Snön gör kaos med Skåneland

Alltså, den här snön... Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. En vit jul, det är ju underbart, men den hade inte behövt vara såhär vit. Snön har inte gjort annat än att ställa till med problem idag. Jag och Kani (rättare sagt Kani, den sjusovaren!) tyckte att vi kunde skita i bussen mot Nova och i stället ta en taxi så att vi kunde få sova en extra halvtimme. Dock fick vi inte tag i någon taxi, för det var minsann fullbokat (I wonder why?) så Kanis pappa fick komma och hämta oss. Vi stod snällt ute och väntade, och precis när han kommer och ska svänga in mot oss fastnar han i snön. Han kommer absolut ingenstans. Så jag och Kani fick putta på bilen allt vad vi orkade, men den vägrade att röra sig. En förbipasserande stannade och försökte hjälpa till, men det hjälpte inte. Tack gud för lastbilsgubben som räddade oss med sin dragkrok, annars vet jag inte hur vi hade löst det! Han är utan tvekan dagens hjälte! Så, vi kom fram till Kanis körskola ungefär 10 minuter försent, och därifrån fick jag pulsa till Nova. Det var inte helt lätt, dels på grund av snön som yrde runt mig och dels på grund av att jag hade så fruktansvärt ont i magen så jag knappt kunde gå. Väl framme möttes jag av Mauritz, Lukas och ett stängt Nova. I 40 minuter fick vi vänta på att få komma in i värmen, och ett tag var jag tvungen att ligga på spikmattan som jag fick av Kani för att min mage näst intill dödade mig. Jag har aldrig varit med om en liknande smärta... Hemskt.

Julklapparna blev inhandlade utan några större svårigheter, och jag köpte inte, för en gångs skull, något till mig själv, även om de där skorna på Din sko var fruktansvärt lockande... Det får bli på mellandagsrean! Vi åkte inte till stan, gick lite där och sedan tog jag bussen hem, pulsade i lårhög snö hem och kom hem utmattad och frusen. Jag hann knappt vara hemma förrän det var dags att ge sig av igen. Då skulle vi hem till Lukas för att byta julklappar. Hem igen, besök av Sofie och senare Markus och nu sitter jag och funderar på om jag kanske ska gå och slå in de sista julklapparna. Det är helt sjukt; imorgon är det julafton! Det lilla barnet inom mig jublar öronbedövande! Under granen trängs klapparna och vi alla längtar till morgondagen. Kalle Anka, julklappar, julmat, mysfaktor på hög nivå och allt som hör julafton till... Jösses, jag kan knappt vänta!

take care / s.pehrson