Min rubrik är äcklig, jag vet, men ni kommer förstå så småningom...
Det känns så fel, så otroligt fel. Det är måndagmorgon, rättare sagt 09.34, och jag skulle ha suttit på en lagom tråkig mattelektion, men i stället så sitter jag hemma i famijens skinnsoffa och lider. Sedan klockan sju i morse har jag sprungit på toaletten tiotals gånger och det gör lika ont om det brukar göra. Jag har urinvägsinfektion, halleluja! Jag tackar Anna och den blöta soffan på stationen för det. Mest soffan egentligen, eller min egen dumhet. Så för att skona alla min kära klasskamrater samt lärare från att ständigt behöva se mig rusa mot toaletten så valde jag att stanna hemma. Min plan på att ha 0 timmar i frånvaro den här terminen är med andra ord saboterad. Och min promenad med Jenny får ännu en gång skjutas upp. Hon lär sätta ett skott i pannan på mig nästa gång hon ser mig, utan att tveka...
Jaha, så vad ska man göra en dag som denna, då man ständigt måste vara i närheten av en toalett och dessutom måste gå dubbelvikt likt en gammal kärring för att det gör så fruktansvärt ont? Jag ska städa mitt rum, faktiskt. Det behövs, verkligen. Bädda sängen och liknande. Jag är trött på att leva i ett bombnedslag, så idag ska jag passa på att göra någonting åt saken. När jag ändå är igång ska jag nog läsa Bibeln också, bli lite religiös sådär. Eller kanske inte, för jag kom nu på att jag nog har glömt pappret i skolan där det står vilka kapitle och verser som ska läsas. Bibeln får jag ta imorgon, med andra ord.
take care / s.pehrson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar