söndag 23 maj 2010

Ett kärt återseende och lite slit

Idag var jag tvungen att pallra mig upp tidigt, igen. Men idag gjorde jag det med glädje, för klockan 12 skulle jag träffa Jens. Han och jag lärde känna varandra genom Lunarstorm (med andra ord var det ett bra tag sedan vi lärde känna varandra...) och vi har setts ungefär två eller tre gånger, men pratat desto mer via MSN och telefon, och sist jag träffade honom var för drygt tre år sedan. Och denna helgen var han i Lund, så självklart passade jag på att träffa honom! Sist vi sågs var jag 15, emo och pytteliten på så många sätt, och det första Jens sa när han såg mig var att han knappt kände igen mig. Men fan, det var så roligt att träffa honom! Vi åkte ner till stan, satte oss på Donken och pratade om allt och ingenting, kollade lite på Karnevalståget och sedan var jag tvungen att gå eftersom jag skulle jobba. Jag hoppas att det inte dröjer ytterligare tre år innan jag träffar Jens igen, för det vore för jävligt. Men han får dock pallra sig till Lund, för inte en chans att jag skulle ha vägarna förbi Örkelljunga...

På jobb var det bittert rakt igenom. Alla var smått griniga och förvirrade, och den extrema värmen som råder inne på jobb gjorde inte saken bättre. Men vi kämpade på så gott vi kunde allihopa, och efter många slitsamma timmar fick jag äntligen gå hem, och då var klockan 22.30. Och jag som skulle varit helt ledig denna veckan ska nu jobba onsdag, torsdag och fredag. 00-06, 17-01 och 14.30-23.30. Mycket, mycket cash kommer jag få när jag kommer hem från USA, och allt ska gå till renoveringen av mitt rum samt min efterlängtade jätte-tv. Det kommer bli nice. Och vet ni vad? Om en vecka, EN VECKA, åker jag och mina fina vänner till USA. Fattar ni? EN VECKA! Helt otroligt, eller vad säger ni gänget?

take care / s.pehrson

1 kommentar:

  1. de är så jävla galet. vi åker sjukt snart med de känns som att de är typ 21345655478 år dit DDD:

    SvaraRadera