En orgie i gott sällskap, alkohol och illamående

Min uppdatering denna helgen har varit under all kritik, och jag ber om ursäkt för det. Jag har inte ens haft tid att sätta mig ner och andas, men jag har haft en otroligt bra helg.

Fredag: Det blev Donkenfest för min del trots allt, så jag anlände till Sami vid nio. Det var hög musik, underbara människor och så ett otroligt gott äppelvin. Det smakade som flytande äppelkaka! Lite vaniljsås på det, det hade inte varit helt fel. Jag blev, som vanligt, ganska berusad, för det är något de där Donkenmänniskorna kan, supa mig under bordet. Och en annan sak de är bra på är att lämna mig. Vid ett så slängde de sig in i taxibilarna och for in till Malmö, och kvar stod jag, full och övergiven. Det är en utav nackdelarna med att vara yngst, man kan inte följa med ut. Jag ringde Jenny och klagade lite, och sedan kom mamma och hämtade mig, och väl hemma så däckade jag ganska ordentligt.

Lördag: Klockan kvart över elva pulsade jag iväg till jobb, till fots. Jag var ganska ordentligt bakfull, och jag trodde på fullaste allvar att jag skulle kräkas på den fina, rena, vita snön, men jag lyckades hålla mig. Hela arbetspasset var jag som en zombie, men jag lyckades trots det samarbeta med Joanna i tvåan, där det var total kaos. Bil efter bil efter förbannade bil. Och helt plötsligt så var en påse med fem cheeseburgare borta, och jag och Joanna bröt ihop. Och så skrek jag åt ett par riktiga idioter, åt jättemycket när jag hade rast i hopp om att det skulle dämpa illamåendet (fet mat=bra för bakfylla) men nej, det blev bara värre, och sedan stod jag i köket med Måns. Jag fick sluta en halvtimme tidigare, med andra ord klockan åtta, bara för att Kani är snäll. Jag bytte om och skyndade mig så gott det gick genom snön hem till Sofie. Där blev det födelsedagsfirande och det var väldigt trevligt. När klockan slog tolv sjöng vi, falsk men ack så vackert. När klockan var halv tre var jag full och skrattade åt allt och alla, så Markus och Maria bestämde att nu var det dags för mig att gå hem. Markus följde mig lite mer än halvvägs, sedan fick jag klara mig själv. Med tanke på att mina jeans var dyngsura från topp till tå så gissar jag att jag lade mig ner i snön någon gång på vägen, men jag minns inte.

Idag, gott folk, är jag åter igen bakfull och dessutom otroligt sugen på fiskgratäng. Och pizza. Och spaghetti och köttfärssås. Och en kram.

take care / s.pehrson