Det finns en, och endast en, fördel med att jobba 14-23; du kan sova ut. Ni förstår verkligen inte hur mycket jag behövde den extra sömnen som jag fick av att inte börja förrän klockan 14. Den satt som ett krocketrack i revbenen. Med andra ord riktigt bra. Även om det kanske gör ont med ett krocketra.. nej, jag tror ni förstår vad jag försöker säga utan att jag ska göra en lång, icke intressant förklaring. Har jag rätt? Klart jag har.
Jag vet inte vad som har hänt med våra så kallade peakhours. De existerar inte längre. Det är meningen att vi ska sälja som mest mellan 12-14 och 17-19. Inte en jävla dag denna sommaren har vi gjort det. Det är stendött mellan de tiderna! Men ni tror inte att det smäller på som fan sedan en timme efter peak? Som ikväll. Lagom dött mellan fem och sju. Helt okej fram till tio. Vad händer då? Jo, ett jävla fotbollslag tycker att de är hungriga, plus en hel del andra randoms. Vi var fyra pers på golvet. Alla dog. Så jag stod och la bricka efter bricka med Big Mac till tonerna av We no speak americano. Det är för övrigt en förbannat dålig låt. Precis som allt annat som spelas på Donken. P3 Star kan fara och flyga. De har typ 15 låtar som de spelar om och om och om igen. Alla kan de låtarna utantill nu. Det är fruktansvärt. Jag har gjort en spellista på Spotify med de låtar som spelas, så om någon är intresserad av vad vi tvingas jobba till så är det bara att spana in den. "Hej och välkommen till McDonald's!" heter den... Hur som helst så överlevde vi det där fotbollslaget, och sedan fick jag gå hem. Jag ljuger inte när jag säger att jag sprang ut genom dörren. Hej ledig dag!
take care / s.pehrson
PS. IMORGON MELLAN 10-14! Jag tycker nog att det är en otroligt bra timing av dem; på min lediga dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar