Det finns ett litet, kreativt spöke inom mig men det hittar inte riktigt ut

Jag måste säga att jag sov äckligt bra i Kanis säng... Jag ville verkligen inte lämna den i morse, för jag hade utan tvekan kunnat stanna där hela dagen och bara tjockat mig. Det var dock inte ett alternativ, eftersom jag tvunget skulle befinna mig Malmö kvart i nio för att gå på en, för min del, synnerligen onödig mässa. UF-mässa. För er icke insatta så står UF för Ungt Företagande (eller är det Ung Företagssamhet? Whatever, jag har inte med det att göra egentligen...) och det är något som vi som går i trean får chansen att göra; starta upp ett företag, marknadsföra och sälja en produkt eller tjänst och sedan avveckla det efter ett par månader. Till en början var jag intresserad av att köra UF, men desto mer jag får höra, speciellt från de gamla treorna, så börjar jag förstå att den tiden finns inte i min värld som krävs för att klara av det. Och inte kompanjonerna heller. Så nej, jag tjänade inte mycket på den mässan, för att vara ärlig.

Något som jag däremot tjänade mer på var att den estetiska verksamheten kickade igång för min del idag. Litterär gestaltning; det känns som om jag har valt helt rätt, speciellt när David berättade vad vi ska göra under kursens gång. Jag kunde känna hur idéerna till tusen olika texter trängdes i mitt huvud och bara ville ut. Det sorgliga är de förmodligen aldrig kommer komma ut. De kommer aldrig bli mer än idéer. Jag ger inte mig själv tid att vara kreativ, och jag är för övrigt ingen vidare författare heller. Just därför hoppas jag på att den här kursen i princip kommer tvinga mig till att sätta mig ner, tänka, inspireras och bara skriva. För helvete vad jag behöver det.

Efter skolan jobbade jag ett par timmar, tillsammans med snoriga Kani. När vi vaknade i morse var hon en enda slemmig boll av snor. Inte bokstavligt talat, men under natten hade hon lyckats dra på sig en rejäl förkylning och inte var det bättre ikväll. Hon snöt sig så ofta så jag trodde att näsan skulle trilla av på henne. Stackare. En positiv grej dock var att det var ovanligt lugnt, samt våra nya headset. TRÅDLÖSA! Det har jag drömt om sedan jag började på Donken. Tänk att kunna gå förbi någonting utan att sladdjävlen fastnar och man typ dör av chock när headsetet plötsligt trillar av eftersom du fortsätter att gå trots att skiten sitter fast... Det är ju helt otroligt! My dream came true today, om man säger så.

Imorgon tänker jag ta ut egen kompensation för tiden som jag spenderade på mässan, och med det menar jag att jag tänker stanna hemma, skriva två referat, lämna in engelskan samt fortsätta med min släktforskning. Så nej, ni som trodde att jag skulle vara hemma och chilla mest, ni hade fel. Jag tänker vara effektiv, så det så.

För övrigt; var det verkligen lönt att Malmö gick och vann över Helsingborg? Synnerligen onödigt.

take care / s.pehrson