fredag 15 maj 2009

The Lady Is A Vamp

Det har varit en ganska turbulent dag, på många sätt positiv men också en del väldigt negativa grejer. Till att börja med så är jag ovän med Mauritz, vilket till stor del beror på att jag inte längre orkar ta skit för saker som jag inte kan rå för, för saker som jag absolut noll kontroll över, saker som har jagat mig ända sedan högstadiet. Jag hanterade det förmodligen väldigt dåligt, främst då jag sprang in på toaletten för att inte visa tårarna som brände i ögonen, samt för att jag inte kände mig tillräckligt stark för en konfrontation. Jag lät dessutom bli att gå till Tégners för lunch, vilket i sig inte direkt höjde mitt humör...

Vi fick idag informationen om de olika profilerna, som vi har väntat på i flera veckor, och det gjorde väl egentligen ingen skillnad från vad jag redan hade funderat på att välja, förutom det faktum att jag nu vill gå foto till 100%, oavsett om jag anser mig vara bra på det eller ej. Så i tvåan blir det foto och i trean blir det journalistik/samhäll. En ganska bra kombination tycker jag!

Efter skolan så cyklade jag och Lulu hem till mig för att tillsammans leta efter min (min egen) katt, Nemo, som har varit borta sedan igår eftermiddag, vilket är något som är riktigt läskigt då han knappt lämnar trädgården. Dock hittade vi honom inte (och han är i skrivande stund ännu inte hemma), så vi gick i stället hem till Lukas. Där fanns även Daniel, och vi fyra delade på en kladdkaka och satt och pratade om allt mellan himmel och jord i flera timmar. Lulu försvann vid halv åtta, och vi andra skildes åt vid tio. En mycket trevligt eftermiddag måste jag säga, om man bortser från det här med Nemo. Vi borde definitivt göra om det!

Imorgon är det först jobb som gäller (10:00-16:30) och på kvällen blir det lite Eurovisonfinal tillsammans med bland annat Gabriel och Linda. Härligt!

Och Anna, ta vara på den här veckan, för du behöver den, och om du behöver prata eller vad som helst så finns jag här för dig. Du har alltid ställt upp för mig och nu är det min tur att finnas för dig, och det tänker jag göra vad som än krävs.

take care / s.pehrson


Var är du, min älskade kisekatt?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar