Efter en veckas ingenting blir det äntligen lite action!

"När man har jobbat i 50 minuter och fyra killar har frågat efter ens nummer, då vet man att det kommer bli en dryg natt." Om jag bara visste hur rätt jag hade när jag sa det till Pernilla strax innan midnatt. Min första timme fick jag dras med dryga, och då menar jag riktigt dryga killar i driven. "Gumman, kan jag få ta på dina bröst?" och liknande. What the fuck? Hade jag bara orkat bry mig så hade jag nitat dem. Men jag tänker inte ge sådana no lifers det nöjet, så i stället muttrade jag bittert och gav dem deras jävla växel. Och efter det blev det bara värre. En kille blev förbannad och sparkade dels på entrédörrarna samt på en bil på parkeringen. Anledning? Han var för full för att beställa och fick därför fel mat. Polisen kom i driven ungefär en halvtimme senare, och jag frågade varför de inte varit där tidigare. Det visade sig att de hade snackat med snubben som fick sin bil sparkad på, men vart den förbannade killen tagit vägen visste de inte. Vid 2 blev det kaos. Då ringde vi polisen. Två killar, fulla som as, började puckla på varandra och det blev ett jävla liv. Polisen kom och tog dem och sedan blev det en vanlig fredagsnatt igen. Men fan, idag var det lite action på McDonald's Norra Fäladen!

Jag är dock duktigt trött på hur mycket skit man måste ta när man står där och gör sitt jobb. Som de där killarna som frågar om de får ta en på brösten. Ser det ut som om jag jobbar på Hooters eller? Nej, för jag är fullt påklädd. Det är klart att jag är ett utav McDonald's många ansikten utåt, men jag tänker fan inte stå där och smila när folk håller på så. Tack gud för de gäster som är trevliga och förstående. Det är dem som gör att man pallar med all skit som kommer med jobbet.

Nu ska jag gå och lägga mig... på soffan. Jag får inte plats i sängen på grund av den där vårstädningen jag drog igång innan. Dum idé. Jag fortsätter med den så fort jag vaknat, så kanske jag kan sova i sängen när jag kommer hem från jobb strax efter 04 imorgon.

take care / s.pehrson

Vårstädning?

Eftersom jag är uttråkad, ensam och fortfarande ganska snorig och äcklig så bestämde jag mig för att städa min stora bokhylla. Jag önskar att jag valt att göra det en annan dag, för nu inser jag att det kommer ta hela jävla natten att få det här projektet i hamn, och jag ska börja jobba klockan 23... Bokhyllan är näst intill tom, och de hyllor som det finns något på ser väldans bra ut. Resten av rummet ser däremot... mindre bra ut. Det ser ut som om jag har fört ett krig mot mina prylar, vilket när man tänker efter är ganska sant. Jag har slängt minnen, människor och onödiga saker. Skrattat lite, gråtit lite. Det var inte bara hyllan som städades, det var även själen. Poetiskt och fint. Och dammigt. Jävlar vad mycket damm!

take care / s.pehrson

Dör

Åter igen dålig uppdatering, men jag är sjuk som fan. Nästäppa, hosta, ömma lungor samt öron som smärtar är vad jag lever med för tillfället. Kan knappt ta mig upp från rummet utan att trilla ihop i en utmattad hög. Orkar därför inte skriva något längre inlägg. Återkommer när jag är frisk!

take care / s.pehrson

PS. Jag trampade precis på ett häftstift. Jag gråter nu som ett litet barn, dels för att det gjorde ont som fan men också för att jag är så utmattad och har så ont i hela kroppen. Jävla skitliv.

Idag fyller jag år, så jag ger en liten uppdaterign om min helg

Fredag: Jävlar vilket firande det blev. KB var fint, men musiken var rätt dålig, tyvärr. Men jag gjorde en god gärning och dansade med en kille i rullstol. Aspackad var jag också. Någon spydde under ett bord, någon spydde på toaletten, någon hånglade med en kille för att få gå före i toalettkön. Vilken natt. Så bra, så bra!

Lördag: Jobbade 12-17.30 på Nova. Så litet jämfört med Fäladen! Jag fick ju knappt plats. Klaustrofobi, minst sagt. Men det var rätt roligt, och tiden gick jättesnabbt. Kom hem, vilade, jobbade 22-06 på Fäladen. På tolvslaget åt vi tårta, sedan började helvetet. Så mycket att göra, och jag var så trött och hade så ont i kroppen. Lång dag och natt det där. Men det gick bra, vi överlevde och när vi slutade klockan 06 kom Emilia med en liten tårtbit med ett ljus i och sjöng för mig. Jag har världens bästa arbetskamrater!

Söndag: Sjöng "ja måg jag leva" för mig själv när jag kom hem i morse. Däckade direkt. Vaknade vid halv ett av att Lukas ringde, svarade på några sms, somnade om. Lukas kom, släkten kom, jag fick fina presenter, åt mycket fika och hade det allmänt bra. Nu ska vi snart beställa pizza. Bra födelsedag! Men 19, vilket jävla ålder. Helt meningslös. Men jag är cool ändå!

take care / s.pehrson

Åtgärder planeras

Det är meningen att jag ska sitta och skriva på min novell nu, men det går inte så bra. Jag är alldeles för taggad inför ikväll. Det är smygfirande som gäller, för jag fyller ju år på söndag, men söndagar är ju ingen bra festdag, så det blir idag i stället. KB blir det också, och gissa vem som står på gästlistan? Tack Axelex! Det kommer bli en synnerligen fin kväll, det känner jag på mig!

Nästa vecka är det sportlov, och efter det väntar tre veckors praktik. Ingen skola på en månad. Ingen kunde varit lyckligare än vad jag är! Den senaste tiden har det inte gått så bra att gå i skolan, om man säger så... Omotiverad och så är det ju tråkigt. Men så fort vi kommer tillbaka efter praktiken ska jag skärpa mig. Ta tag i mitt liv typ. Inte för att jag har något, men man kan ju försöka ta tag i det lilla som finns.

Min novell handlar om ett lejon. Och en pojke och en flicka. Den är sådär jättedålig så man vill kräkas lite.

take care / s.pehrson

En tanke, två tankar, en miljon tankar

Ack du lilla bortglömda blogg, vad är det som händer egentligen? Inte särskilt mycket om man bara ser sig omkring. Men i mitt stackars lilla huvud snurrar tankarna fortare än någonsin. Jag tänker så mycket, på olika saker, så hjärnan säger stopp, kroppen drar till med migrän för att hejda mig, och det går sådär. Det går lite trögt nu, med andra ord.

Igår var jag hos Jenny, tillsammans med Emma. Vi såg Twilight-filmerna och var tjocka. Sov dåligt inatt, vaknade med 10 olästa meddelanden på mobilen. Jag svarade på alla, men då var det ingen som ville svara mig. Konstigt. Varför smsa om man ändå inte tänker fortsätta det hela? Mycket konstigt. Nu ska jag snart iväg och jobba, skingra tankarna lite. Det hade dock underlättat om fröken Espinoza hade svarat på om jag ska jobba till 20 eller 22...

Om fyra dagar fyller jag 19. Synnerligen onödig ålder, men jag antar att det är som alla andra åldrar, ett steg närmre slutet. Deprimerande när man ser det så, eller hur? Faktiskt. Mycket roligare om man ser som att man har ett år kvar tills man får gå på Systemet!

take care / s.pehrson

När jag var i USA hade jag snedbena och det mesta var rätt fint

Hittade fina USA-bilder på Emmas blogg. En på mig och Hugo och en på mig och Daniel, finns andra sköna bilder också, men de ser jag oftast ganska konstig ut på. Eller så syns det att jag har tjocka ben. Inget av det är särskilt charmigt om jag får säga det själv.

Hugo och jag på balkongen utanför våra rum på motellet i San Diego. Senare den dagen gick vi på zoo han och jag!

Jag och Daniel i Los Angeles, första kvällen på resan.

Helgen har bestått av jobb, fest,skiftkörande, pizza och isbjörnen. Lite drama också, men som vanligt så är det mesta onödigt uppförstorat eller så är det ett missförstånd. Allt är okej nu i alla fall, tack och lov. Men jag är nöjd med helgen, men mindre nöjd med mitt uppdaterande! Förlåt för det!

take care / s.pehrson

Hela och rena tänder

Jag känner mig smått misshandlad. I munnen. Ja, för det var ju idag jag skulle till tandläkaren och laga ett hål, om ni minns det. Och tuff som jag är så vägrar jag ta emot bedövning, och det av en simpel anledning: den första, och sista, gången jag fick bedövning fungerade det inte, och vet ni vad? Jag skulle dra ut en tand. Det gjorde ont så in i helvete, och jag var dessutom typ sju år gammal, så sedan dess kör jag utan bedövning, för om det ändå inte hjälper kan man lika gärna vara bad ass. Visserligen gör det inte så fruktansvärt ont att lag ett hål. Klart det känns, men jag har varit med om värre saker. Så, hålet blev lagat och jag nu dessutom en hel framtand! Ska bli spännande att se hur länge det håller den här gången.

"Tre personer har på tre dagar varit inne och rotat i din kropp...". Tack Mauritz, härligt sätt att beskriva de senaste dagarnas trauman.

Nu sitter jag i skolan. Jag har precis hört Lady Gagas nya låt som släpptes idag. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka än... Jag tror jag hade för höga förväntningar, så innerst inne är jag nog lite besviken. Men den är helt okej! Nu ska jag sätta tänderna i min bagel med kycklingröra!

take care / s.pehrson

Promenaden med journalisterna

När vi kom tillbaka från promenaden fick vi i uppgift att skriva lite kort om den. En slags betraktelse av något slag. Vad vi lagt märke till och så vidare. Jag valde att skriva såhär:

Det finns en sak som är värre än att promenera i regn, och det är att promenera i regn tillsammans med sin lärare som införskaffat sig en stegräknare. Att han har skaffat en stegräknare innebär att varje omväg är en genväg, vilket i sin tur innebär att det inte blir några genvägar eftersom de är omvägar, och därför blir det en lång promenad. Men ett regnigt Lund har minst lika mycket att erbjuda som ett soligt Lund, inte minst då man titt som tätt får höra rövarhistorier från lärarens barndom. Mina klasskamrater hade turen att få se Stefan Holm. Jag missade det av den simpla anledningen att jag helt enkelt kollade på fel människa. För Stefan Holm hade tydligen ingen mössa på sig, som jag trodde. Så, vem var killen med en stor, mossgrön mössa?

Ända bort till Rinnebäcksravinen kom vi. Där klättrade en del våghalsar in i de enorma rören som de kloakråttor de egentligen är. Under tiden stod alla andra, lite mindre våghalsiga, utanför och huttrade. För det var rätt kallt, och blåste gjorde det också. Jag gjorde ett par tappra försök att försöka förklara för mina klasskamrater hur vackert det är vid Rinnebäcksravinen på sommaren, men det var lönlöst. Sommaren känns långt borta.

Det som är positivt med den här promenaden är dock inte motionen, eller alla fina byggnader vi fick se. Det är helt enkelt känslan av att komma in i värmen, sätta sig ner, andas ut och känna sig nöjd med sin insats. När man inser att genvägarna som egentligen var omvägar inte var så farliga, eller att det faktiskt är okej att lämna Facebook för ett par timmar, då känns det ganska, eller kanske till och med väldigt, bra.

Och ja, det är definitivt bittert att jag missade Stefan Holm. Jävla skit. En kändis mitt på Lunds Central, hur ofta händer det liksom? Visserligen träffade jag Sebastian från jobb precis innan, men huruvida han räknas som kändis eller inte kan man ju diskutera...

take care / s.pehrson

Snälla, låt mig vara såhär glad ett tag till!

Det är bara en sådan där bra dag idag. En sådan dag då allt bara flyter på, humöret är på topp och alla andra också verkar vara mer eller mindre på topp. Inte nog med att jag har varit i skolan hela dagen (jag minns inte när jag sist jag tillbringade en hel torsdag i skolan!) vilket var synnerligen givande för en gångs skull, jag har dessutom sett Sophie i jeans för första gången i mitt liv, kramat en vän som jag inte kramat på länge, gått en lång promenad med journalisterna, påbörjat en novell och druckit chailatte med Emma. Och i morse bjöds jag dessutom på en enorm och jättegod frukost. Det är tur att man har världens finaste pojkvän som tar hand om en när man inte riktigt tänker på att göra det själv. Behöver jag upprepa att det varit en bra dag?

Tim och Peder under vår lilla promenad. Just här befann vi oss vid Rinnebäcksravinen, om någon mot förmodan undrade...

Igår var en lite mindre bra dag, men den hade sina bra stunder. Var på ungdomsmottagningen och fick en p-stav insatt. Det gjorde inte ont när de satte i den, men det kändes desto mer ett par timmar efter. Är lite blå och så nu, annars känns det inte så mycket. Kul info, inte sant? Därefter åkte jag hem, däckade, gick till jobbet, jobbade, gick hem, åkte till Lukas, däckade. Helt okej.

Och så vill jag bara säga grattis till Sophie som äntligen bestämt sig för att införskaffa en ny mobil! Den lille förväntas anlända inom två veckor, ungefär. Vi väntar med spänning!

take care / s.pehrson

Att ta bort finnar är min nya favoritterapi

Jag hade glömt hur hjärndödande det är att sitta och förlora sig i redigering. Jag fick ett par bilder av Sanne innan som hon ville att jag skulle redigera. Det slutade med att jag satt i flera timmar. Tänkte inte på något, bara putsade och slipade och fixade. Ett av resultaten ser ni ovan. Bilden får ni dock tacka Julia för, jag har som sagt bara redigerat. Dock tror jag inte att ni kommer få se originalbilden, för Sanne var väl inte helt okej med en eller annan finne som fastnat på bilden...

take care / s.pehrson

Jag vill inte bli vuxen

Befinner mig i en superlåg dal för tillfället. Självförtroendet har flytt sin väg och lämnat mig ensam med en enorm panik inför framtiden. Vad ska jag göra? Vad vill jag? Vad är jag bra på? Ingenting är svaret som passar bra in på de tre frågorna. En stor klump oro i magen. Redigerar en bild på min fina lillasyster och gläds åt det faktum att hon i alla fall har ett hum om vad hon vill göra.

Jag ska göra lite yoga nu. Försöka skingra tankarna och slappna av lite. Det kanske kan jaga iväg huvudvärken också. Tredje dagen nu och jag är sådär jävla trött på det.

take care / s.pehrson

Jag har aldrig velat dö så mycket som jag gjorde igår

Igår var jag med om det värsta migränanfallet någonsin. Och då menar jag verkligen någonsin. Jag jobbade 12-19, och kände inte särskilt mycket då. Hade lite ont i huvudet från och till, men det brukar jag ha så det var inget jag uppmärksammade särskilt mycket. Sedan kom Jenny och hämtade mig, vi åkte hem så att jag kunde byta om och sedan åkte vi till Kani. Jag satte mig i Kanis soffa och det var som om någon släppte en bomb i hjärnan på mig. Jag åt lite, sedan däckade jag. Fick lite glass, började gråta av smärta. Alla ljud, allt ljus, alla tankar gjorde allt bara värre. Låste in mig på toaletten där jag grät, skakade och hatade mitt liv. Kani kom och gav mig vatten och jag försökte spy. Det gick inte, så jag hamnade i Kanis säng i stället. Sprang till toaletten och spydde upp allt jag ätit på flera dagar. Jävlar vad jag spydde. Sedan körde Jenny mig hem. Kom hem och var helt förstörd. Fick sova mellan mamma och pappa i deras säng, tillsammans med alla katter. Grät lite till. Det kändes som om huvudet satt fast i ett skruvstäd som långsamt, långsamt skruvades åt. Aldrig mer, snälla.

Sjukade mig från jobb idag. Vaknade med bomull i huvudet, och huvudvärken har kommit och gått hela dagen. Nu är den värre än på hela dagen. Försöker ignorera det ett tag till. Jösses, igår hade jag några av de värsta timmarna i mitt liv, utan tvekan. Som tur var så var det roligt på jobb, det väger upp dagen lite. Ytterst lite, men ändå.

take care / s.pehrson

Studentmössan!

Nu har jag fått min studentmössa! Fjärilar i magen, lite glädjetårar; det är fan på riktigt!

take care / s.pehrson

Det räcker inte bara med en balklänning...

Jag sträckte precis nacken. Så jävla omotiverat och onödigt. Jag skulle ta upp en kudde från golvet, och ja, då gick det som det gick. Det är med andra ord kuddens fel.

Igår var det inte lönt att jag bloggade. Skolan var ganska tråkig, om jag minns rätt, och sen när jag kom hem så sov jag, åt och gjorde yoga, sen kollade jag på Avatar. Sådär lagom tråkigt, faktiskt.

Idag var jag jävligt irriterad när jag vaknade klockan 14. Det var ju inte direkt meningen att jag skulle vakna 14, om man säger så, men av okänd anledning så glömde jag ställa alarmet igår innan jag gick till sängs. Så jävla dumt och irriterande. Så, jag sov bort hela skoldagen, i princip. Jag sov däremot inte bort mitt arbetspass, vilket var tur, för annars hade väl Kani blivit ledsen. 3 timmars jobb, 17-20 och jag stod i tvåan. Skrek "SINGELMENY" några gånger, dock i onödan eftersom de inte ville ha kvitto. Så nej, det blev nog ingen GAP idag, till skillnad från Staffanstorp, som satte sin. Good job!

Nu är jag hos Jenny. Jag har ätit lasagne och muffins och nu känner jag mig som en boll. Typiskt Jenny att göda mig som ett litet djur utan vilja. Jag har försökt hitta en klänning till studenten, men det är rätt svårt. Jag hade ju en dröm för ett tag sedan om studenten, och i den drömmen hade jag världens snyggaste klänning, så nu kan jag egentligen inte tänka mig något annat än den. Men det lär bli svårt. Jag drömde liksom ihop den. Den finns säkert där ute någonstans, men att hitta den... Nej, det var nog bara en dröm.

take care / s.pehrson

Stackars hestar!

Igår läste jag en artikel i Skånskan angående sexuella övergrepp på hästar i Kävlinge. Ju längre jag läste desto mer förbannad, äcklad och rädd blev jag, för vem fan ger sig på en stackars häst på det sättet? Så fortsatte det, fram till den här meningen "Veterinären kunde säkra en del spår i hesten...". Hesten? Där tappade jag intresset för artikeln helt. Det enda jag kunde tänka på var "snel hest" och allvaret i artikeln grumlades totalt på grund av detta lilla stavfel. Vart var korrekturläsaren när han verkligen behövdes? Jag blev minst sagt irriterad och besviken, sedan skrattade jag jättehögt.

För er som vill läsa artikeln så finns den här, och likaså gör stavfelet.

take care / s.pehrson

Positiv kraft och energi, I like!

Idag fick jag höra att jag tydligen snarkar. Det tror jag inte på. Jag tror Kani ljuger. Jag, snarka? Nej nej, jag har en man som gör sådant åt mig. Nu var ju han visserligen inte hemma hos Kani... Det kanske var Milo?

Som ni kanske kommer ihåg så skulle jag till tandläkaren idag. När jag var liten älskade jag tandläkaren. Numera tycker jag bara att de snackar skit och tror att de är så jävla bra på allting. Och rota i folks munnar? Tycker det osar lite dålig uppfostran. Skämtåsido, jag gillar det bara inte, och att jag ska tillbaka dit redan nästa fredag gör ju inte saken bättre. Ja, jag hade hål. Precis som vanligt. Jag har alltid hål. Vems idé var det att packa mina tänder så tätt så tandborsten inte ska komma åt ordentligt? Inte min, i alla fall. Jag hade hellre haft fem centimeter mellan tänderna än att slippa allt tjat om tandtråd och munskölj. Kanske inte fem centimeter, men ni förstår. Sedan pratade de om friskvårdsavtal, även det ett irritationsmoment eftersom jag kommer hamna i en ganska hög riskgrupp på grund av hålrisken samt piercingarna och därmed blir det dyrare. Svor lite när jag tog bussen till skolan.

Glädjen återvände dock när jag fick ett mail från min mentor där han skrev "Dessutom kan jag meddela att flera lärare berömt dig för din positiva kraft och energi. Kul att höra!" Det gjorde min dag lite, och det känns definitivt lättare att traggla sig igenom den där tunneln nu när man får läsa sådana här saker. Det är dessutom snart sportlov. Visserligen ska jag mest jobba, men jag har fortfarande bara jobbet att koncentrera mig på. Och just det, det där samhällsprojektet kommer lösa sig utmärkt. Jag ska göra en muntlig presentation i stället för ett skriftligt arbete, och igår när jag skulle sova uppenbarade sig hela presentationen för mig. Den är nu nedskriven och det fattas bara en powerpoint. Så jävla bra!

Och sist men inte minst: jag har beställt min balklänning! Känns extremt spännande. Jag vill bara få hem den, prova den, gå runt i den och vara snygg i den. Efter balen tycker jag att alla mina kompisar kan gifta sig så att jag kan få använda den fler gånger!

take care / s.pehrson