolla på skor, men hon köpte inga, vilket däremot jag gjorde. Jag hittade ett par superfina skateskor som var nedsatta från 299 till 199 kronor, så jag slog till. Man kan ju trots allt inte har för många par skor, eller hur?

Sedan fikade vi på Espresso House, där det blev mycket snack och en hel del fnissande. Mamma kom och hämtade oss vid kvart över fem, och Lulu följde med oss hem och sedan gick hon till Jack. En underbar dag med en underbar vän, och jag hoppas att det inte dröjer alltför lång tid innan vi ses igen.

Imorgon ska jag jobba, likaså på lördag. Jag hade egentligen tänkt baka en kaka till imorgon, varför säger jag inte, det får ni veta imorgon, men jag bestämde mig för att låta bli. Anledning? Det är ingen rolig som jobbar kväll, så det får bli en annan gång.

take care / s.pehrson

I'm back!

Idag fick jag minsann gå upp lite tidigare än igår, för jag ska ju som sagt träffa Lulu nere i stan klockan 14. Jag har precis blivit färdig med hår, smink och allt därtill, och nu ser jag faktiskt ut som Sara igen! På två veckor har min klädsel i princip bara bestått utav min Donken-uniform, och när jag väl har varit hemma har det fått bli mjukisbyxor. Sminkningen har varit knappt existerande, lite mascara bara. Men nu sitter jag här i jeans och min svarta krigsmålning är tillbaka, och det känns bra!

Jag måste kolla hur bussarna går...

Förresten så hittade jag en tjugolapp i mina nytvättade jeans, en liten överraskning! Jag har dock ingen aning om hur den har hamnat där.

take care / s.pehrson

Mauritz Andersson

För att hedra min käre vän som faktiskt fyller 17 år idag, så lägger jag upp en hittils aldrig publicerad bild. Enjoy!

take care / s.pehrson

Grattis Mauritz, min underbara vän!

Bittert

Jag är lite bitter på mig själv för att jag inte bestämde mig för att åka till Hultsfred... Men jag kan i alla fall trösta mig med att jag var på Siesta.

En riktigt seg dag, ledig och trött är vad jag är. Jag vaknade vid ett, upptäckte då att jag hade fått vykort från pappa. Han skrev det nog precis då han kommit fram till Berlin, men han mådde bra och allting var frid och fröjd. Senare petade jag in ett par låtar med Michael Jackson på min iPod. Jag vet inte varför jag gjorde det, men det kändes rätt.

Och så får jag ju inte glömma att idag är det Mauritz födelsedag! Jag vet att du inte kommer läsa det här Mauritz, men grattis!

Förövrigt så har jag ingenting att informera er om, mitt liv är ganska händelselöst just nu. Men imorgon ska jag träffa Lulu, så det så.

take care / s.pehrson

Paris Jackson - dagens hjälte

Jag såg nyss Michael Jacksons Memorial Service som sändes direkt från Staples Center i Los Angeles. Hela ceremonin i sig var väldiggt rörande, och jag fick ofta tårar i ögonen, men det var inte förrän Michaels dotter Paris sa ett par ord som tårarna rann över. Paris, som bara är 10 år gammal, tog tag i mikrofonen och sa: I just wanted to say, that ever since I was born daddy has been the best father you can ever imagine. And I just wanted to say I love him, so much.

Jag grät floder när jag såg denna stackars faderslösa flicka krossa alla fördomar om att Michael Jackson skulle vara en dålig pappa. Jag grät floder när jag såg hur denna stackars flicka bröt ihop inför miljoner par ögon uppe på en enorm scen, omringad utav sin släkt. Jag grät när denna stackars flicka vänder sig bort från mikrofonen och kastar sig i sin faster Janets famn. Och jag grät när jag insåg att denna stackars flicka nu är utan pappa.

Om ni vill se detta rörande lilla tal så är här en länk, och jag rekommenderar er verkligen att se den, även om det är sorgligt till max.

take care / s.pehrson

Paris och hennes bror Prince

Ännu en dag på jobbet

Jag trodde på fullt allvar att jag försovit mig i morde igen, och att klockan var tjugo över elva (skulle som sagt börja 11:30), m en det visade sig att det var jag som inte kunde se skillnad på minut- och sekundvisaren... Klockan var bara fem i elva. Upp och hoppa, göra sig i ordning och sedan var det bara att cykla till jobb.

Det hände inte mycket på jobb, det enda häpnadsväckande var väl att Rebecca och hennes bror kom och handlade i driven, annars var det ganska lugnt. Jag stod i driven, och till en början så var Jakob ute med den så kallade hotten, som är typ en bärbar skärm som man tar emot beställningar med. Så han sto ute och tog emot bilarnas beställningar och så stod jag i första luckan och tog betalt. Jsag tror att gästerna upplevde det som mer personligt, i alla fall så var det en del som sa det. Och jag kan tänka mig att det känns trevligare att prata med en person öga mot öga i stället för genom en högtalare...

Nu är jag hemma och vet inte riktigt vad jag ska hitta på ikväll. Antingen så sticker jag till Hanna och lirar lite Mario Kart, eller så träffar jag Markus, eller så ägnar jag hela kvällen åt mig själv. Vi får se vad jag bestämmer mig för. För tillfället kollar jag på MTV, där de visar minnesprogram för Michael Jackson, intressant och stundvis väldigt sorgligt...

take care / s.pehrson

Bankrutt, men inte våldtagen

Efter mitt nervsammanbrott i morse så har dagen för övrigt varit bra. Har i princip befunnit mig i mammas säng med en bok framför mig hela dagen, vilket enligt mig är ett perfekt sätt att spendera en ledig dag på. Jag och syster passade på att spela lite Monopol också, men precis som vanligt så förlorade jag stort, tyvärr. Det är likadant varenda gång jag försöker mig på att spela det där förbannade spelet, det går bra till en början men sedan börjar Sanne sakta men säkert suga i sig mina pengar likt en igel, och till slut så har jag varken pengar eller någonting annat kvar! Jag ska vara glad att det bara är ett spel...

Lite senare träffade jag Markus en stund. Vi tog en promenad till ICA för att köpa chips, sedan såg vi på tv, bland annat Allsång på Skansen. Vad är hela grejen med Johan Palm egentligen? För det första så är han ju riktigt ful, förstår inte vad alla fjortistjejer ser hos honom, och för det andra så kan han ju inte agera på scen! Ack ja, jag ska sluta klaga, men jag hoppas det framgick i denna korta text att jag inte diggar Johan Palm. Markus gick hem för en stund sedan, och han smsade nyss för att tala om att han inte blev våldtagen. Det är min standardfras när mina vänner går härifrån: Bli inte våldtagen på vägen hem! Och hittils så har det aldrig hänt, så min lilla besvärjelse verkar fungera ganska bra.

Nu ska jag spela The Sims (tvåan, faktiskt), sedan se ett par avsnitt av SATC, läsa lite i min bok och därefter sova sött. Ett par timmars arbete imorgon, jag hoppas på en relativt lugn dag då jag har grymt ont i både axlar och nacke.

take care / s.pehrson

Terrormorgon

Min lediga dag fick inte riktigt den början som jag hade hoppats på, tacke vare Rebecca Landgren och en viss fluga. Rebecca började sin sms-terror vid elva, och då jag inte svarade fortsatte hon med att skicka fyra likadana sms direkt efter varandra. Just då ville jag bara slänga mobilen i väggen och aldrig mer se den igen, men jag lät bli. Jag var lätt irriterad då jag smsade och förklarade att efter tio timmar på jobb så BEHÖVDE jag faktiskt sova, och att det antagligen inte blev något badande med tanke på vädret. När det var överstökat gick jag och la mig i mammas säng, men fick jag någon sömn där kanske? Nej, inte alls, för där surrade en envis fluga omkring som kilade runt på varje centimetar utav min kropp som stack utanför täcket. En riktigt dålig start på dagen, alltså.

take care / s.pehrson

Schema 6/7 - 12/7

Här är schemat för nästa vecka, och jag kan ju utan att ljuga säga att det kommer bli en relativt lugn vecka om man jämför med de som varit. Men så vet man ju aldrig heller om man blir inringd eller får stanna lite längre, eller kanske börja tidigare...

Måndag:
Tisdag: 11:30-17:00
Onsdag:
Torsdag:
Fredag: 17:00-23:00
Lördag: 16:00-23:00
Söndag: (skulle egentligen jobbt 17:00-23:00, men är ledig tack vare Jenny)

take care / s.pehrson

10 timmar på Donken

Min dag har endast bestått utav jobb, för vad hinner man egentligen göra innan klockan 13 och efter klockan 23? Det var ett fruktansvärt långt pass, ett så pass långt så jag hade mardrömmar om det i natt och vaknade med svag ångest. Att jag dessutom såg ett som en kokt kräfta höjde inte direkt mitt humör, och visst skrattade mina kära kollegor lite åt mig, men på ett snällt sätt, sklart.

Det hände inget vidare under mitt långa pass. En ganska intensiv rush i driven på kvällen samt en mellan 22-23. Ett par bilar fick vänta över en kvart på sin mat, så det blev en del sura miner. Men vad kunde vi göra, vi var ju en man på varje station och så Danne som sprang mellan osds allihop och hjälpte till så gott dett gick. Jag kom på en ganska bra teori om vaarför det alltid blir så mycket att göra framåt tio, elva på kvällen; det är då alla smygtjockisar vågar sig fram, för de vågar inte visa sig i närheten av McDonald's under dygnets ljusa timmar. Låter inte det ganska troligt?

Efter jobb stack jag till Statoil för att köpa chips, något som jag tycker att jag förtjänar nu när jag jobbat hela dagen. Snubben som stod i kassan där började prata om att han också jobbat på McDonald's, fast i Göteborg, så det blev en stunds snackande om både det ena och det andra, innan jag tills slut fick cykla hem. Dock var det mindre roligt att det börjat ösregna under tiden som jag var inne på Statoil...

Nu ska jag vräka i mig chips och påbörja sista säsongen utav Sex and the city, men innan dess ska jag nog slå en pling till min älskade Lukas.

take care / s.pehrson

Jag brinner!

Sommar efter sommar gör jag samma misstag, och sommar efter sommar lovar jag mig själv att nästa år, då ska jag vara mer försiktig. Men håller jag det löftet? Ack nej, för nu sitter jag här åter igen med en solbränna som inte är utav denna värld! Jag hoppas bara att jag inte är lika röd imorgon, för då ska jag jobba, hela långa dagen. Och om jag råkar vara i närheten av mitt nuvarande utseende, så jag insistera på att få stå i köket, där i princip ingen kan se mig.

Jag får ingen bra bild på brännan, så ni får själva föreställa er hur jag ser ut. Jag kan ge er en ledtråd: röd.

take care / s.pehrson

PS. Om en vecka kommer Lukas hem! DS.

Underbara ledighet!

Första lediga dagen på en vecka, ni anar inte hur underbart det är! Trots att Jenny smsade i morse och behövde hjälp mellan 12-19, så vägrade jag att jobba idag, dels för att jag då inte varit ledig på ett tag, dels för att Kani hotade med att slå ihjäl mig om hon såg mig på jobb idag, och givetvis fär att vi hade planerat att åka till stranden.

Mamma väckte mig vid tolv, och vid halv ett så var vi alla färdiga att bege oss ut mot havet. Det var stekande sol och vattnet var lagom varmt, riktigt härligt var det! Till en början var jag lite gnällig över att Barsebäck inte är lika fint som Lomma, och jag klagade på det mesta, bland annat vattnet, alla stenar, maneterna (jag såg dock bara en) och säkert hundra saker till, men Markus och Sanne tröttnade på mig ganska fort, så då insåg jag att det nog var bäst att vara tyst och bara njuta. Det blev en hel del badande, ännu mer solande på stranden och nu är jag bränd till tusen! Jag kan knappt le, för då stramar det i hela ansiktet. Jsag dolade dock bara framsidan, så den är nu väldigt brun (läs: röd), medans min baksida är desto ljusare. Det blir till att ligga på magen nästa gång.

Nu ska jag läsa lite, sedan äta och slutligen duscha.

take care / s.pehrson

Inte igen...!

Varför? Och varför får jag reda på det nu, när jag är som mest ensam och i princip isolerad i mitt jobb? VARFÖR? Jag orkar inte gå igenom samma helvete igen...

Nu har pappa satt sig på tåget mot Berlin, och som jag skrev så är han iväg på obedtämd tid, men mamma tror att han blir borta upp emot tre veckor. Det blir alltid så fruktansvärt tyst hemma när pappa är iväg, och med tanke på att han inte är iväg alltför ofta så mäker man av tystnaden desto mer. Han spelar ju alltid musik, i princip hela sin vakna tid lyssnar han på musik, men nu när han är borta så är det knäpptyst. Det känns både skönt och väldigt, väldigt obekant.

Jag och Sanne åt kvällsmat på Donken. Mamma släppte av oss där när hon dkulle köra pappa till Malmö, samt hämtade upp oss på vägen hem. Under tiden som vi åt så hade vi en del väldigt seriösa diskussioner om diverse saker och personer, och det kändes underbart att bara sitta ner och prata med Sanne en stund. Nu när jag jobbar så mycket så träffar jag henne bara när jag kommer hem på kvällarna, och då är jag i regel ganska trött, så det blir inte mycket umgänge med systern min. Jag får passa på imorgon när jag är ledig!

Som avslutning tänkte jag bara säga att jag saknar Lukas...

take care / s.pehrson

Den förvirrade, familjekära vesslan

Inte nog med att det var fruktansvärt varmt då jag cyklade till jobb, jag blev dessutom inkastad på golvet så fort de fick syn på mig, och jag kände mig i princiåp som en förvirrade vessla som sprang runt överallt och bara fanns. Det var hemskt, faktiskt. Det var galet mycket att göra i både kassan och driven, och ingen hade riktigt tid med att placera mig någonstans, så jag sprang med parkeringar åt driven och till slut fick jag ta en kassa. Och så var givetvis alla högre stående varelser inom McDonald's på plats och granskade varenda rörelse vi gjorde. Även det var hemskt, jag var supernervös hela tiden!

Resten av dagen gick långsamt, riktigt långsamt. Jag fick tillfälle att ordna ett ballongträd, så jag gjorde ett med endast gula, orange och röda ballonger, och ni anar inte så fint det blev! Jag blev nästan imponerad själv! När jag ändå sysslade med ballonger så passade jag på att dela ut lite ballonger till barnen i restaurangen, och det fick jag senare beröm för utav Danne. Men vad ska man säga, är jag bra eller är jag bra? Skämtåsido, jag gör mitt jobb.

Mamma kom förbi vid fyra för att lämna pengar så att jag kunde köpa sex stycken glas, och så fick hon dem med sig hem, och när klockan slutligen blev fem fick även jag pallra mig hem. Imorgon är jag ledig för första gången på en vecka, och då blir det stranden som gäller!

Nu sitter jag dock och lägger in musik på pappas mobil. Han åker till Berlin ikväll och blir borta på obestämd tid, så han behöver sin musik. Tyvärr är jag den enda i hela familjen som vet hur man får in musik på mobilen, så jag får ägna en stund åt det.

take care / s.pehrson

Ingen mer mascara!

Jaha, då var även denna dagen över. Precis som planerat så träffade jag Linda, Rebecca och Markus nu ikväll, dock stannade Linda inte så länge. Hon åker ju imorgon, så hon hade en del att packa och fixa. Inte för att jag tror att man behöver ha med sig så mycket kläder till Gran Canaria, men man kan ju aldrig veta säkert.

Rebecca och jag passade på att färga våra ögonfransar nu när vi kunde ta hjälp utav varandra. Det var första gången jag provade på att färga just ögonfransarna, och det var oerhört frustrerande att behöva blunda i hela 20 minuter! Det gjorde ju inte saken bättre utav att de andra satt runt omkring mig och pratde om saker som jag inte kunde ta del av pågrund av att jag blundade, till exempel Markus extrema solbränna. Men ögonfransarna blev i alla fall svarta, så jag är nöjd.

Just nu så sitter jag och kollar på Nile City med pappa och Henrik, men jag funderar på att dra mig ner på mitt rum för att spela lite The Sims. Om det blir tvåan eller trean återstår att se...

take care / s.pehrson

500 menyer senare...

Det känns som om jag skriver det här efter varje dag på jobbet, men varför, varför är det alltid så mycket att göra nuförtiden? Till en början var det ganska lugnt idag, men sedan gick det bara utför. När klockan var halv fem fick jag en beställning i kassan på 7 Happy Meal samt sju plusmenyer, drickor till det och så givetvis 14 milkshakes också, och allt det skulle tas med. Inombords ville jag dö, men jag fick hjälp med att packa ihop allting, och det blev en del påsar samt en hel kartong för drickorna. Klockan fem fick jag reda på att någon ringt och beställt 40 menyer, och att de skulle komma och hämta dem klockan sex. Agneta gav mig i uppdrag att packa alla menyerna samt gör drickorna, och ni förstår väl själva att det tar ett tag att göra 40 mellan cola, packa 20 Big Mac, 10 McFeast, 10 QP, 30 pommes och 10 morötter? Klockan tjugo i sex så kommer Rebecca och hennes mamma, och det visar det sig att det är dem som ska ha de här 40 menyerna till stallet. Så jag packade, packade och packade och 18:03 var jag färdig och fick gå hem.

Nu ska jag gå och byta om, ska snart träffa Linda, Markus och Rebecca.

take care / s.pehrson

Dödslängtan på Donken

Jag är så trött, jag har så ont i mina fötter och jag är så brutalt bitter så det finns knappt ord för att beskriva det! Det har varit en hektisk dag på jobb, minst sagt. Jag kom dit klockan 15.19, för att vara exakt, och så fort Madde fick syn på mig slängde hon sig över mig och bad mig komma in direkt. En halvtimme tidigare, vad spelar det för roll. Tydligen så var där någon snubbe från huvudkontoret som gnällde om hur stökigt det var, och så gjorde han ett totalt omotiverat påhopp på Agneta angående hennes QP. Men han tyckte att jag var snäll som började tidigare, och det är väl lite det jag är känd för på jobb nu, ställer upp i vått och torrt.

Det blev extremt mycket att göra när jag kom in från min rast vid sjutiden, och då fick jag stå i tvåan. DT-skärmen var översvämmad utav beställningar, och så fortsatte det i princip hela kvällen, och i kassan var det inte mycket bättre. Jag vet inte riktigt vem av oss som mådde sämst, men jag tror nog att det var Jenny, med tanke på hur hon slängde den stackars skurborsten i golvet samtidigt som hon svor högt. Jag däremot, jag var nog mest bitter, det blir jag alltid då det är mycket att göra. Jag mordhotar gästerna tyst för mig själv, samtidigt som jag inser att det är fel att göra så. Dock låter jag det aldrig gå ut över gästerna, som tur är. Men jag funderade starkt på att hänga mig inne i personalrummet, faktiskt...

Jag skulle ha slutat 23, men jag stannade en kvart extra med tanke på paniken som rådde bland mina stackars kollegor, och Jenny, om du läser det här så ska du veta att jag tänkte på er ända fram till klockan 01.00 då ni förhoppningsvis stängde!

På tal om Jenny så är hon en ängel, verkligen en ängel! Hon frågade om jag kunde jobba imorgon, en utav mina två lediga dagar denna veckan, och så fixar hon så att jag är ledig en annan dag i stället, och gissa vilken dag? DAGEN DÅ LUKAS KOMMER HEM! Eller ja, egentligen inte riktigt den dagen, för han kommer hem sent på lördagen, och då jobbar jag ändå till 23, men på söndagen däremot, så då har jag hela söndagen som jag kan ägna åt Lukas. Tack Jenny!

När jag kom hem såg jag Trainspotting med Sanne, pappa och Henrik. Sjukt bra film det där, och skådespelarna är fantastiskt duktiga! Om ni inte har sett den redan, så gör det, ni kommer inte bli besvikna!

Nej, svammel hit och svammel dit, nu ska jag sova, 13-17 som gäller imorgon!

take care / s.pehrson

Regnskog nästa?

Jag sitter här, i en fåtölj, och svettas floder. Vädret är i det äckligaste laget. Det regnar, det är fruktansvärt varmt och kvavt, och för att sammanfatta klimatet just nu så kan jag med lätthet säga att det nog är något i stil med regnskogsklimatet. Det är hemskt! Man kan ta ett steg, sedan är man dränkt i sin egen svett, och jag tar mig fakiskt friheten att tycka synd om mig själv som ska jobba ikväll...

Igår på jobb, när jag stod i kassan, så såg jag en tjej som var galet lik en komps från Bilddagboken/MSN, men med tanke på att hon bor någonstans utanför Örebro, så var jag inte säker på att det var hon. När hon skulle gå så såg jag att hon kollade bakåt på mig flera gånger, och då såg jag att det verkligen var hon! Så när jag kom hem igår skickade jag ett sms till henne och frågade om hon hade varit på McDonald's i Lund, ohc hon svarade att det hade hon, och att hon hade sett mig men inte vågat hälsa. Hon campar tydligen här i Skåne, så därav hennes besök på mitt älskade Donken. Men det var en ganska kul grej, eller hur?

Nu ska jag snart göra mig i ordning inför mitt arbetspass, 16-23 är det som gäller idag.

take care / s.pehrson