Jag har utvecklat en slags hatkärlek till min lille Mr.Muffin. Att han är jättesöt och liten är ett stort plus, men att han börjar jama uppe i trappan klockan kvart över fem på morgonen är definitivt ett stort, jävla minus! Jag vet inte om jag kanske borde låta honom sova på ovanvåningen i stället för nere på mitt rum, för han jamar konstant så fort han hamnar där nere, fram tills dess att jag tar honom till sängen, för då somnar han. Kattjävel...
Hur som helst, jag försov mig idag, vilket var mindre lyckat och jag skyller allting på Mr.Muffin. Jag vaknade tjugo över åtta, för att vara mer exakt så var det 08.21, men det blev lika mycket panik ändå. Jag flög upp, skickade iväg ett stirrigt sms till Mauritz där jag skrev "Säg till Johan att jag blir sen!" (Johan är vår mattelärare), och sedan stressade jag mig igenom smink, kläder och allt därtill innan jag till slut hamnade på cykeln. Jag var på skolan kvart i nio, fem minuter innan lektionen började. Ibland imponerar jag på mig själv!
Skoldagen var under all kritik, ett rent sömnpiller om ni frågar mig. Matten var svettig, med tanke på att jag stressat sönder mig både mentalt och kroppsligt. Engelskan var jobbig, vår grupp har failat ett antal gånger, men nu är vi på gång, så lektionen var på ett sätt ganska givande. Mediakommunikationen var avskyvärd, vår lärare har en tendens att prata konstant under vår 90 minuter långa lektion. Svenskan var okej, jag somnade nästan men som sagt, den var okej. Nu låter det som om skolan är förfärlig, men idag var ett undantagsfall, faktiskt. Lunchen däremot, var fin. Mauritz bjöd på pizza, och sedan blev jag jättemätt och fick kramp i magen, men det var värt det.
Efter skolan hängde jag och Lukas på stan, och jag höll mitt löfte angående den där chailatten som jag skulle bjuda honom på. Och med tanke på att jag skulle direkt till Lukas från stan, så hade jag ingen underhållning med mig, varken laptop eller bok, så jag gick in på Akademibokhandeln och raggade upp fyra pocketböcker, varav den ena var gratis. Jag får med andra ord göra en liten avstickare från den (otrligt sega) bok som jag för tillfället läser. För jag orkar, helt ärligt, inte sitta och se på när Lukas leker med sina nya teknikprylar. Ja, Lukas är teknikkåt egentligen, men om ni frågar honom så kommer han blåneka. På väg hem till Lukas stannade vi på Coop och köpte mat, och vi ville betala i en sådan där självbetjäningskassa, som det så fint heter, men det var inte så roligt som jag trodde, dels för att det inte var riktigt likadant som på Willys, men framförallt för att det stod en svettig arab bakom mig som flåsade mig i nacken och ständigt påpekade att jag skulle lägga varorna bredvid mig. Då blev jag nästan rasist för en stund, men det gick över.
Nu är jag hemma hos Lukas, och han kom precis in och matade mig med broccoli. Om någon undrar så är jag dödligt hungrig för tillfället, så jag ska nog skynda på hela den här matlagningsprocessen så gott jag kan, för alla vet ju att matlagning egentligen inte är min grej. Jag menar, man kan överleva på nudlar och varma koppen...
take care / s.pehrson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar