Det blev lite för mycket för mig igår, så jag bestämde mig för att jobba hemma idag, vilket jag också har gjort. Jag har redigerat så många bilder på Sanne nu så jag vill inte riktigt gå upp till ovanvåningen där hon befinner sig nu, för jag orkar inte se hennes ansikte mer just nu. Galet, det är vad det är. Och ändå är det några kvar...
Ikväll är det lan här hos mig, vilket jag inte alls är särskilt delaktig i då det hela är Lukas idé (som vanligt). Jag kommer förmodligen sitta med mitt Sims (som vanligt), vara social när jag känner för det och fortsätta det eviga redigerandet. Och så ska jag ju på bio med Mauritz, och för en gångs skull så är jag inte särskilt pepp på bio. Jag hade nog hellre varit hemma hela kvällen, faktiskt. Men, biljetterna är bokade och hoppar jag av nu så lär väl Mauritz sura hela helgen, och det är det ingen som orkar med, så jag offrar mig.
Jag har precis upplevt två tragiska dödsfall på The Sims 2, väldigt sorgligt. Dock inte lika sorgligt som när jag var yngre och spelade det första The Sims med Sanne. Första gången vi var med om att en sim dog hamnade vi i chocktillstånd och Sanne kunde knappt sluta gråta. Det var lite obehagligt, faktiskt. Jag har dock mognat lite och nu ser jag bara på då liemannen ber dem fara åt helvete och sen sparar jag och spelar vidare. Brutalt jämfört med hur jag var när jag yngre.
take care / s.pehrson
Hahaha det var ändå jävligt kul. Fy fan vad skrajja vi var då. Åhhhhh det suger att bli äldre -.-. Det är så mycket bättre att vara rädd för en the sims figur än räkningar och prov.
SvaraRadera