Jag har verkligen haft en superbra dag, en utav de bästa dagarna på länge faktiskt! För vad är bättre än ett underbart gäng kompisar, sol, bad och tjockismat?
Precis som planerat så kom Rebecca och Markus hit lite efter fyra, och då hoppade i på våra cyklar för att bege oss mot McDonald's, där vi skulle träffa Gabbe och Erik. Henrik hade med sig sin tandemcykel, men min kära syster vägrade bestämt att cykla på den, så jag och Rebecca lade beslag på den och jäklar vad vi cyklade! Det var första gången i mitt liv som jag cyklade på en tandemcykel, men jag måste säga att det gick riktigt bra (dock kan det ju tilläggas att jag satt där bak och alltså inte hade någon som helst kontroll över styrningen...). När vi hämtat upp Gabbe och Erik begav vi oss mot Polhem, där vi träffade Linda, Danne och Lukas, och sedan bar det av mot vårt slutgiltiga mål; Lomma Beach.
Vi hade medvind på vägen dit, så det gick fantastiskt bra att cykla, vi rent av flög fram genom solskenet, och snart var vi framme i Lomma. Väl på stranden så letade vi upp en tångfri fläck där vi kunde placera oss själva samt våra saker, men eftersom halva truppen hade stannat för att handla på Lidl så väntade vi med att bada tills även dem hade kommit. Det här var (som rubriken kanske avslöjar) mitt första dopp 2009, och jag är väldigt nöjd. Lagom varmt (eller man kanske ska säga kallt?), solsken, badglada vänner (i alla fall de kvinnliga..) och allt som hör till en bra dag på stranden. Min nya bikini ska jag inte heller klaga på, även om den är allt annat än dykvänlig, för vi kan väl säga som så att jag visade lite för mycket utan att vara medveten om det. Men som tur var så hände det bara en gång, och det var inför Sanne, Linda och Rebecca, så det känns bara som en rolig grej.
Vi stack ifrån Lomma vid åtta, och cykelturen hem var definitivt inte lika rolig som på vägen dit. Jag och Lukas startade på tandemcykeln, men efter att ha kommit ut ur Lomma så inser vi att Sanne och Henrik inte hängt med riktigt, så vi stannar för att vänta in dem. När de väl dyker upp är Sanne på ett riktigt dåligt humör och gormar om att hon absolut inte vill cykla mer, så hon ska minsann gå hem! Efter många försök till övertalning om att det trots allt är bättre att cykla, ger jag upp och vi andra cyklar vidare, jag på min egen cykel då vi lämnade tandemcykeln hos Henrik och Sanne. Det var motvind hela vägen, många uppförsbackar och till råga på allt det så hoppar även Lindas kedja inte mindre än tre gånger! Jag hade dessutom extremt dåligt samvete för att vi lämnade Sanne och Henrik, för som den storasyster jag faktiskt är så känner jag ett ansvar för min lillasyster. När vi är inne i Lund och närmar oss Norra Fäladen stöter vi helt plötsligt på Sanne och Henrik, och det visade sig att de hade cyklat trots allt. Min lättnad var obeskrivlig, och med Sanne tillbaka begav vi oss mot Donken för lite mat.
Middag på Donken, väldigt trevligt trots att alla var lagom trötta och sega i kroppen. Vi satt där till klockan elva, därefter cyklade vi alla till respektive hem.
Jag måste bara säga tack till alla er som gjorde den här dagen så pass bra som den blev, och jag hoppas att vi kan göra om det väldigt snart!
take care / s.pehrson
PS. Lukas blev jätteglad för spelet, och nu är jag jätteglad för att jag gjorde honom glad! DS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar