Videos från Placebo 13/11

Gissa vem som har gjort er alla en tjänst ikväll? Jo, jag. Jag har äntligen lagt över de två videoklippen jag filmade under konserten med Placebo för någon vecka sedan, och ni är värda att se dem. Dock är det samma usla kvalité som de från Muse, men de är helt klart sevärda ändå, för fy fan vad Placebo var bra den kvällen!

take care / s.pehrson

Lucia Movie Night 2009

Ibland är jag en fenomenal flickvän, om jag får säga det själv. Jag bokade nyss biljetter åt mig och Lukas till Lucia Movie Night! För er som inte vet vad det är så är det en helkväll (natt, egentligen) på biografen där de förhandsvisar 3 hemliga filmer, med start klockan 23.59 den 12 December. 220 spänn per biljett, ingenting för en rik Donkenarbetare som mig! Jag längtar som en galning, det kommer bli jättemysigt! Det fick bli min tre och ett halvt års present till oss, och jag tycker det är en himla bra present, vilket Lukas också tyckte när jag ringde och talade om det. Jag är ju dålig som inte kan hålla sådant hemligt, men jag gjorde det i ett förebyggande syfte, så att han inte skulle boka in annat den helgen. Glad blev han i alla fall, och det är ju huvudsaken.

take care / s.pehrson

Imorgon

Ibland finns det dagar som inte är värda att tala om

Det har verkligen varit en synnerligen händelselös skoldag. Jag har pmsat för fullt och skrämt folk i min närhet, men förutom det så har det i princip inte hänt någonting. På matten började vi på ett nytt kapitel, på engelskan hade vi ett oförberett prov och därefter fick vi läsa i våra romaner, på mediakommunikationen skrev vi en text om vad vi anser om övervakning och sociala medier och på svenska var det åter igen repetition inför provet som äger rum på onsdag. Som sagt, inget spännande alls.

Idag måste jag råplugga inför svenskaprovet. För tillfället känns det dock som om jag kommer kicka ass på det där förbannade provet, men att plugga lite extra är nog inte helt fel. Dessutom så hinner jag ju inte plugga någonting imorgon, så lika bra att ge järnet idag.

take care / s.pehrson

PS. Min älskade vän, som jag skrev ett inlägg till häromdagen, slapp en längre visit på BUP och jag är så glad för det. Jag tror på dig, det vet du.

Kaotisk första advent

Idag är det första advent, och majoriteten av Lunds befolkning valde att spendera denna mysdag på McDonald's. Jag måste fråga; är ni idioter? Stanna hemma, ät tjock mat (hemma, inte på Donken), sätt upp ljusstakarna och längta till julafton. Det är vad jag hade gjort om jag inte hade varit tvungen att ta hand om er som kommer dit, om jag inte hade varit tvungen att måla små fula barn med enorma pannor. Ja, det har varit fruktansvärt mycket att göra idag, jag ger mig själv tillåtelse att gnälla. Innerst inne tycker jag det är roligt när det är fullt upp på jobb, men samtidigt så avundas jag dem som bara har kunnat gå hemma och mysa. Det har jag inte gjort på hur länge som helst...

Det kommer bli en helt galen vecka, jag orkar knappt tänka på den. Och jag orkar ännu mindre med plåstret som sitter på mitt fortfarande förlamade pekfinger. Visserligen är det ganska häftigt med Batman-plåster, men ändå... jobbiga grejer. Nu ska jag dö. Eller nej, jag ska se Bones först, sen kan jag dö.

take care / s.pehrsonSpindelmannen och Hello Kitty. Jag är ganska grym ändå, eller hur?

Thanks for sharing

Thanksgiving är ju ingenting vi här i Sverige sysslar särskilt aktivt med, om vi över huvud taget sysslar med det, men tack vare min farmor och "farfar" så fick jag idag vara med på en riktigt Thanksgiving-middag. De känner nämligen en amerikanska, hur de känner varandra är för mig lite oklart, men om jag ska chansa så har det förmodligen med hundar att göra, och den här amerikanskan (Quinsey heter hon) lagade då äkta amerikansk Thanksgiving-mat, med kalkon och hela köret. Hennes lillebror, Collin, som bara har bott i Sverige i ett halvår, var också med. Han var inte särskilt bra på att prata svenska, men desto bättre på att förstå. Han ville dock inte att vi skulle prata engelska med honom, för han ville höra så mycket svenska som möjligt. Det var imponerande att se hur han verkligen lyssnade och kämpade för att försöka förstå vad vi sa, men bar vi pratade långsamt så förstod han det mesta.

God mat, härlig stämning och ett par glas vin, det var en bra kväll. Quinsey berättade om hur hon hade försökt ragga på en kille då hon nästan precis kommit till Sverige, och hon hade i all nervositet sagt "Kan du inte kissa mig på munnen?" till honom. Det är svengelska när den är som roligast och absolut pinsammast! Ack ja, det blev många liknande historier under kvällens gång, men då Quinseys ena hund började fisa (det är en underdrift att kalla det för fis.. gasbomb är ett mer passande ord) bestämde vi oss för att det nog var dags att dra sig hemåt.

Jag är galet trött nu, så jag ska gå och lägga mig bums. Imorgon (idag) börjar jag jobba klockan 11, och åter igen så ska jag ansiktsmåla kids. Jag är glad att jag slipper blåsa upp ballonger imorgon, för jag har fortfarande ingen känsel i mitt vänstra pekfinger...

take care / s.pehrson

Sanne hugger in på pumpapajen, som för övrigt var syndigt god!

Jag är inte lösningen på dina problem, men jag kan vara ett steg i rätt riktning

"stort tack till dig, du snälla omtänksamma person
'någonstans mår någon sämre än mig, men inte i detta rum'

du har hjälpt mig något enormt de senaste dagarna
dina ord har fått mig att se mer positivt på framtiden
jag tackar dig."

Läste detta i en älskad väns blogg, och jag vill bara säga till dig att du är inte skyldig mig någonting. Du är en fin, riktigt fin människa. En fin människa som har haft otur. För du vet väl om att dåliga saker händer bara bra människor? Och du är en bra människa, oavsett vad du tycker och tänker om dig själv. Det har jag vetat från dag ett, trots den du då var. Du ska veta att jag tänker på dig, och tveka inte en enda sekund att ringa mig om du behöver prata, om det så är mitt i natten så kommer jag svara. För jag bryr mig om dig.

take care / s.pehrson

Ballonger kommer bli världens undergång

En lång dag på Donken är nu till ända, men det var inte vilken dag som helst. Nej, idag var det familjefest med insamling av pengar till Ronald McDonald Hus i Linköping. Jag skulle börjat 10.30, men igår hörde Emelie av sig och undrade om jag kunde börja 9 i stället ("Danne undrar om du kan börja 9 i stället för att blåsa upp ballonger"), och ja, det kunde jag väl. Så klockan 9 påbörjade jag arbetet med att blås upp ballonger till ballongvalvet som skulle sitta ovanför kassorna. Ungefär 200 ballonger, ett förlamat pekfinger (med begynnande blåsor) och en och en halv timme senare så var de två ballongvalven klara. Det blev ett med tema Harmoniska Havsfärger och ett med Härliga Höstfärger. Och ja, det är jag som kommit på dessa definitioner av olika färgkombinationer, för jag lägger ner värdefull tid på onödiga saker.

Därefter satt jag mellan halv tolv och fyra nere vid barnhörnan där jag bedrev ansiktsmålning på diverse dryga kids. Själva måleriet är väldigt skoj, men ungarna... En del av dem är okej, de som sitter still och inte dreglar, men de flesta är rena stolpskott. Jag hoppas att det är något de växer ifrån, annars kommer världen vara full av imbeciller om sisådär 20 år. Klockan fyra plockade jag undan och fick därefter gå till Statoil och köpa 12 liter mjölk. "Så mjölken är slut till kaffemaskinen igen?". Jag tror vi köper mjölk på Statoil för ofta...

Jag kan knappt skriva på grund av den synnerligen ovälkomna förlamning som drabbat mitt pekfinger. Det är helt sjukt, jag känner absolut ingenting, förutom blåsan som har spruckit. Det svider, och det sved ännu jävligare då jag fick ketchup på det. Fy fan säger jag bara. Nej, nu ska jag försöka göra mig någorlunda respektabel, för ikväll ska jag minsann på Thanksgiving-middag hemma hos min farmor. Jag ska skona farmor från min krigsmålning, men piercingarna kommer hon inte undan. Hon borde ha lärt sig nu efter alla dessa år att de för tillfället är permanenta, men hon vägrar. Ack ja, dessa gamlingar!

take care / s.pehrson

Övre bilden: Härliga Höstfärger
Nedre bilden: Harmoniska Havsfärger

Någonstans mår någon sämre än mig, men inte i detta rum

Jag cyklade till jobb, blev genomblöt och väl där får jag reda på att jag inte är uppskriven och rent tekniskt sett inte ska jobba. Jävla Marcus. Så jag fick själv betämma; antingen så stannade jag kvar och jobbade över peak eller så cyklade jag hem igen för att träffa släkten och fira min älskade lillasyster. Jag cyklade hem igen, med riktigt dåligt samvete. Visst kändes det bra att göra Sanne glad genom att vara hemma, men de hade nog behövt hjälp på jobb...

Så, nu sitter jag på mitt rum, dränkt i parfym för att inte lukta utav ångest och dåligt samvete, och väntar på att släkten ska komma. Förhoppningsvis så kommer Lukas lite senare, han kanske kan få mig på andra tankar än de som snurrar i huvudet för tillfället...

take care / s.pehrson

Vad du än tror att jag är, är jag inte

Jag har huvudvärk och är helt slut, men det är verkligen värt det, för igår skrattade jag så mycket så att jag när jag vaknade upptäckte att jag hade träningsvärk i magmusklerna. Vi somnade klockan fem, och alla utom jag och Anna skulle upp vid kvart i åtta. Jag undrar hur motiverade de var att gå till skolan då, när de bara hade fått tre timmars sömn. Men som jag sa så var det värt det, för vi hade riktigt roligt.

Just nu är jag dock bara förbannad. Jag läste precis ett mail från min fotolärare där hon i princip anklagar hela klassen för att vara lat och oengagerad. Jag blir så fruktansvärt arg. Hur mycket jävla tid har inte jag lagt ner på att sälja kakor (jag kom på andra plats över de som sålt flest burkar i klassen), jag följde med på den där festivalen i Hultsfred, jag har tillsammans med Anna startat upp ett eget litet företag där alla inkomster går direkt till fotoklassen (när vi i själva verket hade kunnat behålla allt själva) och jag har gjort mitt bästa i varenda jävla uppgift vi har fått. Fram tills nu, tills B-kursen började. Då rämnade allt och det blev bara tungt och jobbigt med foto. Jag ser numera fram emot matte mer än vad jag ser fram emot foto, och det säger en hel del... Emma verkar tycka att de som gör mycket, ändå gör för lite. Ingenting är tillräckligt. Hon verkar inte förstå att vi bara är 17 år och att vi har en jävla massa annat att göra, att vi ibland bara vill släppa allt och ta en dag till att bara finnas. Och det bara för att hon inte är sådan. Som jag sa, jag är förbannad.

Det ska bli skönt att komma iväg och jobba en stund sen, jag känner att jag behöver sysselsätta mig. Egentligen borde jag fotografera dokumentärfoto, men jag har ett par idéer som jag ska fundera vidare på. Om det bara blir som jag vill så kommer det bli jävligt bra. Jag berättar mer så fort jag känner mig redo, förmodligen senare ikväll.

take care / s.pehrson

Musikalkväll

Jag skulle bara tala om för er, kära läsare, att jag lever och mår lagom bra. För tillfället så ser jag på Rent tillsammans med Anna, Lulu, Albin och Anton, och vi har redan hunnit med att se Mamma Mia. Imorgon är jag "ledig", eller i själva verket så behöver jag inte gå till skolan. Vi ska fotografera dokumentärfoto, och det får vi göra vart vi vill, när vi vill, bara vi är redo för redovisning nästa fredag. Jag har inte en susning om vad jag ska fotografera, så jag lär inte få det gjort imorgon i alla fall. Dock ska jag jobba ett par timmar på Donken, närmare bestämt 2 och en halv timme. Ni ville veta det...

take care / s.pehrson

Skriv under här, och där, och så här...

Klockan 08.00 skulle jag vara på skolan idag, och jag kom dit kvart i, och då var det inte ens öppet! Jag fick lite svag panik, tills ett gäng spelkillar kom, då trodde jag att jag slapp stå där ensam. Men nej, de vinkade bara lite sött och sedan gick de bara förbi mig. Paniken tilltog, så jag slet upp ett av Mauritz ciggpaket och tog en cigarett för att lugna ner mig. När jag komm tilbaka in på skolgården så var det öppet, och jag travade snällt upp för trapporna och anmälde mig hos Jonas. Jag och Hugo fick sitta i en avlägsen hörna och skriva provet, tillsammans med en dammsugare. Helt okej! Provet däremot, kunde gått både bättre och sämre, men ett G är minimum.

Jag har fotolektion nu, och jag har precis suttit och skrivit avtal, faktura, offert och en del andra papper till samarbetet med Designprofilen. Det är lagom tråkigt, och nu när jag är färdig har jag ingenting att göra. Min mage kurrar, för jag föredrog att sova länge i morse framför att äta frukost, och nu protesterar kroppen. Dock är det lunch om en halvtimme, så jag överlever nog.

take care / s.pehrson

Ordbajs om min dag

På grund av min kära systers födelsedag så var jag tvungen att vakna okristligt tidigt bara för att sjunga för henne. Jag var mindre pepp på det, men jävlar vad vi sjöng! Jag och Sannes klasskamrat Malin bestämde igår att jag skulle ringa henne innan vi gick in till Sanne för att sjunga, för att ghon skulle kunna vara med via högtalare. Det var så kul, verkligen en galet bra idé! Sanne förstod först ingenting, men hon tyckte att det var en rolig överraskning. Så när presentöppnandet var över (böcker är en standardpresent i vår familj, eftersom alla är extrema bokmalar) gjorde jag mig i ordning och lite senare tog jag bussen till skolan. Jag kom i alla fall inte försent, och det kan jag väl tacka Sanne för...

Jag slapp ju matteprovet, så i stället satte jag mig i ett mysigt hörn för att plugga litteraturhistoria, men det gick käpprätt åt skogen tack vare ett gäng ettor som bestämde sig för att de minsann också fick plats i mitt mysiga hörn. Jag blev arg, gick därifrån och åkte till Victoriastadion. Lulus idrottslektion var riktigt rolig, jag tycker verkligen att hon förtjänar ett högt betyg på den, för så kul brukar i alla fall inte jag ha på idrotten, och det betyder en hel del. Tegnérs bjöd på slemmig lax, så det fick bli äcklig soppa i stället. Jag blev inte tillfredsställd av dagens lunch, tyvärr. De två sista lektionerna var förfärliga! Jag höll bokstavligt talat på att somna hela, hela tiden, och om jag inte hade uppbådat all självdisciplin jag hade inom mig så hade jag slagit huvudet i bänken. Det var helt sjukt, jag har aldrig varit så nära på att somna på en lektion. Fruktansvärt.

Efter skolan kom mamma och hämtade mig och vi åkte direkt till Nova. Där skulle det inhandlas present till Sanne, men den ursprungliga planen sprack då vi inte kunde hitta ett par hederliga, svarta Converseskor. Jag fick lite svag panik och vi yrade runt i varenda butik på Nova för att hitta något, och till slut så fick det bli en parfym, Britney Spears' Hidden Fantasy, och den luktade gott... tror jag. Jag och mamma stod ju inne på Kicks i säkert 20 minuter och sniffade på alla parfymer vi kunde hitta, så till slut var mitt luktsinne ur funktion och jag blev alldeles snurrig. Men, jag fick inhandlat en present och därefter kunde jag shoppa lite åt mig själv också. Det blev ett par jeans i modellen "boyfriend", så det ser med andra ord ut som om det är Lukas byxor. Exakt ett par sådana jeans jag har letat efter sedan i somras, så min lycka visste inga gränser då jag hittade dem! Och så blev det tre par skor... Förlåt familjen, jag lovar, från och med nu ska jag ha alla mina tretusen par på mitt eget rum och inte i hallen!

Jaha, och resten av kvällen då? Det blev tacos till Sannes ära, Lukas kom hit (han ligger för tillfället och läser i min säng), vi jagade ut grannens katt från vårt vardagsrum inte mindre än två gånger och jag är för tillfället sjukt irriterad på min idrottslärare. I vanliga fall börjar jag 10.10 imorgon, men nu måste jag börja redan klockan 08.00 för att skriva ett prov som tar en halvtimme att skriva. Då har jag alltså en och en halv timme kvar att slå ihjäl tills min skoldag börjar på riktigt! Skjut mig, jag orkar inte. Nu ska jag plugga fysiologi, det blir ingen litteraturhistoria ikväll... tyvärr, faktiskt.

take care / s.pehrson

Sannes dag, ingen annans!

Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det Sannes födelsedag! Min underbara, fantastiska, enastående och jättebraiga lillasyster fyller 16 år idag och det ska firas med presenter och tacos. Jag vill inte avslöja riktigt än vad jag ska ge henne, dels för att den ena presenten är så sjukt bra, och så för att den andra presenten inte ens är inhandlad än. Det ska jag och mamma fixa idag efter skolan.

Hur som helst, grattis i mängder till dig Sanne, och jag ska se till att du får en riktigt härlig födelsedag, lita på det! Och glöm inte; jag älskar dig!

take care / s.pehrson

Jag har så bra vänner!

Det finns en chans att du dör

Nu har Lukas helt plötsligt bestämt sig för att gå och vaccinera sig, och det redan imorgon. Jag är inget big fan av den idén, för att vara helt ärlig. Jag har varit emot vaccinet ända från början, dels för att det inte finns några ordentliga tester på att det verkligen fungerar, och för att jag vägrar helt enkelt tro på något som stressats fram då man i princip bara vill dämpa hysterin angående svininfluensa, en hysteri som till största delen av orsakats utav media. Varför ska vi över huvud taget vaccineras mot mediahysteri? Jag har till och med haft den här förbannade svininfluensan, och dog jag kanske? Nej det verkar ju inte så, eller hur? Jag skrek lite på Lukas då han talade om det. Om han dör så tänker jag minsann säga "Vad var det jag sa?", och därefter kommer jag förmodligen bli ganska deprimerad. Vad i helvete ska han vaccinera sig för? Jag förstår inte...

take care / s.pehrson

Randompriset 2

Vinnare 24/11: Peder Winding
Nominering: Under vårt lövkrig på lunchen så fick Peder ett brutalt infall och började jaga en utav treorna runt i Lundagård i ett försök att kasta en näve löv på honom. André, som var Peders offer, såg ut som en stackars tomte som sprang för sitt liv, medan Peder såg ut att njuta av jakten. Det var minst sagt omotiverat!

take care / s.pehrson

Jag blir så smått en människa igen

Idag kom jag inte bara i tid till första lektionen, jag var till och med där 20 minuter innan den började! Men det var förfärligt jobbigt att ta sig ur sängen måste jag säga, det kändes inte helt okej och inombords så dog jag lite (men det kanske ni redan hade räknat ut?). Efter matten, som var vår första lektion, tog jag mod till mig och inledde ett riktigt serious talk med min lärare. Det slutade med att jag slipper göra provet imorgon, och att jag ska försöka räkna ikapp det gamla kapitlet hemma samtidigt som jag hänger med på det som vi gör i skolan, och så får jag göra provet när jag känner mig redo. Fair enough, om ni frågar mig. Det känns i alla fall hur skönt som helst att ha en sak mindre att tänka på för tillfället, för även om det ska göras så finns det ingen deadline.

Resten av skoldagen var ganska händelselös. Vi hade lövkrig på lunchen, med blöta, sliskiga löv. Det var ganska äckligt egentligen, men definitivt underhållande. Jag är dock lite besviken på Peder som bangade då vi tyckte att han skulle slänga en näve löv på vår före detta datakunskapslärare Dag. Det hade kunnat bli en succé, en legend rent ut sagt, men nej, Peder fegade ur. Vi fick sluta en halvtimme tidigare från engelskan, som var vår sista lektion, så jag var hemma redan kvart över två. Mycket härligt, om ni frågar mig.

Nu ska jag skriva en A4-sida om att wallraffa (ni vet väl vad det är? Om inte; google is your friend!) och därefter ska jag läsa lite litteraturhistoria, bita lite i boken i ren frustration över att det är så förbannat tråkigt och därefter ska jag dö framför The Sims 2. Mitt liv är komplett.

take care / s.pehrson

Studieteknik sa du...

Det där med att plugga är inte min grej, och här ser ni hur det gick för mig igår då jag skulle läsa litteraturhistoria. Jag ser måttligt road ut, eller hur?

take care / s.pehrson

PS. Jag kan ju tillägga att jag faktiskt läste alla 25 sidorna efter många om och men, så jag kan om jag vill!

Ödet har stenkoll på de med stenad koll!

När internet helt plötsligt påstår att Facebook inte längre är tillgängligt, då måste det vara något slags hot mot mig som fortfarande inte har börjat plugga. Det känns fel att internet talar om för mig att jag har dålig disciplin på mig själv. Jag menar, jag har stenkoll på vad jag gör och borde göra, men... klockan har jag kanske inte lika bra koll på. Klockan är tjugo i ett redan! Jag skyller på bion.

Imorgon ska jag ha ett seriöst snack med min mattelärare. Jag har överlevt svininfluensan och kräver särbehandling! Skämtåsido, jag behöver prata med honom, på riktigt. Läget är inte helt okej just nu.

take care / s.pehrson