onsdag 16 juni 2010

Tack, nu vet jag att jag lever!

Att spendera sin första heldag hemma i Sverige på Donken, i nio timmar, är både att rekommendera och att inte rekommendera. Det var, förstås, riktigt kul att komma tillbaka, och allas ansiktsuttryck när de dels såg min solbränna samt hörde bråkdelar av vad jag varit med om... det var obetalbart! Men slitsamt var det, men trots det sa Jenny att jag idag hade en av mina topp 3-dagar i tvåan! Det peppade rejält, och jag måste erkänna att jag var lite imponerad över mig själv; hur pass alert jag var trots allt flygande och bristen på sömn, och hur pass snabbt jag kom in i tempot igen. Det är bara så, jag är bäst!

Nu har jag dock en rätt dryg huvudvärk, så nu får det vara nog. Jag ska dessutom upp och jobba imorgon... 9-15, heja heja!

take care / s.pehrson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar