Nyckelpigorna anfaller

Det blev en tripp till Lomma trots allt, och det tack vare Sofie och hennes pappa. Precis då jag kom ut ur duschen så ringer Sofie och frågar om jag har kommit iväg till Lomma än, och jag förklarar då att jag valde att stanna hemma eftersom ingen kunde följa med mig. Men så visade det sig att Sofies pappa skulle dit, så vi kunde åka med honom. Grymt härligt att komma iväg faktiskt, för vädret var ju helt okej.

Väl i Lomma träffade vi Lukas, Danne och Marre som hade cyklat dit. Jag och Lukas var väl inte något vidare sociala med varandra, och vi pratade knappt på de två timmar som vi var där. Varför vet jag inte riktigt, även om det förmodligen är mitt fel som vanligt.Marre hade laddat upp med en picknick som man verkligen inte kan klaga på. Hon hade med sig två stycken engångsgrillar, korv, vin, bröd och hur mycket mer som helst, och jag klagar inte, för det satt fint med en grillad korv sådär på stranden. Vattnet däremot var inte alltför varmt, men jag och Sofie badade plikttroget trots det, och vi roade oss med att leta efter maneter. Vi behövde dock inte leta särskilt mycket, för de fanns ganska gott om dessa äckliga, slemmiga varelser. Något det däremot fanns extremt gott om var nyckelpigor. De var överallt! Hela stranden var full, till och med i vattnet fanns de små odjuren. De satt på en, på hela kroppen, de var i väskorna, i skorna, ja verkligen överallt. Nu förstår jag vad tidningarna menar med invasion...

Vid halv fem begav vi oss hem igen, och nu sitter jag här med min älskade laptop och funderar på vad jag ska hitta på. Senare ikväll kommer Linda, och vi ska se på Beck var det tänkt. Sofie kanske också tittar förbi, såvida hon inte bestämmer sig för en kväll för sig själv.

take care / s.pehrson