När jag släckte lampan klockan tre inatt och insåg att mitt alarm skulle gå igång om knappt två timmar kände jag absolut ingenting. Varken panik, ångest eller någonting annat. För numera vet jag att det fungerar inte för mig att gå och lägga mig när jag inte är trött. Jag får hellre för lite sömn än går och lägger mig utan att ögonen går i kors, faktiskt. Och det gick faktiskt förvånansvärt lätt att rumla ur sängen vid halv sex i morse. Kom till jobbet, pigg och glad, möttes av trötta nattarbetare. Satte igång med att öppna köket och resten av morgonen rullade det bara på. Lugnt var det också. Underbart lugnt. Det var så pass lugnt så att när Kani skrivit en lång och fin to do-lista blev det nästan slagsmål mellan mig, Malin och Emilia. Mer än halva listan var gjord vid 12. Somar var mäkta nöjd när hon kom. Fick även en fin "tatuering" av Kani. Hon skrev sitt namn på min arm och sedan ritade hon ett hjärta runt om det. Den kommer gå bort i duschen, vilket innebär att hon får göra om den imorgon... Förutom det så hände det inget speciellt idag. Det var bara ännu en bra dag på jobbet, helt enkelt!
Min syster är för övrigt riktigt cool. När jag kom hem insåg jag att jag fortfarande hade kepsen på mig efter att ha stått i köket, så jag sa till Sanne att hon kunde ta med den till jobb när hon ändå ska dit ikväll. Hon tar den, sätter den på huvudet och fortsätter läsa. Hade jag varit gangster så hade jag skrivit något i stil med "respekt!", men det är jag inte, så det får räcka med ett gammalt hederligt "episkt!".
take care / s.pehrson
Det är nästan så man vill skratta lite...
Det är nästan så man vill skratta lite...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar