Heja Sverige!

Idag är det sista dagen på OS, och nu återstår det bara en gren; finalen i ishockey. USA-Kanada, rena rysaren. Lite dåligt av Sverige att förlora mot Slovakien med 4-3, annars hade vi kanske haft en brons i alla fall. Men vi har klarat oss rätt bra i detta vinter-OS trots allt. 11 medaljer, varav 5 guld, 2 silver och 4 brons. Det är starkt jobbat! Egentligen är jag ju ingen sportfåne, men under OS konverterar jag till den skara som faktiskt bryr sig om hur det går för Sverige. Så, nu är det två år kvar till sommar-OS, och fyra år till nästa vinter-OS. En lång väntan med andra ord...

take care / s.pehrson

Polis, polis potatisgris!

Jag har drömt om poliser hela natten, och till en början kunde jag verkligen inte förstå det, men för bara ett par minuter sedan kom jag ihåg det; vi blev ju stoppade av polisen igår. Linda och Natti då de satt vid bussen, och jag och Annika då vi var ute på en seriös promenad. Linda tvingades slänga min vinflaska i en papperskorg, och tur för den där förbannade polisen att den i princip var tom, för annars hade jag blivit ledsen. Ack ja, vilken kväll det var igår egentligen.

Halv fyra, då vaknade jag. Patetiskt, men ganska nödvändigt eftersom jag planerar att vara vaken hela natten för att vända dygnet rätt igen. Och så har jag en ganska seg huvudvärk, och är på allmänt dåligt humör. Jag tror att lite Sims kan bota det sistnämnda, och ett par Alvedon kan säkert lindra huvudvärken en smula.

take care / s.pehrson

Alkoholpåverkade tankar

Jag träffade min före detta bästa vän ikväll. Det var fint, allt hon sa var fint. Jag har saknat henne. Som fan. Jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden, det hade gjort så många saker så mycket bättre. Jag hoppas att vi håller det vi sagt nu, annars faller jag isär, på riktigt.

Och så undrar jag varför Lukas skrev det där brevet till mgi för tre år sedan. Förstår det fortfarande inte. Frågar jag får jag inget svar, bara ett snabbt samtalsbyte. Jag behöver veta för att kunna glömma. Är jag inte värd att få veta?

Och för övrigt så har jag druckit en hel flaska vin ikväll. Ensam. Jag är lagom snurrig för tillfället. Det är fint. MGMT på det. Kids är en underbar låt. Påminner om Siesta. Nu borde jag sova.

take care / s.pehrson

Aldrig mer IKEA

På ett underligt sätt jag har inte känt mig särskilt bakfull idag, förutom trötthet och en kropp som inte riktigt reagerar som den ska. Men ingen huvudvärk, inget illamående eller liknande symptom, så jag ska inte klaga alltför mycket. Jag vaknade vid 11, tack vare Lukas mobil som ringde både länge och väl innan Lukas fann det lämpligt att svara. Hans bästa vän Jakob har åter igen återvänt till Lund, vilket innebär att Lukas är ett minne blott i ett par dagar. Men jag förlåter honom, jag har lärt mig av mina misstag. Så, Lukas for iväg för att möta Jakob på stationen, och jag parkerade mig själv framför reprisen av curlingfinalen. Trots att mamma berättade att Sverige vann (!), så var det ändå väldigt spännande. Åt helvete med fotboll och hockey, curling är en riktig sport!

När Sverige efter många om och men vunnit den där guldmedaljen, då åkte jag och mamma till IKEA. Jag vill, på fullt allvar, aldrig åka dit igen. Massor med folk, varav majoriteten var antingen gravida eller under 5 år, fruktansvärt rörigt och icke organiserat, och så ännu mer folk. Jag och mamma dog lite, men vi fick tag i det vi skulle (en ny dvd-hylla, sänglampa och papperskorg för min del) och därefter åkte vi hem, glada över att fortfarande vara vid liv.

Ikväll ska det drickas vin och spelas Saraspelet tillsammans med Linda och förhoppningsvis så dyker Sofie också upp en stund. Det gillas skarpt!

take care / s.pehrson

Min KB-oskuld är tagen!

Jag hade nog oförskämt roligt igår, när jag tänker efter. Lite förfest hemma hos Jenny, sedan vidare in till Malmö och KB. Väl där blev det dans till bra musik, fina människor så som Therese, Lukas, David och Ludvig, mycket alkohol, efterhängsna killar som trodde att jag var sugen på mer än att dansa och mycket mer. Jag blev full som ett ägg, vilket Jenny så fint ringde hem till min kära mor och berättade. Mamma bara skrattade, precis som vanligt. Det var en fin kväll, utan tvekan! Bilder och sådant dyker säkerligen upp så fort Jenny känner för att dela med sig av dem.

take care / s.pehrson

Planer för dagen/kvällen

Nu är jag hemma efter en natt hos min älskling. Vi roade oss med att se Benjamin Button's otroliga liv (väldigt bra film för övrigt), sova och äta choklad. Fruktansvärt mysigt om ni frågar mig! Senare, vid fyra, ska jag pallra mig bort till Sofie för att hämta en utav oc-skivorna som fattades då jag fick tillbaka säsong 2, och ännu senare så ska jag till Jenny tillsammans med alla mina fina kollegor och fira min födelsedag i efterskott. Vi lär förmodligen åka in till Malmö och gå på KB efter det, och jag satsar på att vara omänskligt borta vid kvällens (nattens?) slut. Så, förbered er på oläsliga sms, kanske ett eller annat samtal till någon av er. Det kan bli en spännande kväll detta!

take care / s.pehrson

Shutter Island

Filmen jag såg ikväll var Shutter Island, och till skillnad från den senaste filmen jag såg (The Wolfman) så var den här mitt i prick. Den var till och med bättre än vad jag hoppats på! Den var stundvis väldigt obehaglig, men så fruktansvärt bra! Och så vrickad, för den slutade verkligen inte som jag trodde. Nej, det var en fantastisk film som jag tycker att alla borde se, för den är definitivt värd er tid.

take care / s.pehrson

Tänk om pengar växte på träd...

Jag har haft en synnerligen spännande dag på Nova tillsammans med Mauritz och Lukas, och jag gjorde av med betydligt mycket mer pengar än jag hade planerat. Dock gör det inte så mycket, jag har pengar över så det räcker och blir över. Nu låter det som omjag är jätterik, men det är jag inte. Jag har bara pengar så jag klarar mig till nästa lön, helt enkelt. Jag gjorde någonting jag aldrig någonsin gjort förut; jag köpte en tröja... för 700 kronor. Det är väldigt mycket pengar för en tröja, men det var en väldigt fin tröja (dessutom Adidas) så det var värt det, när jag tänker efter. Mamma och pappa tyckte dock att jag var galen, vilket kanske stämmer egentligen. Jag fick även inhandlat fyra filmer, två böcker och så fick jag två filmer av Mauritz som en försenad födelsedagspresent. Jag är med andra ord väldigt nöjd med dagens shoppingrunda!

Efter Nova var det bio som gällde, men mer om filmen i nästa inlägg, precis som vanligt.

take care / s.pehrson

Jenny!

Jag fick nyss fina, fina nyheter i ett sms; Jenny kommer tillbaka till Fäladen! Mitt hjärta slår små glädjeskutt i bröstet på mig, för det här var precis vad jag behövde för att få motivationen tillbaka. Nu vet jag att det åter igen finns någon på jobb som tror på mig och som vet vad jag går för, och som alltid, alltid hjälper mig för att jag ska bli bättre. Och så är det Jenny, mina fina vän Jenny! Jag är glad, minst sagt!

take care / s.pehrson

Ge mig en soffa!

Vet ni vad jag vill ha mest av allt just nu? En soffa. Jag är helt desperat, faktiskt. Så pass desperat så jag har mejlat två personer på Blocket, en i Malmö och en i Lomma. Jag ska ha en svart Klippansoffa inom två veckor, annars kommer jag bryta ihop. Mina två fåtöljer duger minsann inte då min vill mysa framför en film, för de är i princip så omysiga som ett par möbler kan bli. Så, en soffa, det är vad jag vill ha just nu, så jag kan börja se på alla tv-serier som jag köpte åt mig själv i födelsedagspresent. Visserligen kan jag ligga i sängen och göra det, men med tanke på min minimala tv så är det inte direkt den optimala lösningen. Tyvärr.

take care / s.pehrson

Sportlov, och det närmsta sport jag kommer är OS på tv

Jag känner a tt det är sportlovet kommer bli av det latare slaget, för inte fan gör jag mycket om dagarna just nu. Idag har jag bara suttit framför Sims, med Mauritz framför tv:n (så jag vet var jag har honom). Vi tog dock en lång promenad innan, med två stopp; Donken och Netto. På Donken blev det middag och på Netto inhandlades det vindruvor för 40 riksdaler. Vindruvor är gott, om ni inte visste det redan.

Imorgon ska jag träffa Linda. På torsdag ska jag fika med Polly och Linda, samt gå på bio med Mauritz och Linda. För övrigt är jag ganska ledig. Det blir mycket Linda nu över lovet, men jag klagar inte. Vi är sämst på att ses då det är skola, nästan så dåliga så det är pinsamt. Ack ja, det är tur att det finns lov, så man kan ta igen förlorad tid med nära och kära.

take care / s.pehrson

Egypten till hösten?

Mina kära vän Anna och jag har planerat att åka utomlands en vecka eller två nu till hösten, och idag fick Anna ett ryck och började leta billiga, men intressant, resmål. Hon har bland annat spanat in Turkiet och Tunisien, och det låter inte helt fel, eller hur? Men jag måste erkänna att jag helst av allt åker till Egypten. Det är en dröm jag har haft sedan jag var typ 10 år att få åka dit och se pyramiderna, Konungarnas Dal, alla magnifika tempel, Abu Simbel, att få färdas längs Nilen... Ni anar inte hur fantastiskt det hade varit! Jag är ju lite av en nörd då det gäller det gamla Egypten, för er som inte visste det. Jag har läst hur mycket som helst om det, jag har ägnat mig åt självstudier i ämnet sedan jag över huvud taget visste vad en farao var för något och jag har sett åtskilliga dokumentärer om diverse faraoner, gudar, om pyramiderna, om allt! Det hade verkligen varit en dream come true-grej att få åka dit.

take care / s.pehrson

Vinterkräksjukan utan kräk?

Jag har haft en ganska jobbig natt, om jag får säga det själv. Jag sov hemma hos Lukas, och jag fick sova på soffan i stället för i sängen tillsammans med Lukas. Varför? Jo för att jag mådde så fruktansvärt illa och varje sekund var en kamp för att inte kräkas upp allt jag ätit de senaste veckorna. Så där låg jag, på soffan, men Lukas papperskorg nedanför mig, och Lukas i sängen ovanför mig. Jag kräktes inte, men fy fan vad dåligt jag mådde.

Nu ska jag kränga lite choklad, sedan borde jag bege mig hemåt för att städa mitt rum. Det ser för jävligt ut efter i lördags, det kan ni skriva upp!

take care / s.pehrson

Anna och Sophie förgyller min dag

Hittade ett mycket fint inlägg i Annas blogg. Jag blev alldeles glad i hela kroppen. Fina, fina Anna! Och underbara Sophie skrev även hon ett fint inlägg, som beskriver min gårdag ur ett annat perspektiv än mitt (samt hennes fina resa in till Lund!).

Jag har världens bästa vänner!

take care / s.pehrson

Mitt livs bästa dag råkade vara min 18-årsdag

Igår var som sagt min 18-årsdag, och det blev verkligen den bästa födelsedagen jag någonsin haft! På kvällen blev det stor fest med mycket fint folk och väldigt fina presenter. Jag fick bland annat en mantel (!) med tillhörande ögonmask av Sophie och Anna (handgjord, förmodligen med mycket kärlek för det kunde jag se på den), sammanlagt 18 st 200 g Marabou (!!), ett par underbara skor av Landgren, Linn och Markus, en hel del sprit, en tårta + tårtspade i form av en sko av Lulu och Jack (helt fantastiskt med tanke på min mani för skor) och många, många andra fina saker. Mina fina gäster sjöng för mig inte mindre än tre gånger, jag höll ett och samma tal två gånger för att alla skulle kunna höra det, och kvällen var helt underbar rakt igenom.

Jag vet inte hur jag ska kunna toppa gårdagen, någonsin! Bara jag tänker på alla fina människor som kom bara för min skull, alla fina skratt som uppstod under kvällens gång, då blir jag helt varm inombords. Jag hoppas verkligen att alla hade i alla fall hälften så roligt som jag hade, för då lär alla vara mer än nöjda! Så tack som fan till er alla, ni är bäst i världen och jag älskar er allihopa!

take care / s.pehrson

Den 20e februari 1992 blev världen lite häftigare

Idag är det min födelsedag. Min 18-årsdag. Det är galet. Jag känner mig ung och gammal på en och samma gång. En helt okej känsla för tillfället. Igår klockan 23.59 hade Anna, Albin, Lukas och Mauritz nedräkning till tolvslaget, och när klockan väl slog tolv fick jag en massa grattis och jag fick till och med paket från Lukas. Jag fick den underbara klockan som jag hade önskat mig, samt ett jättefint bälte. Sedan somnade vi, och jag vaknade jättetidigt. Kvart över nio vilket är skittidigt för min del, men jag kunde verkligen inte somna om. Men, så är det ju nästan alltid när man fyller år.

Sedan dess har jag fått fler fina presenter; pengar, Edward-tröjan samt säsong 3 av CSI: Miami av mamma och pappa, en massa gratulationer från diverse vänner och så en vacker sång av mamma och pappa. Jag är helnöjd, och det kommer bara bli bättre!

take care / s.pehrson

Nova och sådär

Min tripp till Nova blev ytterst givande, eftersom jag hittade precis vad jag letade efter. Jag fick inhandlat en ny, väldigt snygg klänning som jag tänker ha imorgon kväll, samt en söt t-shirt som jag tänker ha då släkten hälsar på, om de nu hälsar på. Det är ju varning för oväder imorgon, så dels så får vi se om släkten pallrar sig hit, samt hur många som lyckas ta sig hit senare på kvällen. Jag hoppas att ovädret inte kommer förrän på söndag, det vore väldigt bra!

Nu är det en timme kvar tills jag blir 18... Det är galet. Därför tänker jag nu gå och lägga mig.

take care / s.pehrson

Förberedelser och sådär

Klockan är 13.33, vilket innebär att mina små vänner Linda och Landgren kommer vara här om knappt en halvtimme. Då ska vi till Nova och leta outfits inför imorgon (jag har egetntligen hur mycket som helst jag skulle kunna ha på mig, men eftersom det är min 18-årsfest vill jag ha något nytt) och Ladgren skulle försöka hitta en present till mig. Jag förstår egentligen inte den här presenthysterin som har drabbat alla som jag har bjudit. Jag menar, jag behöver inga presenter, det räcker gott och väl med att de dyker upp på festen och säger grattis, typ. Men jag ska ju inte ljuga; jag älskar presenter! Snart kommer dock min allra största present hem; pappa. Det ska bli skönt att ha honom hemma igen, så kanske saker och ting blir som vanligt.

Ikväll är det bara förberedelser som gäller inför imorgon. Städa, förmodligen färga håret, köpa en miljon påsar chips samt övrigt planering. Det är galet, men ack så roligt!

take care / s.pehrson

Pappa på ingång!

Föreläsningen kom igång till slut, och den var väldigt intressant och lärorik, vilket de flesta av terminens föreläsare har varit. Därefter blev det lunch för min del, som fick bestå av nudlar som Kasper så snällt skänkte till mig. Halv fem kom mamma och hämtade mig, och då åkte vi upp till sjukhuset för att hälsa på pappa. Det var första gången jag träffade honom sedan onsdag förra veckan, så det kändes skönt att träffa honom idag. Att han dessutom var pigg, glad och knappt hade ont var helt fantastiskt! Däremot förstod jag inte varför han kallade mig klenis och sa att jag borde lägga på mig lite. Jag tror han har varit hemifrån för länge, så därför är det riktigt skönt att han kommer hem imorgon. Ni läste rätt, han kommer hem imorgon och är då hemma på min födelsedag! Jag kunde inte ha fått en finare födelsedagspresent.

Nu har jag precis sett Anja Pärson ta en välförtjänad bronsmedalj efter gårdagens krasch. Det är vid sådana här tillfället som jag är stolt över att vara svensk! Nu hoppas jag bara att Björn Ferry fixar skidskyttet åt oss också, det hade varit fint. Egentligen är jag inte alls intresserad av sport, men när det är OS, då offrar jag mig.

take care / s.pehrson

Vinterkräksjukan är överskattat

Jag tycker det var väldigt onödigt av Mauritz att dels skaffa sig vinterkräksjukan, och dels att han berättade det för mig. Ni tror inte jag sitter här nu och inbillar mig att jag mår illa och behöver spy? Jag tänker minsann inte bli sjuk innan lördag! Efteråt är okej, men absolut inte innan.

För tillfället befinner jag mig i skolan, och för tre minuter sedan så skulle en föreläsare börjat föreläsa för oss, men varken han eller Emma syns till, så vi passar på att busa bäst det går. Lagom roligt!

take care / s.pehrson

Vem skulle råna en dusch, egentligen?

Jag känner mig lagom paranoid nu. Ända sedan jag kom hem för mer än en timme sedan så har jag varit ensam hemma, vilket jag trodde att jag skulle vara ett bra tag. När jag sedan sitter här nere, på mitt rum, hör jag plötsligt hur duschen går igång. "Helvete, vem fan är det?!", tänker jag. Så, jag tar min hårspray i högsta hugg, smyger uppför trappan och in på toaletten. "Vem rånar min dusch...?", frågar jag, och min kära syster svarar att det är hon som tar sig en dusch. Jo, vem skulle det annars vara, egentligen? Men jag var ju i alla fall beredd på att försvara mig och duschen, det är väl ett litet plus i kanten?

take care / s.pehrson

Tid är överskattat, det säger Lukas

Först lyckades jag försova mig till matten, vilket kanske inte var världens katastrof enligt mig, även om det störde mig lite då jag bestämde mig för att möta upp klassen på Victoriastadion, där dagens indrottslektion skulle hållas. Perfekt, den börjar ju 11.10, d kan jag sova lite till! Vilket jag också gjorde, men problemet var att idrotten började redan 10.10. Så det var en skamsen Sara som dök upp på skolan lagom till religionslektionen. Hur kunde jag ta så fel på tiden? Jag tror det är för mycket i mitt huvud just nu; pappas operation, skolarbete, lördag... Det är en del på gång där inne, det ska ni veta! Och att vi sedan har fått i princip tre olika uppgifter i svenska av tre olika lärare, det är inte helt lätt att reda ut det heller. Jag tänker spara den uppgiften till sportlovet, till en dag då jag verkligen inte har någonting bättre för mig. För just nu känns den överflödig, oklar och dum.

Ikväll ska jag minsann träffa Landgren och snacka lite skit, vilket känns välbehövligt. Senare kommer Anna, för hon behöver sovplats, något som jag alltid har gott om. Tills dess ska jag försöka plugga lite, men för tillfället känns det inte alltför spännande.

take care / s.pehrson

Jenny Jenny Jenny

Idag tog jag och Jenny tag i våra liv och gick ut på en lång, iskall och mysig promenad. Det behövdes, verkligen. Vi pratade om allt och ingenting, precis som vanligt, och det kändes skönt att någonting faktiskt är som vanligt, för det är inte mycket nuförtiden som är det. Jenny, du är så bra, bara så du vet!

Läsloggen till engelskan är på gång, jag har kommit halvvägs. Heja Sara! Synd bara att det är tråkigt till max...

take care / s.pehrson

Tankar och schizofreni

En vacker dag så kommer jag att dö. Av migrän. Ingenting annat. Det måste vara mitt öde, det där med att ha migrän typ varannan dag. Det kommer ta livet av mig, som sagt. Men tills dess så ska jag försöka ignorera det på bästa sätt, så om jag har migrän imorgon också så ska jag fan till skolan i alla fall. Jag känner mig helt isolerad hemma, bortkopplad på något sätt. Inte okej.

En sak som däremot är okej är att vi kommer bli runt 45 personer på min fest på lördag. Mycket folk, men det är bra folk, och det är det som är det viktiga. Jag är olagligt pepp inför lördag, det kommer bli en fruktansvärt bra dag rakt igenom!

Och så kan jag ju tala om att pappa opereras imorgon, vilket känns bra, för det har knappast blivit bättre sedan han blev inlagd. Dock kommer han förmodligen inte hem till helgen, vilket innebär att han inte kommer vara hemma på min födelsedag, min 18-årsdag. Det svider lite, faktiskt. Men å andra sidan så vill jag hellre att pappa blir bra igen än kommer hem och mår skit bara för att jag råkar fylla år, så det känns ändå övervägande bra.

Jag måste skriva den andra läsloggen till engelskan, och om jag inte har skrivit klart den vid dagens slut så kommer jag hata mig själv lite, kanske till och med ge mig själv en örfil bara för att visa vem det är som bestämmer. Så det är bäst för mig att jag skriver klart den!

take care / s.pehrson

I love you Phillip Morris

Ikväll var jag på förhandsvisningen av Jim Carreys nya film I love you Phillip Morris, och jag blev inte besviken! Filmen var rolig, sorglig, fantastisk och helt sjuk, precis som Jim's filmer brukar vara. Filmen har premiär på fredag, så då tycker jag att alla som gillar sjuka komedier definitivt ska gå och se den, för ni kommer inte bli besvikna!

För övrigt så är Anna Arvidsson värd så mycket kärlek. Jag ville bara att ni skulle veta det.

take care / s.pehrson

Svimmelsvammel på isen

Jag är tillbaka i skolan for real nu. Förra veckan var jag ju knappt där, eftersom jag var sjuk måndag till onsdag och jobbade hemma på fredagen. Så av fem dagar var jag alltså där en dag. Dock låg jag inte på latsidan för det, om det nu var någon som trodde det. Hur som helst så kändes det bra att vara tillbaka, men något som däremot kändes mindre bra var att dagen började med matte då alla fick tillbaka proven som gjordes förra veckan. Helt fantastiskt att jag har lyckats missa varenda matteprov i hela tvåan utan att jag har tänkt på det (utan att skolka, med andra ord). Så därför blir det intensivmatte för mig hela veckan efter sportlovet, och det ser jag inte alls fram emot, bara så ni vet. Jag känner att jag bubblar iväg hela tiden, så jag avrundar detta stycke med att säga att det var en bra dag i skolan idag.

För tillfället sitter jag och tittar på OS, närmare bestämt kortprogrammet i konståkning. Jag får helt ärligt rysningar när jag ser på det, och det beror inte på killarna i tighta trikåer, men åkningen! Det är helt sinnessjuka saker de där människorna utsätter sig för på isen! Världsmästarna åkte nyss, och de var helt fantastiska. Jag tror de vinner, om de nu lyckas slå kineserna som leder för tillfället.

take care / s.pehrson

Alla hjärtans dag innebär att det är 6 dagar kvar...

Idag var det åter igen jobb som gällde, 11.45-16, och givetvis så skulle jag vara värdinna. Det gick bra, och jag fick väldigt mycket fina kommentarer av gästerna och till och med en klapp på axeln! Det är sådant som gör det roligt att vara värdinna, för utan det så är det ärligt talat ganska segt. Jag saknar tempot inne på golvet! Hur som helst, klockan 16 skulle jag ha medarbetarsamtal med min nya chef, och hela magen var full av fjärilar. Nu i efterhand så förstår jag egentligen inte varför jag var nervös, för det var inte hemskt eller jobbigt över huvud taget. Somar sa bara bra saker, och vi skrattade mycket och pratade om mycket annat än bara min insats på McDonald's. Och så fick jag ju träffa älskade Jenny, som precis har kommit hem från Thailand (hon var brun som en pepparkaka!), vilket alltid höjer humöret.

Idag är det Alla hjärtans dag, en sjukt överskattad dag men jag och Lukas har bestämt oss för att fira den ändå. Eller rättare sagt, jag övertalade honom att vi i alla fall skulle göra något. Så nu ska vi gå upp till ICA och handla, och sedan ska vi laga mat, se film och mysa. I like!

take care / s.pehrson

The Wolfman

Något av det värsta som finns (jag undrar hur många gånger jag har inlett ett blogginlägg med just de orden...) är definitivt när man har för höga förväntningar på en film, och filmen visar sig vara allt annat än det du hoppats på. The Wolfman visade sig vara exakt en sådan film för min del. Jag hade verkligen trott att den filmen skulle vara något utöver det vanliga, men jag blev besviken till max. Specialeffekterna var under all kritik (speciellt då de ska förvandlas till varulvar, det var katastrofalt dåligt!), och handlingen kunde man lista ut efter 5 minuter. Det var synd att det var en så pass dålig film med tanke på de riktigt bra skådespelare som var med; Benicio del Toro, Anthony Hopkins, Hugo Weaving and so on. Nej, den här kunde definitivt varit bättre.

take care / s.pehrson

"Men jag är blatte, jag städar inte!"

Idag insåg jag att det är fruktansvärt tråkigt, men skönt, att jobba korta pass på Donken. Tråkigt för att det inte ger så mycket pengar och för att man inte riktigt hinner komma in i ett ordenligt tempo, skönt för att man slipper vara där hela dagen och fortfarande har lite fritid över. Idag var det segt, fram tills 10 minuter innan jag skulle hem. Då fick jag gå ut på parkeringen och skälla ut ett par killar som hade svinat ner som fan inne i matsalen. Bordet där de hade suttit (i över en timme kan tilläggas) var fullt med brickor, sönderslitna papper och kartonger och de hade skrivit sina namn i ketchup på bordet. Och de bara gick. Då fick jag nog och följde efter dem ut på parkeringen, där de stod och fjantade sig. Då jag kom ut sprang alla utom två iväg, vilket jag ansåg fruktansvärt onödigt. Så jag stod där och skrek lite på dem, talade om för dem att om de inte kom in och plockade undan så fick de inte komma tillbaka. Efter många om och men, samt ett antal omogna kommentarer från en av dem, så följde de med mig och plockade undan. Seger till mig, med andra ord!

Ikväll ska jag på bio, för det blev inte av igår. Jag är fortfarande inte pepp. Jag vill bara vara hemma. Slippa passa tider. Jag orkar inte riktigt ta mig någonstans eller göra någonting. Men Mauritz är som han är...

take care / s.pehrson

T-shirt war

Ni MÅSTE se den här! En helt fantstisk, galen och helt sjukt bra gjord stop motion-film.

take care / s.pehrson

Dagen då liemannen slog till två gånger och Sannes ansikte var överallt

Det blev lite för mycket för mig igår, så jag bestämde mig för att jobba hemma idag, vilket jag också har gjort. Jag har redigerat så många bilder på Sanne nu så jag vill inte riktigt gå upp till ovanvåningen där hon befinner sig nu, för jag orkar inte se hennes ansikte mer just nu. Galet, det är vad det är. Och ändå är det några kvar...

Ikväll är det lan här hos mig, vilket jag inte alls är särskilt delaktig i då det hela är Lukas idé (som vanligt). Jag kommer förmodligen sitta med mitt Sims (som vanligt), vara social när jag känner för det och fortsätta det eviga redigerandet. Och så ska jag ju på bio med Mauritz, och för en gångs skull så är jag inte särskilt pepp på bio. Jag hade nog hellre varit hemma hela kvällen, faktiskt. Men, biljetterna är bokade och hoppar jag av nu så lär väl Mauritz sura hela helgen, och det är det ingen som orkar med, så jag offrar mig.

Jag har precis upplevt två tragiska dödsfall på The Sims 2, väldigt sorgligt. Dock inte lika sorgligt som när jag var yngre och spelade det första The Sims med Sanne. Första gången vi var med om att en sim dog hamnade vi i chocktillstånd och Sanne kunde knappt sluta gråta. Det var lite obehagligt, faktiskt. Jag har dock mognat lite och nu ser jag bara på då liemannen ber dem fara åt helvete och sen sparar jag och spelar vidare. Brutalt jämfört med hur jag var när jag yngre.

take care / s.pehrson

Sammanbrott

Ibland krävs det små saker för att man ska bryta ihop. Den här gången var det en låt för min del. Nu får jag inte rätt på någonting. Tårar överallt. Tankar överallt. Känslor överallt. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Ett paniksms till pappa. Jag saknar honom, jag vill att han ska komma hem. Det gör ont överallt men ändå ingenstans. Jag vet inte vad som händer. Jag orkar inte hålla ihop mig själv längre...

take care / s.pehrson

Nuvarande status: rödgråten och nedbruten.

Emobild. Lev med det. Annars hade ingen trott på det jag skrivit.

Nerdisch

Jag ville bara flasha med mina nördglasögon som jag fick förra veckan. De flesta har redan sett dem, men det är inte många som påpekar om jag passar i dem eller inte. Förutom Albin, som mest är sur över att jag bär glasögon när jag inte behöver det. Men det är ju så, det man inte behöver vill man ha, så är det bara Albin!

take care / s.pehrson

9 dagar kvar..

Min dag har kretsat kring en enda fråga; Vad önskar du dig när du fyller år? Alla, verkligen alla har ställt mig den frågan idag, och varje gång blir jag lika irriterad över att jag inte kan ge ett ordentligt svar. Och att Sophie och Anna har tagit saken i egna händer och springer runt och tisslar och tasslar gör mig bara nervös... Men jag tror de kommer ge mig en mantel, för det har jag sagt några gånger att jag vill ha. Varför vet jag dock inte. Men en mantel kan väl vara bra att ha?

Och så är det ju det där med hur mycket pengar folk är villiga att lägga på en present. Det mesta jag faktiskt önskar mig ligger på 200-500 kr, vilket förmodligen är för mycket för de flesta. Det är svårt! Jag hoppas att folk har någorlunda bra fantasi själva och kan komma på någonting utan min hjälp. Annars så funkar ju presentkort på bion ganska bra, fast det vill jag ju inte ha av alla... Nej gud, det är galet svårt det här med presenter!

Och som ni förstår så är mina inbjudningar skickade. Det kommer bli fint!

take care / s.pehrson

Pappas flicka

Minglet på skolan var över förväntan, faktiskt. Det kom frisörer från Polhem och stylister från en skola i Malmö, vars namn jag har glömt. Vi knöt lite kontakter och planerade framtida samarbeten, och allt som allt så var det ganska lyckat. Det var ett fint initiativ av min lärare Emma!

För övrigt så är pappa inlagd på sjukhuset, och det har nu konstaterats att det är ytterligare ett diskbråck. Han är nu uppe i två, på en och samma gång. Jag vill bara ha hem honom, jag tycker inte om när han är borta. Det gör mig ledsen och oroligt. Jag blir som en liten unge igen, inombords skriker jag efter pappa. Jag hoppas han kommer hem snart...

take care / s.pehrson

Munpetarna gör det igen!

Jag är en sådan person som för det mesta är i tid då jag ska exempelvis träffa en person, vara någonstans eller som idag vara hos tandläkaren. Jag är en sådan person som i princip alltid är i god tid, ibland nästan för god tid, och idag var en sådan dag. Jag skulle vara hos tandläkaren klockan 14, och jag kom dit 13.40. Klockan blev 14, men ingen kom och hämtade mig. Klockan blev tio över, tjugo över. Fem över halv tre, då passar det sig! Och vad får man för att de är 35 minuter försenade? Ett ynkligt "ursäkta, det är sådant som händer". Jag bara satte mig i stolen och gapade, för jag kom inte dit för att få höra en massa dåliga ursäkter. Så, allt som allt befann jag mig där i en timme, varav 40 minuter var helt värdelösa. Men, mitt hål blev lagat och jag har nu en hel framtand. Alltid något.

Jag är fruktansvärt hungrig. Jag har inte ätit någonting idag, och jag får inte äta på ytterligare en timme på grund av allt mojs som jag har i käften. Jag som har köpt grillad kyckling och potatissallad, nu måste jag vänta i en hel timme på att få äta det! Livet är hårt. Och på tal om det, så är pappa på akuten för tillfället. Det känns inte okej. Så pass inte okej så att jag inte vill skriva om det.

Ikväll är det mingel på skolan. Något branschmingel som Emma har skrapat ihop. Får väl se hur det blir. Jag är inte direkt mitt bästa jag idag; migrän, pappa på akuten, tandläkaren... Nej, det är en dålig dag idag gott folk!

take care / s.pehrson

Ibland önskar jag att jag vore mer som min käre far

Jag känner mig som en förrädare nu... Jag har packat ner alla mina cd-skivor i en stor låda som jag har ställt in i förrådet, där den förmodligen kommer stå tills den är dammig och bortglömd. Pappa kommer skära halsen av mig om han får reda på det, cd-skivor är ju hans passion och här vågar jag packa ner mina och gömma undan dem! Jag skäms, oj vad jag skäms! Men å andra sidan så spelas de aldrig, de bara står där, sorgligt nog. Jag har min ipod, och för första gången så hatar jag den faktiskt. Tänk att en sådan liten manick har fått ta över cd-skivans plats, det är egentligen hemskt när jag tänker efter!

När jag var liten bad pappa mig ofta att välja en skiva åt honom som han skulle lyssna på, och det var bland det häftigaste som fanns då, när han bad om det. Jag kunde stå hur länge som helst och bara glo på de hundratals skivor som trängdes i hyllorna, så länge så att pappa fick tjata om att jag skulle skynda mig. Jag brukade välja efter hur omslagen såg ut, för hur musiken lät det visste jag inte. Det enda jag faktiskt kände till var Oasis, Nirvana och The Rolling Stones. Pappa gav mig en fin utbildning i musik, en fin början till då jag själv skulle börja göra egna musikaliska val. Och nu packar jag ner mina cd-skivor med gråten i halsen...

take care / s.pehrson

150 alvedon senare...

Ännu en dag med migrän, och som det ser ut nu så är den inte över än på ett tag. Sorgligt men sant. Dock har jag lyckats vara någorlunda effektiv idag trots mitt plågsamma tillstånd. Jag har till exempel hittat mina nycklar som har varit borta i inte mindre än en månad, jag har renbäddat min säng (med porriga, svarta satinlakan, det ni!), läst och spelat lit The Sims 2. För trots att jag har så ont i huvudet så står jag inte riktigt ut med att bara ligga still och inte göra någonting, så jag har fått sysselsätta mig bäst jag kunnat.

Imorgon blir det, oavsett migrän eller inte, tandläkaren, för lagning utav hacket i framtanden och ett hål i en kindtand. Den tiden har ju redan skjutits upp två gånger, så jag känner att jag inte riktigt orkar skjuta upp den ännu en gång. Hur det blir med skolan återstår att se tills imorgon...

Och ja Sofie, jag vill väldigt gärna ha besök utav dig i veckan!

take care / s.pehrson

Kattungarna, 1 vecka gamla

Idag fyller de små kattbarnen 1 vecka. Vi har konstaterat att det är två pojkar och en flicka, och Sanne har redan döpt en utav pojkarna till Albert. Jag har fått äran att döpa den andre, men jag kan inte komma på något namn, så tills vidare så får han vara utan. Lillflickan är ett gemensamt projekt, men även hon får vänta. Men stora har de blivit, och ännu sötare!

take care / s.pehrson

Lördagen i bilder

Här är två synnerligen spännande bilder från Ludvigs fest i lördags. Titta och njut, säger jag bara!

take care / s.pehrson

Bilderna är förresten lånade från Joakim Ternström, tack för det!

Magrutor genom sömn?

Jag har migrän... igen. Livet driver med mig för tillfället. Eller i alla fall så känns det så. Jag är hemma från skolan, det stör mig lite, men jag hade knappast kunna gå dit eftersom det svartnar för ögonen varje gång jag reser mig upp. Och så har det hänt igen; jag har vaknat med en helt sjuk träningsvärk i magen. Det händer titt som tätt nu, och jag förstår ingenting. Mamma tror att jag gör sit-ups i sömnen. Jag tvivlar på det. Jag menar, jag rör mig knappt när jag är vaken, varför skulle jag då göra det när jag sover? Galet.

Nu ska jag göra något som jag inte har gjort på riktigt länge; spela The Sims 2. Och så hoppas jag på att Lukas besöker mig efter skolan, det hade varit mysigt.

take care / s.pehrson

Livet är en fest!

Det är förvånansvärt roligt att jobba dagen efter en riktigt rolig fest. Man är lagom bakfull, hjärnan känns som en enda slemmig boll och varje steg är lite tyngre än det föregående. Men jag klagar inte, för jag gör alltid mitt jobb hur bakfull jag än är. Och kul är det, och nu tror jag till och med att jag gillar min nya chef! Idag var hon supertrevlig och gav beröm och allting, så jag tror det är på bättringsvägen nu. Förmodligen har det bara varit en fråga om anpassning, både för oss medarbetare och för henne. Nu är det väl bara schemaläggningen som är knasig, och just därför skjuter jag upp planerna på en ny tv. Det får vänta, jag har inte råd, helt enkelt.

Men som sagt, det gick bra att jobba idag!

take care / s.pehrson

Lördagen den 6e februari

Gårdagen var synnerligen hektisk för min del, med fotoutställning och oartaj för Ludvig. Men oj vad jag inte klagar, för det var en väldigt fin dag, och den tog sin början redan klockan åtta på morgonen. Då möttes jag, Danne, Sophie, Emma och Peder på skolan för att sätta igång med det sista inför uställningen. Bilder skulle hängas upp, fika skulle ordnas, det skulle dammsugas och plockas undan, och vi lyckades någorlunda i tid. Halv tolv kom de första besökarna, och sedan rullade det bara på. Jag lyckades få sålt tre bilder, vilket är 3 mer än vad jag trodde. Klockan 17 drog vi oss därifrån, och då var det snabbt hem, byta om och så iväg igen, nu till Ludvigs 18-årsfest. Den festen var verkligen en succé! Jag hade roligt hela kvällen igenom, och jag hann med att bli full, bakfull, nykter och full igen under kvällens gång, vilket förmodligen säger en hel del. Albin fick en överdos av tequila, och hamnade där vi alla har varit i alla fall en gång förut. Absolut inget att skämmas för eller må dåligt över, det är sådant som händer. Linda blev rejält upphånglad av en Genarpsbo, och det var kvällens absoluta höjdpunkt att se dem slemma ner varandra i soffan. Ack ja, det var en kväll att minnas, utan tvekan, och jag tackar Ludvig för en fantastisk fest!

take care / s.pehrson

En nostalgitripp

Om det är något som kan få mig att bli nostalgisk så är det musik, och bara för ett par minuter sedan så togs jag flera år tillbaka i tiden, med hjälp av den här låten. Jag överraskade mig själv då jag kunde hela texten efter alla dessa år, men jag antar att det är just sådant som sitter i bakhuvudet. En massa låttexter till låtar från nittonhundrafrösihjäl, det är vad som sitter längst inne i min hjärna. Och jag gillar det.

take care / s.pehrson

Ännu mer förberedelser och lite magpirr, det hör ju till

Det är inte alltför lätt att arrangera en utställning då knappt hälften av klassen är engagerad. Det tog dem flesta en timme att förstå att fyra av oss redan hade börjat plocka ner de gamla ramarna, plocka ur de gamla bilder och sätta i de nya bilder. En timme. Reaktionsförmågan var minsann inte alltför hög i fotoklassen idag! Men till slut så hade vi alla någonting att göra, och jag, Danne, Sophie och Lulu tog på oss arbetet att hänga upp alla bilder. Det var fruktansvärt roligt, men inte så lätt som man kanske tror. För det är inte riktigt s att man bara kan hänga upp bilderna lite hur som helst. Nej, det måste ju se bra ut också. Det måste passa ihop. Det måste se... rätt ut. Och vi lyckades väldigt bra med det, om jag får säga det själv. Dock blev vi inte helt klara, för klockan sex var Emma tvungen att lämna skolan, vilket i sin tur innebar att även vi var tvungna att försvinna därifrån. Så därför börjar några av oss redan klockan åtta imorgon, och jag är en av dem...

För tillfället försöker jag planera min 18-årsfest. Jag kan dock redan nu säga att den inte kommer bli lika satsig som en viss herr Erikssons, men jag har nog aldrig varit med om att jag har arrangerat en tråkig fest, så varför skulle jag misslyckas nu? Jag menar, jag har alla förutsättningar för att det ska bli riktigt bra; bara att jag fyller 18 är ju lagom festligt, jag jobbar varken på min födelsedag eller dagen efter (vilket ger mig tillåtelse till en rejäl bakfylla om jag skulle känna för det), jag har grymt fina vänner som kommer förgylla min kväll, förstående föräldrar... You name it! Mitt enda problem just nu är gästlistan. Det skulle ju vara lite hemskt om jag glömde någon, så därför annonserar jag nu efter partyglada vänner på Facebook, men än så länge så är det bara Emma Törngren och Danne som nappar. Har jag soffpotatisar till vänner månntro? Ack nej, tids nog kommer de nog krypa fram från de stenar de har legat under, annars ska jag allt se till att de gör det!

take care / s.pehrson

PS. Jag kan ju erkänna att jag hade sönder glaset till en av ramarna då vi skulle rama in de nya bilderna. Jag fick ett psykbryt, okej? Förlåt mig.

Förberedelser och magpirr

Just nu vill jag bara att Emma ska komma tillbaka från IKEA så att vi kan börja förbereda inför fotoutställningen. Bara för att jag skrev det så kom hon precis in i klassrummet, extrem timing! Jag är så pepp inför utställningen, och jag hoppas på att det kommer mycket folk. För oj vad det är värt det, för oj vad vi är duktiga! Och så kanske någon av er är söt och köper en utav min bilder, vem vet?

take care / s.pehrson

Biomaniac

Nu har jag sett Avatar ännu en gång, och den var minst lika bra som första gången. Om ni inte redan läst om vad jag tyckte om filmen, så kan ni göra det här. Albin tyckte också den var bra, trots att han satt mer än halva filmen och gnällde över att han var kissnödig. Ja Albin, så går det när man häller i sig en islatte och en cola inom loppet av en timme! Men han var duktig och lyckades hålla sig hela filmen, trots att den är 2 timmar och 41 minuter, så en liten applåd förtjänar han faktiskt.

take care / s.pehrson

Malmö, Lund, Malmö igen och slutligen Lund

Idag var vi på studiebesök på Sydsvenskan i Malmö. Jag tror jag hade förväntat mig mer av det studiebesöket, faktiskt. Karl Melander, bildredaktör på Sydsvenskan, är visserligen en erkänd och duktig fotograf, men han imponerade inte på mig för fem öre. Jag gillade inte hans sätt att berätta saker och ting på, och för min del är det ett väldigt viktigt första intryck, och han lyckades inte så bra på den punkten. Men, något lärde jag mig säkert, men jag är inte riktigt säker på vad.

Besöket på Sydsvenskan tog slut någon gång mellan tolv och halv ett, så då fick några av oss skjuts av Emma tillbaka till skolan. Då tog vi lunch, och eftersom Tengan inte längre hade mat till oss så fick vi betala för mat. Det blev thaimat, och det smakade väldigt bra. Och sedan kom dagens höjdpunkt; våra bilder till utställningen hade kommit! Det var helt galet fräckt att få se sina bilder i riktigt proffsiga printar, och dessutom en som är 50x70 cm! Det var riktigt mäktigt, jag blev helt lyrisk när jag fick se dem. Och så otroligt duktiga alla är, jag är verkligen imponerad! Så nu hoppas jag verkligen att ni allihopa pallrar ner till Bredgatan 10 på antingen lördag eller söndag mellan 11 och 17, för det kommer vara så värt det!

Ikväll ska jag på bio... igen. Jag ska se Avatar... igen. Dock ska jag se den med Albin den här gången, så sällskapet är i alla fall inte detsamma.

take care / s.pehrson

Denna snöiga värld är ganska fin ibland

Till att börja med så vill jag bara säga grattis till mina fina vänner Sofie och Ludvig som firar ett år tillsammans idag. Jag hoppas att ni båda två inser att utan mig så hade ni inte haft varandra, så med andra ord förtjänar jag en extra stor plats i era hjärtan. Snuttegull, hoppas ni får en fin dag och flera fina år tillsammans, det är ni värda!

Jag och Mauritz lyckades försova oss i morse, vilket resulterade i en missad mattelektion. Dock hann vi till idrotten, och där väntade ett betygssamtal med Jonas. Inga överraskningar, jag fick höra det vanliga, att jag har mycket frånvaro och allt det där. Men Jonas sa att jag nog får ett VG, och det är fint, så högt betyg har jag aldrig haft i idrott! Efter idrotten så blev det purjolöks- och zucchinisoppa på Tengan, och den smakade bra. Därefter blev det religion, och där debatterade vi i olika moraliska frågor. Min grupp var till exempel för rasism, prostitution och dödshjälp, och vi var emot anonyma spermadonatorer, homosexuellas rätt att adoptera och otrohet i parrelationer. Det var extremt frustrerande att argumentera för rasism, då man absolut inte kan stå för det man säger, eller något av de andra alternativen. Men trots det så lyckade vi med att hålla intressanta och seriösa debatter. Jag kan ju tillägga att Lukas var för otrohet. Det kändes sådär. Sista lektionen var svenska och där fick vi se en film, Madame Bovary, som verkar helt okej, vi hann knappt se halva. Så, en helt okej skoldag med andra ord!

Efter skolan sprang jag till Pressbyrån för att hämta mitt paket som hade kommit (vad det var i det paketet ska ni få se sen), och därefter åkte jag till jobb för att prata med Tonnie. Han satt dock i ett assmöte, så jag passade på att äta under tiden som jag väntade. När han väl hade tid för mig så frågade jag om bytet mellan mig och Ida var okej, vilket det nog egentligen inte var med tanke på att jag skulle värdinnat på lördag, men han godkände det ändå. Tonnie är snäll, för nu kan jag vara med på fotoutställningen på lördag! Dock kan jag inte vara med på söndagen, för då måste jag minsann jobba. Och en sak till; jag slipper förmodligen jobba på min födelsedag, tack vare min hjälte Omid! Bytet ska bara bli godkänt också, och jag hoppas att Somar är så pass mänsklig så han kan godkänna det...

Nu ska jag äta majskolvar, coolt va?

take care / s.pehrson

Till vildingarnas land

Det var en söt film, precis som jag sa. Det var en sådan film som fick mig att önska att jag var liten igen. Liten, vild och fortfarande hade en ordentlig fantasi. Men den var inte bara söt den här filmen, nej den var både sorglig och läskig också, men det var övervägande myskänsla genom hela filmen. Där fanns en del saker som var otroligt omotiverade, exempelvis tvättbjörnen Richard, som är med vid två tillfällen i hela filmen. Små, oväntade saker som förgyllde filmen. Det var en otroligt fin film, en film i min smak, verkligen.

take care / s.pehrson

En söt dag, det var länge sedan!

Allt som allt så blev det tre små fluffiga kattungar, och de ligger ni i garderoben inne på toaletten och piper bäst de kan. De är helt otroligt söta! Dock är de inte vidare duktiga framför kameran, så därför kan jag bara bjuda på en bild på en utav dem, för annars blev det mest svansar...

För övrigt har det varit en bra dag och jag har insett att vår lärare Peter är sådär lagom rolig som en lärare bör vara. Han har en skön inställning helt enkelt, och det behövs. På engelskan tyckte lärar-Anna att jag och Mauritz betedde oss som Piff och Puff, och jag kom snabbt fram till att Mauritz fick vara Puff, eftersom det är han som är den korkade av de två. Det var i vilket fall som helst väldigt roligt. Tänk att Jane Austen kan vara så underhållande, galet!

Ikväll ska jag minsann på bio med Linda och Mauritz. Vi ska se Till vildingarnas land. Den filmen verkar bara vara söt rakt igenom, och jag hoppas att den är det. Jag vill se en söt film, det har jag inte gjort på riktigt länge. Den senaste filmen jag såg som ens var i närheten av söt var nog... Monsters vs. Aliens, och jag menar, den är ju egentligen inte söt. Förutom Insectosaurus, han är det gulligaste jag någonsin sett inom animerad film! Nu svävar jag iväg, förlåt.

take care / s.pehrson

Välkommen till världen små pälsbollar!

Den 1 februari 2010 bestämde sig minsann katten Myzan för att förgylla världen med lite kattungar! Jag befann mig hemma hos Lukas då jag fick ett sms från mamma fär det stod "Nu kommer bebisarna!". Givetvis när jag inte är hemma, precis som förra året, för då var jag och lanade hemma hos Mauritz. Så jag ringde hem för att höra hur läget var, men än så länge inga ungar. Jag fjäskade lite för Lukas och övertalade honom om att vi skulle åka hem till mig, och han gick med på det, så mamma kom och hämtade oss. Precis när vi kom hem så hade hon fått den första, och gud, kattungar är bland det absolut sötaste som finns! Det dröjde en stund till, sedan kom nästa, och därefter orkade jag inte riktigt sitta framför garderoben inne på toaletten, så hur många det blev får vi veta imorgon, och då ska ni få se en bild på de små liven också.

take care / s.pehrson

Februari är här, med bra och dåliga nyheter

Nu är jag förbannad. Vad är det för känslokall människa som nekar mig ledighet på min 18-årsdag?! Jag bara undrar, har jag inte gjort mig förtjänt av lite ledighet? Ska jag inte ens få fira min födelsedag utan att behöva masa mig till jobb? Det här är bara dåligt om ni frågar mig, jag är riktigt irriterad nu. Och om det blir som jag tror så är det ingen som kommer erbjuda sig att ta tiden heller, för det är så det fungerar. Jag ställer upp så fort jag kan, men när det är jag som behöver hjälp då är det sällan någon som erbjuder sig att hjälpa till. Så där gick min födelsedag åt helvete, tack för det McDonald's!

För att byta ämne till något roligare så kan jag ju tala om att skolan idag var helt okej. Under lunchen fick jag något mentalt sammanbrott och flummade loss totalt. Jag sa konstiga saker, jag gjorde konstiga saker (jag skuttade (?!)) och alla undrade vad det var med mig (snarare vad som var fel med mig). Men jag blir sådan ibland, och jag hoppas att folk snart inser att det är en del av Sara. En liten bonus, typ. Och på mediakommunikationen så insåg Peter att hela klassen var alldeles för slö för att orka med en seriös diskussion, så han drog till med det ämne han trodde passade bäst: Vilken chipssort är godast? Somliga (läs: Mauritz) tyckte att det här ämnet var fantastiskt, så han började skrika om sina Sourcream & franska örter-chips. Extremt givande lektion, utan tvekan!

Efter skolan åkte jag direkt hem till Lukas, vilket i princip bara var för att min Ben&Jerry-glass är kvar här sedan igår. Skämtåsido, Lukas är i princip alltid hos mig och jag är i princip aldrig hos honom, så jag ville vara lite mysig idag och hälsa på honom. Visserligen var jag här igår också, men ändå. Vi ska snart e på Outsiders och äta resten av glassen, vilket för mig låter som en bra måndagkväll!

take care / s.pehrson