Det har varit två halvkrassliga dagar med lite intressant att skriva om, så därför har jag hållit mig borta från bloggen. Jag tror ändå inte det är någon som har saknat mig. I tisdags låg jag bara hemma, i min soffa. Allt gick på rutin just då; började med Desperate Haousewives, läste, sov ett par timmar och sedan började det om igen. All ork borta och en huvudvärk som mest av allt ville spränga mitt stackars huvud. På kvällen intalade jag mig själv att jag trots allt skulle till skolan på onsdag, så då begav jag mig hem till Lukas i Vallkärra (bör tilläggas att det var första gången jag var där på väldigt, väldigt länge...). På onsdagmorgon när vi vaknade var det ingen av oss som mådde något vidare, så vi sjukade oss båda två och spenderade dagen i sängen. Vi såg filmen Pojken i randig pyjamas, som var väldigt bra. Sorglig, men väldigt bra. Under eftermiddagen kom ångesten över att inte göra någonting vettigt (omotiverad ångest, med andra ord) så jag bestämde mig för att åka till jobb. Jag jobbade mellan halv fem och tio, gick sedan hem, däckade i soffan.
Idag är orken, motivationen och humöret nere på botten. Fortfarande huvudvärk. Allt känns tungt. Jag sitter i skolan, på journalistiken. Som tur är så ska Peter ha enskilda samtal med alla idag, så det kommer nog inte bli mycket uppgifter eller liknande. Jag hade förmodligen failat på allt ändå. Det är en sådan dag. Efter skolan däremot, kommer det nog bli bättre. Eller det kommer garanterat bli bättre. Då ska jag träffa Kani och hon har gjort upp en riktigt nice heldagsplan för oss. Shopping, mat, godis, hyrfilm hemma hos Kani... Precis vad jag behöver!
take care / s.pehrson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar