Det är svårt att skriva om sitt liv när man i princip inte har något, men jag tänker i alla fall försöka få ner mitt "liv" i ord igen. Mest för att om det faktiskt händer något spännande så ska jag kunna läsa om det senare. För min egen skull alltså.
Det här med att vara skiftledare är rätt roligt. Roligare än det låter. Mycket ansvar, men jag kan ta det. Det är dessutom rätt okej att jobba heltid. Okej att det inte blir mycket till fritid över, speciellt inte när man jobbar så som jag gör, men många av mina bästa vänner finns ju på jobb så det blir lättare att uthärda. Jag och mina medarbetare satte en gap i fredags förresten! Glad tjej kan man väl säga. Min fjärde nolla och man kan väl säga att nya chefen var rätt nöjd. "Nu har du satt standarden!". Fett ös medvetslös.
I övrigt? Framtida Sara bör veta att hon vid det här laget fortfarande var tillsammans med Lukas och de firade igår fem och ett halvt år tillsammans, att hon vid det här laget började få lite panikångest inför det här med julklappar (det är egentligen inte vad man ska köpa till folk som är jobbigt, det är vad man ska önska sig av andra som är drygt...) och att hon var rätt så tillfreds mitt sitt liv. Det där sista var kanske rätt paradoxalt med hur jag började det här inlägget, men det gör det inte mindre sant för det.
take care / s.pehrson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar