Ibland undrar jag varför en dag börjar riktigt jävla trögt och dåligt för att sedan utvecklas till en utav de bättre dagarna man haft på länge. Är det för att man ska uppskatta en bra dag lite mer? Eller är det bara så att det är mina dagar som har en tendens att börja dåligt, bara för att det är mig det handlar om? Jag vet inte, och egentligen behöver jag inte veta. Ni kanske redan har förstått att idag var en sådan dag. När den tog sin början lite i halv åtta ville jag dö. På engelskan ville jag dö, men lyckades läsa 20 sidor innan jag däckade på golvet, totalt utmattad, trots att jag igår för första gången på säkert flera år gick och la mig innan midnatt. Galet. På samhällskunskapen var jag bitchig (jag är bitch deluxe ibland. Då och då. Rätt ofta...) men tog tag i mig själv och letade reda på lite historia om Moderaterna. Det kunde varit roligare, men jag gjorde det i alla fall. Det var min sista lektion, för det beslutades senare om att vi inte behövde gå på historian, så vi åt lite lunch och sedan begav jag mig ner på stan för lite kvalitetstid med mig själv. Tråkigt och ensamt, så efter en kvart tyckte jag att Lulu kunde hålla mig sällskap, vilket hon gjorde. Jag inhandlade 3 kuddar till min nya (superbraiga!) soffa och sedan åkte jag hem, med världens största påse. Den var enorm!
Klockan 15 var det möte på jobb med arbetsmiljögruppen, och jag måste säga att för att vara det första mötet vi har så var det väldigt givande och det kändes väldigt bra när vi avslutade mötet. Jag passade på att skriva ett nytt kontrakt med Somar också. Jag gick från ynkliga 4 timmar i veckan till mer realistiska 10. Nöjd och belåten tog jag plats i Tonnies lilla, men ack så snabba (eller?) bil och följde med honom, Danne och Philip ner till stan för en bit mat. En burgare, närmare bestämt. Jag som trodde att vi var trötta på burgare, och så äter vi på Burger king? Det är nästan så det är pinsamt. Pinsamt eller ej, det smakade bra och vi hade det trevligt! Runt 18 skildes vi åt och jag gick då till bion för att hämta lite biobiljetter, träffade Joel där och när jag sedan kom till Botulfs träffade jag Juan. Väldigt social dag idag, och inte mig emot!
Nu har jag ont i huvudet och deppar över att jag är lite tjock. Svenskar är tydligen inte feta på samma sätt som amerikaner. Jag ska börja promenera, eller något. Inte banta, men liksom... shape up, ni vet. Det kommer gå åt helvete, men jag säger HEJA MIG ändå.
take care / s.pehrson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar