Jag är hemma. Har varit det i cirkus två dagar nu. Känns... okej. Men det känns som om jag längtar hem. Och med hem menar jag Egypten, vårt hotellrum och vår altan. Poolen också, såklart. Och så saknar jag Kani. Det känns konstigt att hon inte är i närheten längre. Mycket konstigt.
Men det vart en jävligt bra resa. Den delar förstaplats med USA 2010. Fast den kanske till och med var lite bättre än USA, i och med att det var en dröm som gick i uppfyllelse. Mitt liv är nu nästan komplett. Det som saknas är att åka dit med pappa, min partner in crime när det gäller mitt ohälsosamma intresse för forna Egypten.
Pyramiderna. Sfinxen. Konungarnas Dal. Karnaktemplet. För att nämna lite. Och så Ramses mumie. Jag vet inte hur många glädjetårar jag fällde i smyg när Kani inte såg. Så stort för mig, så fruktansvärt stort det var att få se allt det där.
Jag kommer tillbaka.
take care / s.pehrson
(bilder kommer, ska redigera dem inatt)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar