Mitt humör idag har åkt lite berg-och-dalbana, och jag vet inte riktigt vad det beror på. Ena stunden så är jag glad och positiv, men utan förvarning så blir jag tyst, fundersam och jag tappar all fysisk och mental ork. Jag hoppas att det bara är något som går över, och det är det med allra största sannolikhet också. Så om ni som har smsat inte har fått svar idag så beror det mycket på det här...
Jag tyckte att jag skulle vara lite duktig idag och vakna klockan 12, för att inte sova bort hela min lediga dag, och till min hjälp hade jag alarm på mobilen samt mänskligt alarm i form utav min syster. Inget utav det hjälpte. Alarmet ringde; jag ständge av det. Sanne skrek i trappan; jag mumlade något ohörbart tillbaka och vände på mig i sängen och somnade om. När klockan var halv två tog jag tag i mig själv och stampade uppför trappan och rätt ut i bländande solsken och kvävande värme. Jag dog på gräsmattan, iförd bikiniöverdel och trosor, och jag låg där i lite mer än en timmes tid, sedan gick jag överhettad och grinig in och somnade i soffan.
Vid halv fem fick jag ett brutalt uppvaknande då Lukas ringde och informerade mig om att han var på väg hem till mig, så då fick jag snabbt vakna till och i alla hast upptäckte jag att mina ögonlock var mer än solbrända. Jag ser för jävla dum ut, med andra ord. Hur som helst, Lukas kom hit, vi gjorde inte mycket annat än att mysa och prata. Han åker till sin stuga i Vallsta på tisdag, och innan dess kommer vi knappt hinna ses, mestadels pågrund av att jag jobbar. Jag vet inte riktigt hur jag ska klara mig utan honom i två hela veckor, och när jag dessutom jobbar samma dag som han kommer hem, då känns det ganska illa. Men, jag har överlevt förr..
Jobb imrgon som gäller, tack vare Måns. Jag var snäll och tog hans tid så att han ska kunna åka till Göteborg, m en 17-23 känns helt okej.
take care / s.pehrson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar