Vet ni hur det är att sitta och räkna varenda ord som sägs i en 10 minuter? Till en början är det ganska roligt, man sitter där framför datorn med hörlurar och penna och papper i högsta hugg. Man pausar, lyssnar igen, skriver, lyssnar vidare. Men ju fler ord som sägs, och ju fler gånger man hör samma ord om och om igen, desto mer börjar dit huvud protestera och säga att "Nu får det väl ändå vara nog?". 586 ord lyckades jag räkna ihop, och det var efter 5 minuters film. Varför jag sitter och räknar ord tänker jag inte avslöja, det är min projektgrupps hemlis.
Hela dagen i dag så har jag dessutom gått runt och sett ut som Bella i Twilight. Ni som har sett filmerna vet att hon i princip bara har ett ansiktsuttryck som går ut på att munnen ska vara halvöppen och ögonen ska vara halvt drömmande halvt medvetna. Så har jag sett ut större delen av dagen, och det på grund av min förkylning. Halvöppen mun är ett måste då man inte kan andas genom näsan, och ögonen börjar hänga då hjärnan börjar lägga ner.
Anna sitter i fåtöljen bredvid mig och sover. Om jag bara kunde förstå hur hon egentligen mår. Det är extremt frustrerande att inte kunna hjälpa, att inte kunna säga de rätta sakerna.
Hur som helst...
take care / s.pehrson
du är fin. <3
SvaraRadera