måndag 3 maj 2010

När allt bara är fel, känns fel och... är fel

Det har varit en omtumlande dag, på många sett. Muntligt nationella i engelska som gick helt okej, och att sen behöva inse att alla runt omkring en faller isär en efter en, det tar på psyket. Jag vet inte vad jag ska göra när jag får reda på att alla i min närhet mår så fruktansvärt dåligt, till och med de som jag trodde var så starka, så immuna mot problem. Det känns för jävligt, rent ut sagt. Att inte veta vad man ska göra, säga eller någonting. Att jag sedan tar avstånd från en del för att de går mig på nerverna tar också en enorm mängd energi från mig. Det är förmodligen bara en fas jag går igenom, men det finns en del människor som jag behöver en paus ifrån. En del är att överdriva, det är egentligen bara en person, men jag vill inte peka ut någon. Jag antar att jag bara inte kommit över en del gamla saker, saker som jag trodde att jag var redo att lämna bakom mig som jag uppenbarligen inte är. Vi får se vart det slutar...

En positiv grej är i alla fall att jag idag hämtade ut biljetterna till Lady Gagas konsert i Malmö. En fin sak mitt i denna härva av ledsamheter. Fikan med Lulu och Anna var också fin, vi borde göra sådant oftare. Det är nog bra för oss alla.

take care / s.pehrson

En liten positiv sak i alla fall...

1 kommentar:

  1. http://abstraktion.blogg.se/4 maj 2010 kl. 22:46

    Kom verkligen som en chock.. Usch vad dålig jag kände mig, som inte sett något :(

    SvaraRadera