Fika med snygga tjejer

Viktoria!

Idag är det Viktorias sista dag på Fäladen, och Donken över huvud taget. Tack för den här tiden och tack för allt du har lärt mig! You will be missed.

take care / s.pehrson

December

Sara taxi

Hittade ett kvitto från i lördags (då jag var ute med ett gäng awesome människor och blev rätt dragen) i min väska som jag helt hade glömt bort. Vi åkte tydligen med Sara Taxi, som jag för övrigt aldrig hört talas om, och om jag minns rätt så var det enbart på grund av namnet som vi åkte med dem. Jag var lyrisk, minst sagt. Synd bara att de var dyra...

take care / s.pehrson

Maximal strålning rätt in i hjärnan

Det känns skönt att veta att jag, i princip oavsett tid, kan lita på att Frida är redo på ett telefonsamtal. Och inte bara ett telefonsamtal, utan ett två och en halv timme långt telefonsamtal! Gjutet. Vi försökte komma underfund med när vår vänskap faktiskt började, men vi kom fram till att i och med att det känns som om vi känt varandra hela livet så spelar det egentligen ingen roll när det började. Huvudsaken är att det började.

Såklart har jag jobbat idag, inte bara pratat i telefon. Inga större sensationer där inte, tyvärr. Lyckades få hem min MDP2-pärm, så nu ska jag börja kötta utbildning igen. Känns riktigt roligt faktiskt, att jag kommer någonstans och inte bara står kvar och stampar nu efter att ha blivit verifierad skiftledare. Så planen är nu att jag ska vara ansvarig för systemet service, vilket jag tror kommer passa mig som handen i handsken, och att jag förhoppningsvis kommer in på ASM i april. Just nu är jag reserv, så det återstår att se hur det går. Sen blir det ny namnbricka igen och där ska det minsann så 2a assistent!

Idag insåg jag vilka otroliga kontakter man kan skaffa sig genom McDonald's. Exempelvis taxichaufförer. När jag skulle gå hem ikväll, runt 23, hinner jag inte mer än ta ett par steg över parkeringen innan en taxi stannar framför mig och ropar "Hallå gumman!". En stammis, som erbjuder mig gratis skjuts hem. I like it! Inte för att det är långt att gå hem, men det är desto läskigare om man är ensam och det dessutom är kolsvart ute. Så jag kom hem på typ en minut, helt okej. Nytt rekord skulle jag tro.

take care / s.pehrson

Den nya pärmen jag ska ta mig an. Stor som ett hus...

Blogga med iphone, äntligen!

Måste säga att det var på tiden att blogger släppte en app för iphone! Första testet... Fungerar det? Återstår att se!

take care /s.pehrson

Borde jag göra som andra och skriva låttitlar som rubriker?

Det är svårt att skriva om sitt liv när man i princip inte har något, men jag tänker i alla fall försöka få ner mitt "liv" i ord igen. Mest för att om det faktiskt händer något spännande så ska jag kunna läsa om det senare. För min egen skull alltså.

Det här med att vara skiftledare är rätt roligt. Roligare än det låter. Mycket ansvar, men jag kan ta det. Det är dessutom rätt okej att jobba heltid. Okej att det inte blir mycket till fritid över, speciellt inte när man jobbar så som jag gör, men många av mina bästa vänner finns ju på jobb så det blir lättare att uthärda. Jag och mina medarbetare satte en gap i fredags förresten! Glad tjej kan man väl säga. Min fjärde nolla och man kan väl säga att nya chefen var rätt nöjd. "Nu har du satt standarden!". Fett ös medvetslös.

I övrigt? Framtida Sara bör veta att hon vid det här laget fortfarande var tillsammans med Lukas och de firade igår fem och ett halvt år tillsammans, att hon vid det här laget började få lite panikångest inför det här med julklappar (det är egentligen inte vad man ska köpa till folk som är jobbigt, det är vad man ska önska sig av andra som är drygt...) och att hon var rätt så tillfreds mitt sitt liv. Det där sista var kanske rätt paradoxalt med hur jag började det här inlägget, men det gör det inte mindre sant för det.

take care / s.pehrson

Det tar väl något år eller så, men jag kommer flytta hemifrån!

Känns rätt okej att vara hemma nu, efter två nätters frånvaro. En natt hos Fritte och en natt hos Kani. Det är rätt smidigt när några av ens bästa vänner också är ens kollegor. Mindre synd när de inte är det. Det är absolut det svåraste med att jobba heltid, att man inte hinner få ihop den sociala. Och med de tider som jag jobbar blir det inte bara svårt utan näst intill omöjligt. Jag träffar Lukas två gånger i veckan, om jag har tur. Känns sådär. Och när jag väl är ledig så jobbar han, eller så jobbar vi om varandra. Det är som sagt inte helt lätt, men det går. Det är tur att han är världens finaste och mest förstående pojkvän, och det är en jävla tur att vi nästan mår bättre av att vara ifrån varandra ett par dagar än tvärtom.

Den här månaden har jag för övrigt stämplat över 200 timmar på jobbet. Men tjena! Och det är ändå ett par dagar kvar. Men på måndag är jag tjockt med ledig, och då är jag fullbokad deluxe. Fotografering med Sanne och Patrik samt planerande av Halloweenfest står på schemat, and I like it!

Igår öppnade jag ett sparkonto. Jag döpte det till "Lägenhet". Så om ni inte visste det redan så vet ni det nu; jag tänker köpa en lägenhet. Mest för att jag inte har lust att stå i kö till en hyreslägenhet i typ femhundra år, och så vill jag kunna göra vad jag vill med min lägenhet. Så för tillfället finns det ett par tusen på mitt Lägenhetskonto, och hädanefter kommer minst halva lönen åka rätt in på det kontot varje månad, utan undantag. Duktig tjej, eller hur?

Imorgon ska jag ha en testverifiering med min chef. Spännande. Ännu mer spännande eftersom jag inte har en aning om vad han tycker om min skiftkörning eller så, men det löser sig. Jag har ju världens bästa medarbetare så vad kan gå fel?

Och just det, i Januari åker jag och Kani till Egypten. Igen! Jag visste att jag skulle åka tillbaka, men aldrig att det skulle bli så snart. Kan inte vänta, längtar näst intill ihjäl mig! 4000 spänn per skallen, taget!

take care / s.pehrson

Normaliteten själv

Idag utvecklade jag en ny strategi för hur jag ska palla med mitt liv. Inte palla rent fysiskt, mer psykiskt. Jag är inte riktigt pepp på hela jobba-sova-jobba-sova-konceptet, och för tillfället är det pretty much allt jag har att komma med, så idag tvingades jag inse att för att jag ska göra annat än jobba och sova så måste jag helt enkelt strunta i att sova. Helt normalt. Fast jag kommer sova varannan natt. Åter igen, helt normalt. Busenkelt! Förmodligen kommer det suga riktigt hårt i början, för att inte prata om hur trött jag kommer vara, men jag tror på ett givande resultat i slutändan! Jag återkommer om en vecka och berättar hur jag mår...

Av någon anledning sitter jag och stirrar på mina utbildningsbevis från McDonald's Business School. Känns som om det var ett år sedan jag var där, men det är bara ett par veckor sedan. Jag funderar på att ta en weekend i Göteborg nu i November och hälsa på Niki och Amela. Det hade varit jävligt roligt! Får fundera mer på det.

take care / s.pehrson

Bitter tjej blev plötsligt förbannad tjej

Jag kan inte förstå hur jävla falsk hon är. Det är helt jävla sjukt. Läser hennes blogg och det mina vänner, skulle jag aldrig ha gjort. Hon snackar så jävla mycket skit, ljuger och påstår att hon inte har gjort något fel. VAD I HELVETE!? Jag är förbannad. Om du nu ska gå och förstöra en annan människas liv så kan du väl i alla fall ha mage nog att stå för det? För inte fan var det du som hade moralen på din sida den här gången.

Jag är riktigt upprörd. Inte nog med att det hon gjorde var fel gånger en miljon, men att dessutom ljuga om det och få det att låta som om det är henne det är synd om... Nej, det är för mycket. Cut the bullshit, snälla.

take care / s.pehrson

Bitter tjej understreck 92

Jobbade 14-06 igår. Jävla FOR, den tar livet av mig. Jobbade 14-23 idag. Helt död.

Ouppskattad till max dessutom, what's up with that? Jag hade gärna haft ett liv också, men det är okej.

take care / s.pehrson

Då jag fortfarande var helt okej i huvudet

Langar en svettig bild från KB i fredags. Jag bör tala om för er att det här var innan jag blev sådär svinpackad som jag tydligen var. Jävla drägg. Nu saknar jag Linda bara för det, bara för att jag skrev drägg. Hon måste komma hem snart, jag behöver någon att drägga med och det finns verkligen ingen bättre att göra det med än henne!

take care / s.pehrson

3 dagar i rad, vad händer?!

Insåg idag varför jag måste jobba 13 dagar i rad. Helt okej att inse att det beror på att man i princip är den enda som pallar ställa upp. Tjena, vart är alla ni andra när man behöver er? Ah well, livet är hårt, jag har lärt mig det nu. Så länge folk är lediga för mig också så är det okej!

Inatt kommer min Fritte hem! Äntligen! Hann bara träffa henne en riktig snabbis på jobb efter jag kommit hem från BSM, sen kilade hon ner till Turkiet. Inte okej. Men inatt kommer hon hem och ordningen återställs! Hon sa att hon skulle ringa när hon var hemma, oavsett hur sent det blir. Undrar om hon håller det? Om inte blir jag ledsen.

Imorgon ska jag dricka öl med Jenny. På tiden! Inte på tiden att jag dricker öl, mer på tiden att jag träffar Jenny. Det var år och dagar sen. Inte okej det heller.

Jag pallar inte riktigt att jag blev utkörd från min systers rum. Är jag så hemsk att spendera ett par minuter med? Tydligen. Eller så stinker jag för mycket burgare, vem vet.

take care / s.pehrson

Om jag inte dör inom en vecka är jag odödlig

Ingen hit att på den sjätte jobbdagen i rad dras med the bakfylla of doom. Jag vet inte hur många gånger jag har svurit över min huvudvärk och illamåendet. "Jag ska aldrig mer dricka" har även det yttrats ett par gånger. En klassiker. Men det var värt det. Det var det verkligen.

En beställning på 999 kronor i driven. What. The. Fuck.

Min kropp försöker säga åt mig att jag är helt jävla dum i huvudet. Synd bara att kontakten mellan kropp och huvud för tillfället är ur funktion. Det är en jävla tur att jag gillar mitt jobb. Och mina kollegor. Sjukt värt the slitenhet.

Jag undrar när min man kommer? Tänk om han kommer när jag har somnat? Då kanske han inte hittar de tre cheeseburgarna i kylen som jag tog med hem only for him! Hemska tanke. Måste. Vara. Vaken!

Det är Liftarens guide till galaxen på tv. So long and thanks for all the fish!

take care / s.pehrson

Försöker igen...

Jag gör ett tappert försök till, men om detta inte håller så kan ni räkna med att jag lägger ner verksamheten här. Jag orkar inte ha dåligt samvete över denna synnerligen ointressant blogg (varför har jag ens det?!) så nu är det vinna eller försvinna. Hejar ni?

Okej så, vad händer? BSM förra veckan. Kan inte släppa vilken grym jävla vecka det var. Helt fantastiska människor som man delade erfarenheter och tips med, som man skrattade och hade det riktigt jävla roligt med, och föreläsningar som lärde en otroligt mycket. En annan sak jag inte kan släppa är att det känns som om det var för hundra år sedan jag var på kursen. Sjukt. Har bara jobbat sedan jag kom hem i fredags, exakt en vecka sedan. Kör 13 dagar i rad nu, ledig en och sedan kör vi minst 7 dagar i rad till, kan bli mer beroende på hur första veckan i November ser ut. Totalt har jag 3 lediga dagar i oktober. Jobbar satan, kör skift hela tiden, försöker mata in i mitt tjocka huvud att jag kan och att jag är bra. Svårt utan feedback dock. Har i alla fall fått hintar om att det förmodligen blir ASM och en position som 2a assistent inom en snar framtid. Ska bara kicka ass på min interna verifiering som är nästa måndag och sedan den externa. Åter igen; hejar ni?

Mycket Donken. Förlåt, men det är typ mitt liv numera. Sorgligt men sant. Det är så illa så att mamma måste åka dit för att få träffa mig. Men ikväll är det party som gäller! KB, och jag står på gästlistan, tackar för det!

take care / s.pehrson

Jag kan lika gärna gifta mig med jobbet...

Och ja, just det, idag, eller igår blir det för klockan är tydligen redan halv ett (vad gör jag med mitt liv?!), var det två veckor kvar tills jag åker till Stockholm och BSM.

Jag är skiträdd. Tänk om jag inte kan någonting? Tänk om jag är sämst? Tänk om jag inte hamnar på Dean's list och alla, ALLA, blir besvikna? Det är nog det jag är mest rädd för; att folk ska bli besvikna. Eller att jag ska bli besviken. På mig själv.

Jävla emo-barn.

Jag fick tydligen en mail idag. Nu fattas bara den vita skjortan och nya skor. Namnskylten ligger inne i lådan på kontoret. "Sara Pehrson - skiftledare". Och så är det en hatt på den. Sjukt vad en namnskylt kan göra för ens självförtroende.

Idag jobbade jag mitt första pass av åtta utan ledig dag. Min vecka från och med imorgon = 14-23, 14-23, 14-23, 22-06, 11-14, 22-06, 22-06. Fortsätter det såhär så kan jag snart köpa min lägenhet.

take care / s.pehrson

Jag kan förklara det, men det skulle krossa glashöljet över ditt hjärta, och det går inte att laga

När man inser att det man trodde skulle vara för evigt kan försvinna i takt med att tårarna faller, då blir man plötsligt väldigt, väldigt sårbar.

Väldigt liten. Väldigt rädd. Fruktansvärt rädd.

take care / s.pehrson

Jag måste lära mig tvätta...

Jag tyckte att det kändes som om det hänt i ett annat liv. Men fan, jag var i Egypten i år. För mindre än två månader sedan. Fällde en tår innan när jag kollade på bilderna. Fan fan fan. Jag vill tillbaka. Nu. Jag vet inte om längtan dit är större än längtan härifrån.

För övrigt har jag blivit fruktansvärt sugen på att flytta hemifrån. Det är inte hela den biten med att lämna föräldrar, trygghet och lyxen att inte riktigt behöva göra någonting som jag vill åt. Det är att ha mitt eget ställe. Göra vad jag vill med det. Jag vill ha en egen fönsterkarm som jag kan krypa upp i när regnet slår mot rutan, där jag kan läsa bok efter bok, lyssna på fin musik och stirra på världen utanför. Jag vill ha ett rum som jag kan fylla med böcker, bokhylla efter bokhylla, där det kan stå en mysig fåtölj där jag kan sitta när fönsterkarmen inte längre räcker till. Jag ska spara pengar. I typ ett år eller två. Sen ska jag köpa en lägenhet. Men det är klart, jag skulle sakna mamma, pappa och Sanne något fruktansvärt. Och om inte Lukas flyttar med mig finns det ingen anledning för mig att köpa en lägenhet. Jag kan inte bo ensam. Aldrig. För det första skulle jag svälta ihjäl och för det andra hade jag blivit... ensam. Men drömmen finns, och när den dagen kommer då jag står i min egen lägenhet, då kommer jag göra the happy-dance.

Submarine är för övrigt en helt okej bra film.

take care / s.pehrson

Jag är rädd för clowner också, om ni inte visste det

Idag fick jag, efter tre år på Donken, för första gången träffa Ronald McDonald. Det är definitivt ett möte jag hade kunnat klara mig utan, om man säger så. Jag började gråta. Jävligt moget gjort, faktiskt. Det var dock inte glädjetårar om ni trodde det. Nej, det var ren rädsla som rann från ögonen på mig. Clowner... Jag ryser. Varje gång jag såg honom antingen skrek jag eller sprang därifrån. Min chef skrattade åt mig. Men är det inte något fel på en man som sminkar sig så mycket? De har något att dölja... Synd bara att killen under allt sminket var rätt snygg. Men too late, helhetsintrycket är förstört.

Nästa gång Ronald kommer ska jag vara ledig. Om jag så ska muta någon.

take care / s.pehrson

2009... long time ago

"Sara Pehrson tycker att skolan är underskattad!"

Enligt Facebook skrev jag detta för exakt två år sedan. Antingen så var det någon som våldtog mitt konto eller så ljuger Facebook. För det där kan jag omöjligt ha menat. Aldrig.

take care / s.pehrson

Irländsk afton på Harry's, bland annat

Igår hängde jag med min Loppa. Planen var att chilla men...

vi hamnade till slut nere på Harry's med Mauritz, Hugo och Niklas!

take care / s.pehrson

Potato french fries

Det känns som om jag är förföljd. Av kaos. I morse var allt kaos. Martina och jag inser att vi är ensamma, för Irvin kan inte komma förrän 08, och utanför håller femtioelvatusen ton varor på att lastas ut. Jag dog. Vem fan skulle ta dem? Ringde och väckte Stoffe och Evelina. Inte mycket hjälp egentligen. Vilken jävla tur att jag har min älskade Frida! Min darling kom in tidigare så att jag kunde börja ta varorna. Lyckades stänga in oss båda i frysen med en pall pommes framför. Efter ett antal skrattattacker lyckades vi få ut palljäveln och det firades med en segerdans mitt i frysen. Såg antagligen lika roligt ut som det var! Sålde 300 minus på lunchen, så fruktansvärt deppigt. Jag säljer hellre 3000 minus än 300. Hellre långt ifrån än så nära. Inga större katastrofer annars. Eller jo, alla är sjuka inatt så jag måste jobba 22-06 också. Öppning och natt, igen! Dubbelpass börjar bli min grej.

Innan jag ska tillbaka till jobb ska jag dock hinna med en dejt med Polly. Så det så!

take care / s.pehrson

Vad fan är grejen med rubriker egentligen?

Om jag skulle skriva ett inlägg om hur de senaste dagarna har varit så hade jag med allra största sannolikhet fått höra att jag antingen borde säga upp mig, jobba mindre eller börja ta hand om mig. För det första så kan jag säga att jag tar hand om mig, trots att jag ligger flera nätter back med sömn, äter oregelbundet och dåligt och har regelbundna panikångestattacker. Jag mår rätt bra ändå. Paradoxalt nog, så är det så. Det är inte lönt att jag förklarar, för det är ändå ingen som skulle förstå. Så ingen behöver oroa sig, okej? Det finns folk som mår sämre än vad jag gör. Betydligt sämre, oroa er för dem i stället!

Å andra sidan så har jag haft väldigt roligt de senaste dagarna. Jag tackar mina fina kollegor för det. Och Kurt, såklart! Och så är jag måttligt nöjd med att MFF förlorade igår. Ack, denna skadeglädje! Egentligen bryr jag mig inte alls om fotboll, men av ren princip så avskyr jag MFF och håller i stället på HIF (mamma gör ju det så då är det väl naturligt att även jag gör det?). Och jag har bara två öppningar kvar i Augusti, halleluja! Det är faktiskt till stor del öppningarnas fel att jag är så jävla borta när det gäller sömn och mat. Som jag har sagt så många gånger förr; det är INTE min grej att gå upp tidigt på morgonen! Var är alla nattpass när jag behöver dem?!

Nu ska jag redigera lite bilder från Egypten. Det kanske är någon som är sugen på att se dem, vad vet jag?

take care / s.pehrson

Schwindlande tankar

Min syster har minsann börjat blogga igen. Häftigt värre! Om någon skulle vara intresserad så hittar ni henne här.

take care / s.pehrson

Boom krasch pang och så rätt in i väggen!

Fredag: 16.30-22

Ingen sömn

Lördag: 06-15

Knappt någon sömn

Söndag: 06-15 och 22-06

Min helg har varit spännande.

Igår flyttade Linda. Till Lanzarote. Det känns inte okej att vara den som är kvar hemma och saknar henne. Än så länge känns det inte så mycket, men det kommer. Värst kommer det vara när jag har något riktigt saftigt/sjukt/roligt/hemskt att berätta för henne. Nu är det inte längre en cykeltur på gem minuter mellan oss. Det är rätt långt till Lanzarote för en pratstund. Mail och Facebook i all ära, men inget går upp emot ett samtal öga mot öga. Minst tre månader ska hon vara borta. Om hon är borta på nyår kommer jag skita i att ha nyårsfest, bara så alla vet.

Min kropp skriker på mig. "DU BORDE SOVA DIN JÄVLA IDIOT!". Jag ignorerar den. Jag har lite huvudvärk nu när jag känner efter. Lugnt, Martin kirrar Red Bull till inatt, jag är good to go. Men jag är så trött, egentligen, men jag är så trött så jag inte orkar lägga mig ner och sluta ögonen och slappna av. Too tired to relax. Ironiskt. Och det stör mig fortfarande att jag stängde av alarmet i sömnen i morse. Inget minne av det, alls, what so ever. Vaknar av att Viktoria ringer, kollar klockan. 06.04. Svarar och hasplar ur mig att jag är på väg, rivstartar mig själv genom att, förmodligen fortfarande i dvala, slänga mig in i dörrkarmen på väg ut från Sannes rum (jag är inneboende på hennes soffa då jag är ett översocialt djur och avskyr att vara ensam). Jag stämplar in 06.11. 7 minuter, helt okej.

Jag borde köpa något som kan täcka över sopsäckarna under mina ögon. Ser för jävlig ut. Ännu värre utan smink. Men jag pallar inte bry mig för fem ruttna öre. Jävla skatbo till hår också. Minns inte när jag borstade det sist. Inte var det i morse i alla fall!

take care / s.pehrson

Föregående KB-fredag

Hittade den här riktigt snygga bilden på Sophies blogg. Den är från vår episka kväll på KB förre fredagen. Wow, säger jag bara. Perfekt musik, perfekt sällskap, perfekt fylla och så världens vidrigaste bakfylla på det dagen efter. Felfri kväll med andra ord! Bör även tala om att Sophie i sitt blogginlägg kallade mig sexuellt frustrerad (jag vet att du menade mig, jag vet det!). Men Sophie, jag har fått ligga nu, det är okej.

Tycker Emma ser lite blek ut dock...

take care / s.pehrson

Lite bilder om min vardag den senaste tiden

Jennys konturer

Sanne och Ketchup har jag spenderat lite tid med


Fina vän, hur ska jag klara mig utan dig nu när du flyttar?


Alla behöver vi en Loppa, och jag har den bästa!

Amanda som snart drar till USA i två veckor. Vem ska jag då fika med?

Vem fan äter keso när man kan äta Big Mac? Jo, Frida!


När mina egna polare inte pallade med mig spelade jag Monopol med Sannes polare, Adina och Julia. "Varför finns det inte en ruta på Monopol där man kan sitta och tigga?"

Jag lyckades klämma in en dejt med Mauritz också. En del av den spenderade vi på Donken...


Mitt ligg. Min pojkvän. När vi inte ligger med varandra dricker vi öl.

take care / s.pehrson

Lite ord om min vardag den senaste tiden

Vill ni veta varför uppdateringen varit så låg den senaste tiden? Lukas är hemma från Hälsingland, så jag har fått ligga. I alla fall fram tills jag upptäckte att jag ligger inne med en riktigt vidrig urinvägsinfektion. Jag är nu satt på en kur bestående av antibiotika och allt som flyter. Allt för att underlätta.

Jag kände för att vara brutalt öppen en stund. There you go. Jag har fått ligga.

Vad har jag annars gjort då? Jag började jobba igår. Det kändes rätt stabilt att börja med 11-14 efter semestern, men tro fan att jag var bitter ändå. Bitter deluxe, som Kani skulle ha sagt. Jag gnällde till max samtidigt som jag motvilligt dressade Big Macs. Medarbetarna var förmodligen nöjda med att det inte var jag som körde skift.

Och så har jag fikat. Jättemycket. En gång med Amanda och en gång med Amanda, Linda och Sofie. Om någon, mot förmodan, skulle frågat vad jag levt på denna veckan skulle jag definitivt svara chai latte. Hälsosamt Sara, hälsosamt. På tal om hälsa så tyckte jag att min arm var biffig idag, och då menar jag riktigt biffig. Tydligen hade jag fel för Sanne och Frida skrattade. Mycket. Asgarvade faktiskt. Så elakt. Så nu är min arm bara fet. Fet av chai latte, så jävla stabilt.

Idag var jag däremot med Jenny hos tatueraren. Så sugen på en till nu! Blir definitivt till hösten, ska boka tid om en månad ungefär. Om den blir som jag vill så kommer den bli fruktansvärt snygg. Till och med snyggare än Jennys, även om den var riktigt läcker! Och tatueraren var ju bara så bra.

Något annat ni vill veta? Fast nu vet ni ju att jag har fått ligga, vad mer finns det att undra egentligen?

take care / s.pehrson

PS. Bilder till allt detta kommer i ett separat inlägg. Latheten tar över och jag orkar inte mecka med allt. Okej?

En hälsning

Jag tänkte börja dagens massuppdateringar med att hälsa min nya stalker välkommen. Du vet vem du är och jag hoppas att du kommer trivas tillsammans med mina meningslösa ord, tankar och känslor. Eller stalker och stalker, kanske mer realistiskt att säga nya läsare? Vad vet jag. Välkommen i alla fall! Du kommer snart tröttna och upptäcka att bloggar om kakor är mycket, mycket roligare. Kakor är tydligen inte bara gott att äta, de är dessutom roliga att titta på och läsa om. Fancy that...

take care / s.pehrson

PS. Jag är inte så bitter som det här inlägget får mig att framstå. Jag kan bara inte skriva på något annat sätt idag. Det sitter liksom fast. Bjuder på mig själv genom att langa en sådan där fjortisbild där bara halva mitt ansikte fick vara med. Cool tjej understreck nittiotvå.

Problematiskt

Min gamla blogg får mig att gråta. Så dåligt jag mådde, så mycket som hände som jag beskriver med kryptiska texter. Så mycket bättre jag var på att skriva då, för då försökte jag. Det finns två inlägg som knäcker mig varje jävla gång jag läser dem. I det ena "gör jag slut" med min dåvarande bästa vän. I det andra beskriver jag hur förlamad av sorg jag är efter att min katt dött i min armar. Tårarna vägrar sluta rinna. Jävla skit. Men jag vägrar ta bort bloggen. Den påminner mig om hur bra jag mår nu. I alla fall jämfört med då. Den gör mig stark såhär i efterhand.

take care / s.pehrson

Soliga dagar!

Jag har idag chillat i solen tillsammans med Sanne och Stitch,

fikat med Emma och

hjälpt Hugo att hitta en outfit!

Jag har dessutom besökt Donken Mårtenstorget där jag gratulerade Kani och gav henne en liten present. Hoppas du gillade den vännen! Och så har jag insett att det är jobbigt när man inte vet vad framtiden har att erbjuda. Planering är i princip omöjlig. Och nu är det inte ens min framtid det gäller, och jag kan ändå inte planera...

Jag vill plugga. Eller ja, inte nu. Men jag vet vad jag vill plugga. Fornegyptisk historia och fornegyptisk religion. Två kurser på 7,5 hp vardera. Finns endast i Uppsala. Ej på distans. Jag vill, vill, vill så gärna! Det är det ENDA jag kan tänka mig (eller faktiskt vill) plugga. Det blir antingen nästa höst eller nästnästa, beror på vad som händer framöver. Och flytta till Uppsala gör man inte bara sådär...

take care / s.pehrson

Kvällsaggressioner

Jag sa precis något väldigt elakt om IKEA. Får man göra det som svensk? Å andra sidan är det oundvikligt, för det finns inte mycket som är mer irriterande än att mecka ihop en IKEA-möbel, eller i det här fallet en ram. Dampanfall, deluxe. Svor som aldrig förr. Efter många om och men fick jag ihop ramjäveln, så nu kan jag hänga upp den. Måste bara hitta hammaren...

take care / s.pehrson

Vi har en buske som fjärilarna diggar

take care / s.pehrson

Jag kan dö lycklig

Jag är hemma. Har varit det i cirkus två dagar nu. Känns... okej. Men det känns som om jag längtar hem. Och med hem menar jag Egypten, vårt hotellrum och vår altan. Poolen också, såklart. Och så saknar jag Kani. Det känns konstigt att hon inte är i närheten längre. Mycket konstigt.

Men det vart en jävligt bra resa. Den delar förstaplats med USA 2010. Fast den kanske till och med var lite bättre än USA, i och med att det var en dröm som gick i uppfyllelse. Mitt liv är nu nästan komplett. Det som saknas är att åka dit med pappa, min partner in crime när det gäller mitt ohälsosamma intresse för forna Egypten.

Pyramiderna. Sfinxen. Konungarnas Dal. Karnaktemplet. För att nämna lite. Och så Ramses mumie. Jag vet inte hur många glädjetårar jag fällde i smyg när Kani inte såg. Så stort för mig, så fruktansvärt stort det var att få se allt det där.

Jag kommer tillbaka.

take care / s.pehrson

(bilder kommer, ska redigera dem inatt)

Eeeegypten!

Jag drar till Egypten nu, så ni vet! Hemma igen 2/8!

take care / s.pehrson

Glad tjej

Igår fick jag tydligen en iPhone. Fräckt!

take care / s.pehrson

Peace & Love

Ibland har jag ingenting att skriva om, som ni kanske har märkt (förutom Donken, men tro mig, till och med jag tröttnar på att skriva om Donken!), och då ber jag en random människa hitta på ett ämne som jag kan skriva om. Eller ja, jag började precis med det, och mitt första offer blev Sophie. Hon tyckte att jag skulle berätta lite om Peace & Love som jag var på för några veckor sedan, så det får jag väl göra.

Till att börja med kan jag berätta att de tre först dagarna var brutalt varma. Vi dog, svettades, dog och svettades. Det var hemskt. Det värsta var utan tvekan att vakna i tältet, dränkt i sin egen svett klockan åtta på morgonen. När man sedan försökte ta sig ut ur helvetet hamnade man direkt i ett annat helvete, det här utan sovsäckar. Det var liksom lika varmt inne i tältet som det var utanför! Dessutom var campingen vidrig. Den luktade illa (urin, spyor och alkohol är inte receptet på en lyckad parfym, just so you know!), den var hemsökt utav sopor och var sådär allmänt sunkig som en festivalcamping brukar vara. Kanske till och med värre. Jag var också rätt sunkig, för jag gick in för det här med festivalsunk till max och duschade därför inte på hela veckan. Vidrigt, eller hur? Tro fan att mamma nekade en kram när vi kom hem...

Vi hade riktigt softa tältgrannar. Från Stockholm. Ture var utan tvekan den som var härligast. Första kvällen kom han fram och berättade att han var från Stockholm, inte Fjollträsk. Det tog honom 20 minuter. En annan kväll brottades han med Stina, men han fuskade genom att psyka henne med en riktigt ful, men mycket underhållande, dans. Alla skrattade så de hade ont i magen. Vattenkrig hade vi också! Kommer aldrig glömma när Adina springer som en dåre runt hela campingen med en vattenspruta i högsta hugg och jagar Olle. Klockrent!

Och så banden/artisterna såklart!
Bob Dylan: Magiskt! Och vi var längst fram! Att Dylan dessutom var på ett riktigt bra humör gjorde det hela ännu bättre! Han log och dansade i princip hela spelningen igenom.
Kings of Leon: Fruktansvärt tråkiga live. De hade lika gärna kunnat spela albumen rakt igenom, hade inte varit så stor skillnad. Dock rätt mycket drag till Sex is on fire, men det var ju väntat.
The Strokes: Även de tråkiga live. Dock minns jag inte mer än de första 15 minuterna, för efter det var det ett par som bestämde sig för att ha sex bakom/på mig, så jag blev väldigt distraherad/äcklad/frustrerad. Jag gick till slut. Vidrigt.
M.I.A: By far den coolaste showen!
Håkan Hellström: Såg inte så mycket, för det är verkligen inte samma sak att gå på en spelning ensam. Men helt okej.
Journey: Endast för Don't stop believin'. Mäktigt!
Social Distortion: Vet inte riktigt varför vi såg dem, men bra tidsfördriv!
The Ark: Vi var längst fram även här, och ja, det finns ingen som klär så bra i en guldig kroppsstrumpa som Ola Salo! Allsång på hög nivå!
30 seconds to Mars: Skulle utan problem kunna döpas om till the Jared Leto Show. Visserligen roligt att han bjöd upp folk på scenen, men tre gånger? För mycket fokus på annat än musiken, som för övrigt inte är så fruktansvärt bra.
Mando Diao: Jag kan inte räkna hur många gånger jag har sett dem, men de är i princip alltid lika bra.
Lykke Li: Underbar! Sveriges Lady Gaga and I love her!
The Sounds: Så jävla bra live, och Maja är coolast i världen. Det var en utav de mest underhållande spelningarna under hela festivalen.
All Time Low: Sanne went crazy och jag lämnade publikhavet på grund av mina svettiga ben. Sjukligt varmt, solen rakt i ögonen och hallå, jag ville faktiskt kunna se de sjukt jävla snygga killarna på scenen. My god. Bra var det!
Jimmy Eat World: Tillbaka till mina gamla emo-dagar. Fint som fan, nostalgiskt. Jag gillade det!
Wilmer X: Skåne representing, typ. Riktigt dåliga kopior av Stones. Tydligen har min mamma hookat trummisen. Chockerande!

Jag har glömt några små band, men jag antar att det här är tillräckligt för att ni ska få en bild av hur festivalen var på det stora hela: fylld utav riktigt grym musik!

Citat från veckan, för att bara nämna några:
Cheddarost byggde denna vackra kropp - Sara (jag) om Adinas cheddarmissbruk
HÖRDE JAG PÅL? JA! (åtföljt av retarderade applåder) - random grannar
Jag är inte full jag har pollenallergi, pollenallergi, pollenallergi! - random grannar
Fy fan vad jag är lökig! - hela vårt camp, som för övrigt hette Camp Bazinga

Allt som allt var det en awesome vecka, och jag ser redan fram emot nästa år!

take care / s.pehrson

Det lönar sig att tjata, för kolla, nu bloggar jag!

Alltså nej, öppningar är inte riktigt min grej. Det kvittar om det är på Fäladen eller på Mårtenstorget. På Fäladen måste man börja klockan 06 (det borde egentligen vara dödsstraff på att tvinga upp folk innan 12, men det lär jag aldrig få igenom...) och på Mårtenstorget... där är det bara trångt och smutsigt. Sovjet all over. Gaskammare har de också. Mer känt som deras lager. Och så har de en helt sjuk stamgäst. Hon skrek på mig för att jag inte visste hur hon ville ha sitt kaffe (jag jobbade där i två och en halv timme i söndags, kändes som 12 i och med bakfyllan of doom). Jag blev rädd och gömde mig hos Kani, sen tänkte jag på den söta kaffegubben vi har på Fäladen och saknade honom. Nej, Fäladen i mitt hjärta, jag klarar mig utan Sovjet!

Imorgon är jag ledig! Min enda lediga dag innan jag åker till Egypten, vilket för övrigt är om exakt en vecka. Så mina darlings, jag kommer förmodligen inte hinna träffa någon av er (såvida ni inte är en utav mitt Donkencrew, för då är chansen 99,9% att vi ses innan jag åker), så jag hoppas att ni klarar er utan mig en lite längre tid. You will be just fine, eller hur? Fan, Egypten alltså. Jag är så jävla taggad. Det är en dream come true för min del. Jag har drömt om att åka dit sedan jag var en klen 8-åring med arkeologdrömmar. Jag var nörd då, numera är jag bara nörd i smyg. Så ni vet liksom.

take care / s.pehrson

Jag borde döpa om bloggen till mittlivatdonken.blogspot.com

Om det hade delats ut ett pris för sämst blogguppdatering hade jag utan tvekan kammat hem det, för det här börjar fan bli pinsamt. Men å andra sidan så är det inte helt lätt att prioritera bloggandet nu när man helt plötsligt är vuxen, men jag ska försöka, speciellt då Sophie tydligen kräver dagliga uppdateringar. Well, jag ska göra mitt bästa.

Jag jobbar. Hela tiden. Varje dag. De få lediga dagar jag har slutar oftast med att jag jobbar ändå. Jag har inget socialt liv längre, i alla fall inte utanför jobbet. Det är svårt när man i princip bara jobbar 14-23. Enda nackdelen med att ha jobb är helt klart all den tid man missar med vänner. Lyckades dock klämma in en dejt med Amanda OCH en med Jenny i måndags. Synnerligen nöjd var jag vid dagens slut. Lukas har åkt till Hultsfred, lite onödigt kanske eftersom jag inte riktigt är typen som gillar att sova ensam. Hyggligt av Sanne att hon köpte en riktigt bekväm soffa för ett tag sedan!

Jaha, vad annars då... Min skifteldarutbildning går framåt. Pärmen är tjock och svår att hinna med mellan alla pass, men det går. BSM (kurs i Stockholm) är bokat i oktober, dock som reserv då alla kurser är fulla fram till januari. OCH JAG SATTE EN JÄVLA GAP I SÖNDAGS! Ingen utanför Donken fattar vilken big deal det är, men det är sjukt stort. För övrigt så är en gap en hemlig gäst som besöker oss två gånger i månaden och bedömer och poängsätter oss utifrån en del olika kriterier, och i söndags satte vi full pott... PÅ MITT SKIFT! Jag är bäst, mina medarbetare är bäst. Och inte nog med att jag får äran och berömmelsen, jag får dessutom 1000 kronor. Helt okej! Och inte helt illa att kunna säga att man satte sin första gap under utbildningen. Jag måste säga det igen: Jag är så jävla bra. Ibland.

take care / s.pehrson

Vi ses!

Tänkte väl bara tala om att om fem timmar beger jag mig mot Borlänge och Peace & Love. En veckas ledighet, tältande, schysst musik och härligt folk. Kommer bli bra som fan! Jag menar, jag ska ändå se Bob Legenden Dylan. Visserligen för andra gången i mitt liv, men ändå. Jag kan nås på mobilen om någon är sugen på att tala om för mig hur jävla avundsjuka ni är. Annars ses vi om en vecka!

take care / s.pehrson

PS. Och tack till Joanna, Alex, Emma och Viktoria som gjort det möjligt för mig att över huvud taget kunna åka! Love you big time!

Dygnsrytm och sånt, det har aldrig varit min grej

Jag älskar det faktum att klockan är 03.26 och jag börjar jobba 06.00. Jag inte gjord för att gå upp tidigt på morgonen, men jag är däremot gjord för att vara uppe hela nätterna. Problemet löst. Frågan är dock om jag kommer var zombie eller speedad när jag slutar klockan tre... Återstår att se!

Nu ska jag slå ihjäl ungefär en och en halv timme. Önska mig lycka till!

take care / s.pehrson

Livet som icke arbetslös

Lyckades dra mig ur sängen för en fika med fina Polly. Fin tjej, fin vän, fin människa! Pratade som vanligt om allt och lite till. Drömmar, Israel, studenten och tusen andra saker. Lika mysigt som vanligt!

Nu börjar det dock bli dags för att göra sig redo för helgens andra nattpass. Älskar det faktum att jag jobbar till sex imorgonbitti och sedan börjar klockan 14 igen. Dålig planering av mig där. Jag menar, ett 22-06 pass och ett 14-23 pass på två dagar... Heja heja! Tur att jag redan har gjort min personaluppställning för imorgon. Framförhållning!

take care / s.pehrson

Parkhäng a la tre apor

I onsdags hängde jag med Sophie och Emma. Vin i stadsparken, fina grejer.

take care / s.pehrson

Det kanske låter klyschigt, men det var en utav de bättre dagarna i mitt liv

Hemlängtan?

Jag mår psykiskt dåligt när jag ser bilderna som årets fotoklass lägger upp på Facebook. De är i USA nu. Och ja, jag är avundsjuk till max. Jag hade kunnat ge vad som helst för att få sitta på en parkering i Las Vegas nu och lyssna på dålig musik, dricka klorvatten och snacka skit med Sophie. Jag hade kunnat ge vad som helst för att få gå en runda på San Diego Zoo med Hugo. Jag hade kunnat ge vad som helst för att få sitta lutad mot en husvägg i Los Angeles med Annas huvud på min axel. Sa jag att jag mår psykiskt dåligt...?

take care / s.pehrson

På ett hotellrum på okänd ort i USA, någonstans mellan en stad och en annan. Samma kväll gjordes det en musikvideo som är e to the pisk!

Ledighet smakar bäst när man faktiskt är Ledig

Två dagar av arbete har passerat, båda utan några större skandaler, och idag är jag ledig. Ledig som i att jag inte har någonting jag måste göra. En rätt obekant känsla. Folk frågar om jag har fattat det än. Fattat vad? Ja men att du har tagit studenten. Ja jo, att jag har tagit studenten har jag väl förstått, men att det är över, att skolan är över, har jag inte förstått. Jag kommer förmodligen inte förstå det förrän Sanne börjar skolan igen till hösten, och jag inte gör det.

Idag ska jag spendera tid med min fina vän Sophie. Dricka lite vin i stadsparken och sådär. Visserligen ser vädret rätt lurigt ut, men det får gå. Börjar det regna får vi väl gömma oss i en buske eller något. Bygga ett regnskydd kanske, Bear Grylls-style. Jag tänker dock inte äta larver, där går gränsen. Sophie lär ju inte heller göra det i och med att hon är vegan. Jag kan peta på dem, men inte äta dem. Slemmigt.

På tal om slemmigt; vems idé var det att sniglar med vitlökssås är gott, till och med en delikatess? Sjuka människor! Det är Alexanders fel att jag över huvud taget tänker på det här. Han drog upp det igår på jobbet. Ännu en stackare som är (eller var) ovetandes om min fobi för sniglar. Äta sniglar?! Inte ens om det gällde liv eller död skulle jag göra det. Aldrig. Never. Nej! Jag måste gå och kräkas...

take care / s.pehrson

Nu är jag tydligen vuxen, men varför sitter jag då i en Pikachu-dräkt?

Eftersom jag har vrit sämst på att blogga den senaste tiden så finns det alldeles för mycket som jag inte har skrivit om, och jag känner inte riktigt för att sitta en hel dag och bara blogga om vad jag gjort de senate veckorna, så jag tänker börja från nu, idag. Lite från i fredags också, såklart.

I fredags tog jag stdenten (FY FAN VAD JAG ÄR BRA!) och jag kan utan att blinka säga att det var den bästa dagen i mitt liv. Så mycket glädje, så mycket fina människor, presenter, öl, vin och ännu mer glädje. Min student var llt jag ville att den skulle vara och lite till. Jag ska försöka få upp ett par bilder lite senare, måste bar tanka in dem i datorn först. Jag vet inte vad mer jag kan säga förutom att dagen var rakt igenom jättebäst.

Idag är det söndag, och jag är ledig. På riktigt. Ingenting att tänka på. Visserligen kan jag inte låta bli att tänka på den 3 kg tunga pärmen som väntar på mig på jobb. Från ett plugg till ett annat, dock mer motiverande plugg. Ska bli spännande! Dock borde jag nog kolla upp hur jag jobbar... McTimr har fått damma lite nu när jag har haft semester!

take care / s.pehrson

Bästa studentpresenten or what? Tackar min lillasyster för att mina drömmar om att nu få vara Pikachu äntligen gått i uppfyllelse! Komplett med svans!

En liiiiten, liiiten uppdatering

Bloggen... What to say? Livet är fullspäckat just nu, och du hamnar lite i skymundan. Shame on me. Jag lovar dock en satstig uppdatering inom kort med bilder från Prag, balen och livet i allmänhet. Sounds good?

För övrigt var Prag perfekt. Superfin stad, billig öl och klockrent sällskap. Balen var.. obeskrivlig.

take care / s.pehrson

Man lever bara en gång, har jag fått höra

Shit manhattan vad jag har ont i ryggen nu. Men sjukgymnasten jag var hos idag var klockren, så bra. Det är inte diskbråck, än. Det är stadiet innan, så disken i min rygg buktar bakåt och med tiden kan det leda till ett ordentligt diskbråck. Jag har för övrigt påverkad känsel samt lite sena reflexer i vänster ben, om någon undrar. Så idag har jag fått i uppgift att varje timme lägga mig på mage och sedan sträcka upp mig på raka armar (ni vet, en sådan där klassisk yogagrej) och göra det 10 gånger. Det känns som om det är det enda jag gjort idag, förutom att gnälla över hur ont jag har. Jag ska tillbaka redan imorgon, men som det känns nu tvivlar jag på att jag kommer ha något annat att säga än det jag sa idag.

Egentligen har jag rätt mycket plugg som borde bli gjort, men smärtan i ryggen gör det olidligt svårt att koncentrera sig. Men jag biter nog ihop lite senare och får undan en del. Måste man så måste man. På onsdag åker jag till Prag och blir borta till måndag. Blir nog spännande, även om jag fasar något inför tågresan. Sitta ner långa perioder är inte min grej just nu. Kan dock tycka att det är synd att folk åker iväg enbart för att supa. Verkar bara som om det är jag och Lukas som vill gå runt och kolla läget i staden. Well, dagens ungdomar, antar jag!

take care / s.pehrson

Projektarbete och grejer

Idag drog jag med min kära syster ut på en fotografering. Kändes som om det var läge för det nu om jag vill ha något att visa upp i slutet av det här jävla projektarbetet. Men fan vad bra det blev! Ni får ett litet smakprov som jag redigerat i all hast. Har inte riktigt tid att sitta och pilla med bilderna nu, hur gärna jag än vill, men engelskauppsatsen skriver inte direkt sig själv, och klockan ett ska jag börja jobba. Fint!

take care / s.pehrson

Marabou Caribbean

Vad ska jag säga? Jag hade sjukt höga förväntningar, och jag måste säga att Marabou har fan gjort det igen. Banan + kokos + choklad = nya favoriten! Så god så man dör lite.


take care / s.pehrson

Prag? Måste jag...?

Efter mitt sjuka Valborgsfirande (14 timmar på jobb, varav 11 var ett konstant springande, utan rast och utan vila) har jag varit lite off. I måndags sov jag 14 timmar non stop, men livet jävlas så hårt med mig för tillfället att det kvittar hur mycket jag sover, för jag är ändå trött. Så nu ska jag skita i att sova, vilket förmodligen är lika bra för jag har inte tid att sova. Om en vecka åker jag till Prag, och jag är nog den enda som inte är pepp på det. Det kan bero på att jag inte har några pengar att leva på när vi är där, men det kan också bero på allt som ska göras innan vi åker: en uppsats på minst 7 sidor, en projektrapport, en fotografering, försöka byta bort alla tider på jobb som jag har de dagarna vi är borta... Det är bara en handfull va allt det som står på min to do-lista för tillfället. Så nej, jag är inte pepp på Prag, men det kommer kanske.

Idag pallrade jag mig till skolan av en enda anledning: historiska museet. Jag är ingen sucker för museer om ni nu får för er det, men det är rätt coolt. Spännande. Och hade jag inte gått dit med klassen idag hade jag antagligen fått gå dit på min fritid, och vem fan vill hänga med mig på ett museeum? Listan på frivilliga är kort, kan jag tala om. För tillfället känns det som om listan på folk som vill hänga med mig i allmänhet är rätt kort... Men så går det väl när man jobbar bort sitt liv.

Och just det, alla minns väl att jag gnällt om att jag har ont i ryggen? Det är förmodligen diskbråck. Kul. Kul! Verkligen inte. Men det är inte säkert, men jag ska i alla fall till en sjukgymnast som ska klämma och titta på mig, sedan får vi se vad som händer. Jag vill bara bli av med det onda. Det är rätt drygt att stå upp på lektionerna för att det gör alldeles för ont för att sitta...

take care / s.pehrson

Vadå Valborg?

Jag ska fan begära x antal biobiljetter av min chef när jag kommer tillbaka till jobbet ikväll. Det är inte alla som går med på att jobba 14 timmar på en dag, såvida man inte heter Kani Gaznaghi, men det gör jag inte, men jag går med på det ändå. 11.45-15 är nu avklarat och om ett par timmar är det 19-06 som gäller. Jävlar, Valborg kan nog inte bli bättre.

Lyckades för övrigt försova mig idag. Jag skulle börja 11.30, vaknar 11.37... Kaos. Slängde skor och grejer omkring mig, skrek lite och cyklade sedan i ljusets hastighet till jobb. Stämplade in kvart i. Acceptabelt. Var dock helt förstörd när jag kom till jobb, men fick en mysig kram av Emma så då kändes allt lite bättre. Om jag försover mig till skolan kan jag knappt bry mig mindre, för det mesta somnar jag bara om och skiter i hela dagen, men om jag försover mig till jobb känns det ungefär som om hela världen går under en smula. Skillnaden är ju att när det kommer till skolan är det bara jag som får skit för det, men på jobbet sätter man alla andra i skiten. Inte lätt.

Nej, lite vila nu kanske. Desperata hemmafruar, något kapitel i boken, lite grillad korv... Kan nog bli en fin paus det här.

take care / s.pehrson

Solsken ute och solsken inne, bra grejer!

Ibland har man bra dagar, ibland har man mindre bra dagar. Idag var en bra dag för min del! När jag kom till jobb var jag sådär löjligt glad. Klädd i jeans modell boyfriend, oversized tröja och sandaler dansade jag in i personalrummet och stötte på ett nytt ansikte. En kille som tydligen ska börja jobba hos oss. Han lär ha blivit brutalt avskräckt av min positiva attityd. Eller så hade det helt rätt effekt. Dansade ut, tog en cigarett, bytte om och började jobba. Tjena bop:en! 6 20-pack nuggets under peaken, jag tror aldrig jag sänkt så mycket nuggets i hela mitt liv. Crazy! Men jävlar vad vi var bra idag. Mellan åtta och nio sålde vi drygt 3000 plus. Juan kommer ut från kontoret och är mäkta stolt och imponerad över oss. Glatt gäng, med andra ord! Och Irvin, vilken kille! han har jobbat 5 dagar hos oss och utklassar redan många av dem som varit där flera månader. Imponerande!

Imorgon är det Valborg. Kul. Min Valborg är ju redan förstörd i och med att jag jobbar 22-06, så jag tänkte att jag kan lika gärna förstöra den lite till. Så imorgon blir det först 11-30-14.30, sedan hem och plugga och därefter ett nattpass som beräknas bli riktigt, jävla roligt (läs: rövknullat). Det kommer vara så jävla mycket att göra. Well, tur att det är bra folk på golvet, annars hade vi varit screwed.

Nu ska jag betala flaket och resten av balen! Hejdå studebidraget!

take care / s.pehrson

Rubriker är överskattade

Lyckades med konststycket att spendera en hel onsdag i skolan. Det är inte ofta det händer, men varje gång det faktiskt gör det frågar jag mig själv varför jag är så jävla lam och skolkar hela tiden. Det är ändå okej att vara där, och definitivt mer okej när man tänker på mina grymma polare som finns i skolan. Och det var faktiskt rätt mysigt att spendera en hel lektion ute i parken, skrivandes om sina styrkor och svagheter. Det är för övrigt en utav de mest givande uppgifterna vi fått i trean, även om jag framstår som en synnerligen deprimerad och sorglig människa.

Efter skolan blev det lite jobb, och det var på gränsen till olidligt. Om det var varmt ute var det ingenting jämfört med hur det var inne på Donken. Svettigt och vidrigt, minst sagt. Som tur var fick jag stå i ettan och glassa, men ändå. Varmt. Så otroligt varmt. Jag stinker svett, burgare och parfym. Duschen nästa, med andra ord.

take care / s.pehrson

Ikea-pizza!

Var på Ikea i tjugo minuter i måndags med Jenny. Såhär charmig var jag när jag provade deras vegetariska pizza. Den fick fyra av fem Pehrson's!

take care / s.pehrson

Lägg ner!

Från och med nu kommer jag inte publicera anonyma kommentarer. Jag pallar inte folk som är så jävla fega så de inte vågar stå för vem de är när de skriver "Grillade marsvin... vad gott!". Ge fan i att kommentera om du ändå inte vågar stå för det och om du ändå inte har något vettigt att säga.

take care / s.pehrson

Snart är det över...

Påsklovet är nu officiellt över, och med andra ord har jag nu haft mitt sista lov. Känns okej. Det har varit ett fint lov, som tur är. Sedan jag skrev sist har jag bland annat köpt en ny säng, som numera är mitt nya himmelrike, varit med om en utrymning på IKEA, suttit på Spisen och dissat en riktigt sliskig kille, kört ett öppningsskift och ett nattskift, solat och chillat. Jag orkar inte göra någon längre utläggning om mina äventyr, men jag kan väl säga som så att det kommer bilder på sängen senare. Den är gudomlig!

Idag har jag däremot ätit glass med Mårten samt haft prov i naturkunskap. Det provet kan gräva ner sig någonstans. Jag tror inte det gick så bra, förutom på sista frågan, för den handlade om regnskogen så jag kickade ass. Sedan började jag på en ny novell (den sjätte för den här terminen), som faktiskt kommer få ett slut. Annars kommer David döda mig. Känns stabilt. Jag har även gråtit lite över att pengarna inte riktigt räcker till. Jävla skit. Jag ska inte äta i Prag, för jag har inga pengar, men det gör ingenting. Det löser sig. Pengar är inte allt.

Jag är lite kinkig nu. Mes.

take care / s.pehrson

Black Swan

Tjejer är bättre på kubb än killar, så är det bara

Gabriel

Yours truly

Rebecca

Natti och Per

Lukas och Mauritz

Linda

Emma

Axelex

Tack för igår, och tack för att ni är så bra!

take care / s.pehrson