Klockan 08.37: Jag ligger i Kanis soffa. Kani och Milo sover, TV:n står på ljudlös och från min ipod kommer A-teens. Töntigt, ja, men så blir det när man lägger in fina spellistor från USA på ipoden. Nu tog låten slut... Nu blev det Marilyn Manson i stället. Ganska mycket bättre. Jag har inte sovit någonting. Jag har sett varenda lam tv-show på tv11 som gått sedan midnatt, ungefär. Jag har mailat Ungdomsmottagningen också. Det är knappt jag orkar bry mig om det.
Ibland önskar jag att jag kunde operera bort mina känslor. Skalpell. Eller kanske en sådan där mackapär som de har när de fettsuger... Spelar ingen roll egentligen, bara jag hade blivit av med dem hade jag varit nöjd.
Klockan 08.42: Tiden går synnerligen långsamt, och det här är ett synnerligen meningslöst blogginlägg. Fan. Jävla. Skit. Nu kom det en låt som bara är... du. Och jag. Du och jag. Orkar inte tänka. Det är väl som jag skrev i det där tomma textdokumentet nyss; jag bara överanalyserar. Undrar, missuppfattar, gråter och förlåter. Trams, det är vad det är.
Insåg precis att man kan missuppfatta det jag skrev om Ungdomsmottagningen som att jag skulle vara gravid. Om det ändå hade varit så roligt. Då hade det ju i alla fall hänt någonting! Men nej det är jag inte och nej jag tänker inte bli det. Mamma, du kan ta det lugnt.
Klockan 08.48: Alla dessa söta par på TV. Gå och dö.
take care / s.pehrson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar