Sara Pehrson

Onödig information: Detta är inlägg nummer 100

Som jag skrev igår så var jag sjukligt nervös inför mitt tal, men då jag vaknat och gjort mig i ordning så satte jag mig ner och övade en gång och då släppte all nervositet, och då jag cyklade till skolan så rabblade jag hela talet högt för mig själv. Ni kan ju tänka er folks ansiktsuttryck då jag passerade dem... De måste ha trott att jag var något slags freak.

När jag kom till skolan så var klockan tjugo över åtta, och det var tänkt att jag skulle hålla talet halv nio, så jag satte mig i soffan med Ludvig och Nicolas. Dock kom inte David, och när klockan var tjugo i nio så gick jag inte till spelklassen och kollade på South Park. Fem över nio tittar David in och frågar om vi ska köra igång, och tydligen så var det bara jag och Nicolas som skulle hålla tal, så det blev en riktigt liten publik. Jag började... och det gick så bra! Helt galet, jag kunde alltin utantill och såg inte ner på mitt papper en enda gång, och jag kände verkligen att det gick bättre än bäst! Efteråt så pratade jag med David, och han sa bland annat att jag var fantastisk, kan man begära mer? Så nu är det MVG i både svenska och mediakunskap!

Nu har vi mediakunskap, men det är betygssamtal som gäller, och jag har ju redan haft mitt, så man kan väl säga att jag chillar mest.

Efter skolan måste jag till jobb och säga att jag inte kan jobba på torsdag som det var tänkt...

take care / s.pehrson