tisdag 24 november 2009

Jag blir så smått en människa igen

Idag kom jag inte bara i tid till första lektionen, jag var till och med där 20 minuter innan den började! Men det var förfärligt jobbigt att ta sig ur sängen måste jag säga, det kändes inte helt okej och inombords så dog jag lite (men det kanske ni redan hade räknat ut?). Efter matten, som var vår första lektion, tog jag mod till mig och inledde ett riktigt serious talk med min lärare. Det slutade med att jag slipper göra provet imorgon, och att jag ska försöka räkna ikapp det gamla kapitlet hemma samtidigt som jag hänger med på det som vi gör i skolan, och så får jag göra provet när jag känner mig redo. Fair enough, om ni frågar mig. Det känns i alla fall hur skönt som helst att ha en sak mindre att tänka på för tillfället, för även om det ska göras så finns det ingen deadline.

Resten av skoldagen var ganska händelselös. Vi hade lövkrig på lunchen, med blöta, sliskiga löv. Det var ganska äckligt egentligen, men definitivt underhållande. Jag är dock lite besviken på Peder som bangade då vi tyckte att han skulle slänga en näve löv på vår före detta datakunskapslärare Dag. Det hade kunnat bli en succé, en legend rent ut sagt, men nej, Peder fegade ur. Vi fick sluta en halvtimme tidigare från engelskan, som var vår sista lektion, så jag var hemma redan kvart över två. Mycket härligt, om ni frågar mig.

Nu ska jag skriva en A4-sida om att wallraffa (ni vet väl vad det är? Om inte; google is your friend!) och därefter ska jag läsa lite litteraturhistoria, bita lite i boken i ren frustration över att det är så förbannat tråkigt och därefter ska jag dö framför The Sims 2. Mitt liv är komplett.

take care / s.pehrson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar