December

Jag höll på att avlida av en synnerligen allvarlig chock då jag vaknade och såg att min mobil visade 2009-12-01. Det är den första december idag! Det är vidrigt så snabbt tiden går, och ännu vidrigare är att jag har inte lyckats åstadkomma någonting vettigt över huvud taget det senaste fyra månaderna. Jag menar, vad har jag sysslat med egentligen? Gått runt i dvala, uppenbarligen. Det är förfärligt.

Det var en lugn skoldag idag. Vår engelsklärare lyckades med konststycket att inse att hela klassen för tillfället går runt som levande döda. Och det gör vi, verkligen. Ingen har någon som helst ork till någonting, alla är deprimerade, sjuka eller stressade. Vi har absolut ingen energi kvar, någon av oss. Vissa dagar är bättre än andra, men för det mesta är vi zombies. För min egen del handlar det om ångest blandat med stress. Ångest över att tiden inte räcker till och stressad över att ha en miljon saker som borde göras, det är en klockren beskrivning utav mitt sinnestillstånd just nu. Jag vet inte riktigt hur länge jag ska orka hålla mig uppe...

Efter skolan följde Lulu med mig till banken, där jag skulle ta ut pengar somjag sedan skulle växla på Forex. När vi sitter där i en ganska bekväm soffa och väntar på att det ska bli min tur så ursäktar sig plötsligt en äldre herre och han börjar därefter ställa ett antal frågor angående mina piercingar. Det händer alltid, och då menar jag verkligen alltid, när jag är på banken eller ute på stan i största allmänhet. Fråga Lulu, hon har varit med några gånger. Det är alltid samma frågor de ställer; Gör det ont? Kan du äta utan problem? Vad säger dina föräldrar? och så vidare. Varför? Lämna mig ifred, jag klarar mig utan er uppmärksamhet. Dock bli den här gubben avbruten av en värdinna på banken, som kommer fram och frågar mig och Lulu om någon av oss är kund på Nordea. Jo, det är ju jag vilket jag talade om för henne. Hon frågade vad mitt ärende var och jag talade snällt om att jag bara skulle ta ut pengar. Därefter börjar hon gnälla om att jag förmodligen har ett kontokort som jag kan ta ut pengar på, men då jag har fått en kort med en begränsning på 1000 kr/7 dagar så kan jag inte ta ut hur mycket jag vill. Kärringen påstår därefter att unga människor inte borde få gå på banken, men att det minsann går bra om man är 100+. Världen är full av idioter, det är dagens sanning.

Nu är jag hemma, försöker tagga till inför konserten ikväll och jag tror att jag lyckas ganska bra. Dock är jag mindre taggad på att komma hem klockan fem på morgonen, vilket kan hända om vi har otur. Då tänker jag dock strunta i att gå och lägga mig och i stället plugga inför provet, och kanske att jag struntar i idrotten också, för den lär jag inte orka om jag inte fått någon sömn. Men det återstår att se hur det blir med den saken, ni lär ju få reda på det i sinom tid.

take care / s.pehrson