En sådan fredag som man kommer komma ihåg

Måste säga att det blev en väldigt lyckad fredag för min del! De få timmar jag var i skolan var helt okej, även om jag inte riktigt uppskattar att Peter älskar att ge oss tunga uppgifter på fredagseftermiddagarna. Mina axlar är uppe vid öronen varje gång vi ska sitta och skriva, så spänd är jag. "Sara, ner med axlarna!" säger Peter hela tiden. Då tar jag ner dem, tänker på att de ska stanna där nere, men rätt som det är så är de där uppe igen. Knäppt. Efter skolan blev jag upphämtad av Jenny, Emelie och Emma och vi åkte då till Max där jag åt kombinerad frukost och lunch. Sedan åkte vi vidare mot Center Syd för lite shopping, men jag måste säga att på de drygt... 8 år som jag inte har varit på Center Syd så har jag inte missat någonting. Lite av en besvikelse faktiskt, speciellt H&M. Katastrof! Så därför beslöt vi oss för att åka tillbaka till Lund och ta en tur på Nova. Sagt och gjort, en tur på Nova blev det och sedan bar det av hem mot mig. På bussen mot mig fightades Jenny med Janne (also known as Shrek, jag har pratat om honom innan, han som alltid hängde på Donken för ett tag sedan...). Han blev sur på henne för att hon hade fötterna på sätet, hon blev sur för att han över huvud taget brydde sig. Väldigt underhållande!

Resten av kvällen spenderades hemma hos mig. Fint sällskap och gott äppelvin, det kan inte bli mycket bättre än så. Jag blev lagom (läs: väldigt) berusad och jag skämde säkert ut mig någon gång under kvällen, men jag behövde verkligen släppa på kontrollen lite. Jag unnade mig själv det där, verkligen. Givetvis drog vi till Donken lite senare, och om jag minns rätt så blev jag rädd och började gråta när det åskade ute, och sedan gnällde jag över att jag bränt mig på min cigarett. Svaga minnen utav det. Jag har även svaga minnen utav att någon tryckte upp en cheeseburgare i ansiktet på mig, som jag vägrade äta. De fick i alla fall i mig vatten. Sedan skildes vi åt, och jag och Lukas vandra hemåt. Någonstans på vägen, jag har inget som helst minne av var, när eller hur det hände, hamnade vi i Markus bil. Han har en jävla timing, den där Markus! Ännu en gång denna veckan kan jag säga tack för skjutsen till honom! Väl hemma pratade jag och Lukas både länge och väl om seriösa saker, så nu vet nog hela kvarteret hur mitt liv såg ut för typ fyra år sedan... Det var förmodligen jag som pratade mest... och högst. Som vanligt. Sedan satt jag och lyssnade på musik i flera timmar, och dumt nog bytte jag även lösenordet till min Spotify, vilket jag upptäckte idag när jag skulle logga in. Dock hade jag varit så pass intelligent så jag hade bytt till samma lösenord som jag har på en del andra sidor, så efter många om och men kom jag in. Underbar kväll!



Jag mådde lite illa i morse när jag vaknade, annars har jag mått finemang hela dagen, om man bortser från handen. Den blir knappast bättre, snarare tvärtom. Bara under detta blogginlägg har jag fått ta långa pauser för att det gör så ont. Jag har fått låna en skena av mamma som jag har på mig, så det begränsar rörligheten lite vilket i sin tur minskar risken för extrem smärta. Men fan, det gör ont.

Nu ska jag förbereda inför den kommande filmkvällen!

take care / s.pehrson